Dela:

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Martin Rogberg. Foto: Linnea Bengtsson

DEN SVENSKA SKOLAN har sina utmaningar, men att personalen inte skulle göra sitt allra bästa för eleverna är väldigt ovanligt enligt min erfarenhet. Vi löser därför de flesta problem som uppstår i vardagen. Men en del gemensamma problem har en tendens att inte ge med sig. Ibland verkar det inte spela någon större roll vad vi än tar oss för. Lösningarna kommer och går, problemen verkar ändå bestå.

Den tyske Berkeley-professorn Horst Rittel myntade en gång i tiden begreppet wicked problems för att beskriva svårhanterade problem. I hans efterföljd har många intresserat sig för vad som på svenska brukar kallas för elaka problem. Det handlar om problem som är väsentliga för verksamheten, samtidigt som vi har svårt att ringa in dem och därför också svårt att komma överens om hur de borde lösas.

RITTEL STÄLLER ELAKA i relation till snälla problem (tame problems). De snälla problemen är lättare att ringa in, lättare att hantera och lättare att utvärdera. Han exemplifierar med vad som händer när en person som har ont i benet kommer in på ett sjukhus respektive på en restaurang. På sjukhuset har man både processer för att ta reda på vad som är problemet och tillgång till färdiga lösningar. På restaurangen har man varken eller. I det förra fallet handlar det om ett snällt problem. I det senare om ett elakt.

Min tes är att skolan är full av elaka problem, där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar. På vissa skolor är det så mycket vi vill förbättra på en och samma gång, att vi har svårt att enas om var vi ska börja. På andra kan de egentliga svårigheterna ligga under ytan och vara svåra att prata öppet om. På några är personalomsättningen så hög att vi har svårt med kontinuiteten.

Poängen är att snälla och elaka problem inte kan hanteras på samma sätt inom skolan. Snäll problemlösning handlar mycket om ett planeringsarbete för att involvera de berörda och för att implementera vald lösning i verksamheten. Elak problemlösning handlar mycket om ett utvecklingsarbete för att först bearbeta problemet och sedan förankra en framväxande lösning.

FORSKARE HAR OFTA en förmåga att krångla till det. Fast kanske har Rittel med flera en praktisk poäng att ta fasta på när det gäller problemlösning. Kanske behöver vi verkligen skilja mellan snälla och elaka problem för att vara säkra på att börja i rätt ände. Och kanske behöver vi mer regelbundet bita i det elaka äpplet för att kunna hantera de gemensamma problem som vi hittills har gått bet på.

Martin Rogberg har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret för regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.


Skolporten nr 4 2020

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin – ute 11 september 2020!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med?

Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2020-09-11 12:08 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-15 15:35 av Ebba Reinolf


Relaterat

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Karin Berg: Vem vill bli rektor?

Rektorsjobbet ter sig som ett kamikazeuppdrag som omöjligt kan lyckas. Samtidigt finns något i uppdragets komplexitet som, om det lyckas, verkligen kan vara hela skillnaden. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Tips: Så får du distansundervisning att funka i de praktisk-estetiska ämnena

Distansundervisningen är extra tuff för lärare i de praktisk-estetiska ämnena. Därför har vi tagit er hjälp och sammanställt en stor guide med massor av tips för hur man får det att funka – ämne för ämne.

Choice board- ett verktyg i en differentierad undervisning?

Internet kryllar av spännande undervisningstips. Ett tips som jag snubblade över för ett tag sedan var choice board. Kan det tänkas vara ett verktyg i den differentierande undervisningen?

”Stor betydelse för eleverna hur vi talar om miljön”

Det bästa är att visa goda exempel, både på nära håll och globalt. Det rådet ger Per Espen Stoknes till lärare som möter elever som är oroliga för miljön och för framtiden generellt. En nyckel är att förstå våra egna försvarsmekanismer.

Så kan rekryteringen till högre studier breddas

Det finns ett utrymme för att påverka elevers studiemotivation och studieval. Men skillnaderna i de utbildningsval som elever gör beror till största delen ändå på hur elever med olika familjebakgrunder presterar i skolan. Skolans kompensatoriska arbete behöver därför bli mer effektivt och ske tidigare under elevers skolgång, skriver forskarna Anna Ambrose och Biörn Ivemark.

Hon ser positiva effekter av mer studier hemifrån

Nu under pandemin är det allt fler som jobbar och studerar hemifrån, vilket kan innebära en stor omställning för många. Anna Thorén, Universitetsadjunkt på högskolan i Borås på sektionen för pedagogisk utveckling och forskning menar att även om hemstudier kan vara svårt, kan det ge positiva effekter.

Låg risk för barn att bli allvarligt sjuka i covid-19 enligt ny studie

Nu börjar snart vårterminen på landets skolor och hittills har det saknats data på hur skolor påverkar risken för barn att bli allvarligt sjuka i covid-19. Men enligt en ny registerstudie från Karolinska Institutet är risken för barn att insjukna i svår covid-19 låg.

Berättelsens kraft – Om etiska samtal i utbildning

Denna essä är en pedagogisk-filosofisk betraktelse över hur berättelser kan användas för att initiera etiska samtal i utbildning. Den tar spjärn emot idéer om att etisk kunskap bäst grundas hos barn och unga genom undervisning av etiska principer eller genom att träna etiskt beteende och framhåller istället styrkan i att tillsammans med barn och unga utforska berättelser som engagerar känslor och fantasi men som samtidigt kan leda in i ett djupare etiskt samtal utan på förhand givna svar. (pdf)

Barn som inte spelar riskerar att hamna utanför

Barns liv på nätet är ofta en dold värld för oss vuxna, men påverkar i högsta grad deras lek och relationer. Och barn som inte spelar eller har tillgång till mobil riskerar att bli utanför. Det visar en avhandling av Marina Wernholm, pedagogikforskare vid Linnéuniversitet.

Ungdomsdepression kopplat till ökad risk för 66 sjukdomar och förtida död

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry.

Arbeta förebyggande i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet under covid-19 pandemin

För att bromsa smittspridningen är det viktigt att skolor följer de råd Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket ger. Här ger vi konkreta exempel på hur ni kan agera för att skapa en god arbetsmiljö för elever och skolpersonal.

Hon vill utmana alla elever

Hur kan man organisera undervisningen så att alla elever kan lära sig på sina villkor? Linn Hörnfalk, mellanstadielärare i svenska, SO och engelska på Mellanhedsskolan, menar att en differentierad undervisning kan vara ett steg på vägen mot att stimulera alla elever, oavsett kunskapsnivå.

Sektorsansvar för skolans digitalisering

Generaldirektör Peter Fredriksson berättar i Skolverkspodden om hur vi jobbar inom sektorsansvaret för skolväsendets digitalisering. Vi pratar om betydelsen av samarbete, utmaningar och om vikten av en levande dialog med lärare och rektorer så att vi i vårt fortsatta arbete inom sektorsansvaret utgår från det som skolan behöver. (webb-radio)

Självständigt lärande ger sämre läranderesultat

Självständigt och individuellt lärande är inte rätt väg att gå för den finländska skolan. Självstyrt lärande ger nämligen sämre läranderesultat. Inte heller de digitala lärmiljöerna är någon frälsning. Det slår Aino Saarinen fast i sin pinfärska doktorsavhandling. Tidningen Läraren har träffat forskaren som ruskade om det finska skolsamfundet innan avhandlingens ens var klar.

”Det finns inga dagis”

Förskolan är en uppskattad samhällsinstitution som många känner till och har erfarenhet av. Ändå känner sig många förskollärare och barnskötare missförstådda. Hur kan det komma sig? Och går det att göra någonting åt det? Det är några av frågorna som ställs en ny bok av förskoleforskaren Linn Eckeskog vid Umeå universitet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.