Dela:

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Martin Rogberg. Foto: Linnea Bengtsson

DEN SVENSKA SKOLAN har sina utmaningar, men att personalen inte skulle göra sitt allra bästa för eleverna är väldigt ovanligt enligt min erfarenhet. Vi löser därför de flesta problem som uppstår i vardagen. Men en del gemensamma problem har en tendens att inte ge med sig. Ibland verkar det inte spela någon större roll vad vi än tar oss för. Lösningarna kommer och går, problemen verkar ändå bestå.

Den tyske Berkeley-professorn Horst Rittel myntade en gång i tiden begreppet wicked problems för att beskriva svårhanterade problem. I hans efterföljd har många intresserat sig för vad som på svenska brukar kallas för elaka problem. Det handlar om problem som är väsentliga för verksamheten, samtidigt som vi har svårt att ringa in dem och därför också svårt att komma överens om hur de borde lösas.

RITTEL STÄLLER ELAKA i relation till snälla problem (tame problems). De snälla problemen är lättare att ringa in, lättare att hantera och lättare att utvärdera. Han exemplifierar med vad som händer när en person som har ont i benet kommer in på ett sjukhus respektive på en restaurang. På sjukhuset har man både processer för att ta reda på vad som är problemet och tillgång till färdiga lösningar. På restaurangen har man varken eller. I det förra fallet handlar det om ett snällt problem. I det senare om ett elakt.

Min tes är att skolan är full av elaka problem, där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar. På vissa skolor är det så mycket vi vill förbättra på en och samma gång, att vi har svårt att enas om var vi ska börja. På andra kan de egentliga svårigheterna ligga under ytan och vara svåra att prata öppet om. På några är personalomsättningen så hög att vi har svårt med kontinuiteten.

Poängen är att snälla och elaka problem inte kan hanteras på samma sätt inom skolan. Snäll problemlösning handlar mycket om ett planeringsarbete för att involvera de berörda och för att implementera vald lösning i verksamheten. Elak problemlösning handlar mycket om ett utvecklingsarbete för att först bearbeta problemet och sedan förankra en framväxande lösning.

FORSKARE HAR OFTA en förmåga att krångla till det. Fast kanske har Rittel med flera en praktisk poäng att ta fasta på när det gäller problemlösning. Kanske behöver vi verkligen skilja mellan snälla och elaka problem för att vara säkra på att börja i rätt ände. Och kanske behöver vi mer regelbundet bita i det elaka äpplet för att kunna hantera de gemensamma problem som vi hittills har gått bet på.

Martin Rogberg har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret för regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.


Skolporten nr 4 2020

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin – ute 11 september 2020!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med?

Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2020-09-11 12:08 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-15 15:35 av Ebba Reinolf


Relaterat

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Karin Berg: Vem vill bli rektor?

Rektorsjobbet ter sig som ett kamikazeuppdrag som omöjligt kan lyckas. Samtidigt finns något i uppdragets komplexitet som, om det lyckas, verkligen kan vara hela skillnaden. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Corona-pandemins påverkan på lågstadieelevers läsinlärning

Via stiftelsen LegiLexis läsfärdighetstester har analys gjort av elevers testresultat på två läsfärdighetstester: avkodning och läsförståelse. Ingen ”coronaeffekt” kunde ses på något mått i någon årskurs inom respektivefärdighet, oavsett om man undersökte medelvärden, standardavvikelser eller andelen elever inom olika nivåer. Slutsatsen är att läsförmågan hos svenska lågstadieelever generellt inte har påverkats negativt av coronapandemin, men att det både innan och under pandemin är många elever som inte lär sig läsa under lågstadieåren. (pdf)

Resursmaterial: Overkliga möten med artonhundratalet – högstadiet

Den här resursen för högstadiet ger eleverna ”möjlighet att utveckla förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar”. Resursen innehåller en arbetsgång som integrerar svenska och historia. I bifogade dokument kan du läsa mer om upplägg, uppgifter och arbetsgång.

Tipsen som får musikundervisning i helklass att funka

Musikundervisning är lite som Findussoppa: lite tomat, lite kött och mycket potatis, enligt Almudena Arques. Det är ingen kulinarisk höjdare, men tillräckligt närande för att överleva på. Hon tycker om sitt yrke och har hittat ett sätt att hantera undervisning i helklass. En stor utmaning, men genomförbart.

Så bidrar studier i svenska till migranters inkludering

Det finns en stark vilja hos migranter i Sverige att inkluderas i samhället, de betraktar språket som ”nyckeln” till inkludering och utbildningsinsatserna ses som viktiga för att lära sig svenska, men också för att få stöd och hjälp i vardagen. Det visar forskning från Linköpings universitet.

Så vill forskare stärka lärarnas position och professionella språk

Ambitionen är att sätta ord på principer som kan hjälpa lärare att utveckla det egna lärarskapet. Vi tror att det finns ett behov av ett gemensamt språkbruk för den typen av professionella reflektioner, säger Max Scheja.

Att leda ett normkritiskt projekt för första gången

På torsdag är det dags, då startar det normkritiska projekt som jag ska leda på Tröskans förskola. Som processtödjare i normkritik ska jag vägleda och stötta mina kollegor att utveckla sin kompetens inom det valda området kön och genus. Projektet innehåller både fortbildningar, hemläxor och reflektioner i arbetslagen.

Värdefull satsning på ledarskap i förskola, grundskola och gymnasieskola

I tre år har Örebro kommuns alla rektorer deltagit i ett FoU-program för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Fokus har varit på fördjupningar och utveckling av ny kunskap, grundat i vetenskap och beprövad erfarenhet. Metoder och verktyg som man nu tar tillvara på och verkställer i verksamheten.

Forskarna vill lyfta lärarstudenter i betygssättning

Forskarna Åsa Hirsh och Christian Lundahl vill stärka lärarstudenterna i bedömningsarbetet. ”Det läggs för lite tid på att fördjupa kunskaperna om bedömning”, säger Christian Lundahl.

Blicken avslöjar mer än vi tror

Hur löser barn matematiska tal och vad behövs för att de inte ska missa viktiga pusselbitar när talen blir svårare? Ja, det är ett av flera forskningsprojket som just nu pågår vid Örebro universitet och artificiell intelligens, AI, och ögonspårning är nyckeln till en del av svaren.

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen. ”Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar”, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Att göra alla delaktiga i utveckling

Med egensnickrade formler för delaktighet och transparenta processer kring tjänstefördelning var all personal på Risebergaskolan med på tåget när resan från en lågstadie- till en F-6-skola började. ”Som skolledare är jag till för att med ledstänger och tankestöttor i vardagen möjliggöra för de som jobbar med eleverna att må ännu bättre och göra ett ännu bättre jobb, säger rektor Peter Hansson.

Så påverkas resultaten när elever från nedlagda skolor flyttar in

Studieresultaten blir varken bättre eller sämre hos eleverna i klasser som tar emot elever från skolor som lagts ner, visar ny forskning. För lärarna är det ändå viktigt att göra en nivågruppering och anpassa undervisningen så att alla elever kan ta den till sig.

Mattesvårigheter kan upptäckas i ett tidigt skede

Om en elev har inlärningssvårigheter i matematik behöver problemet identifieras så tidigt som möjligt så att rätt stöd kan sättas in. Forskare vid Åbo Akademi har varit med och utvecklat verktygen LUKIMAT och FUNA för det här ändamålet.

Pandemin väckte frågor om pedagogik

Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.