Dela:

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Martin Rogberg. Foto: Linnea Bengtsson

DEN SVENSKA SKOLAN har sina utmaningar, men att personalen inte skulle göra sitt allra bästa för eleverna är väldigt ovanligt enligt min erfarenhet. Vi löser därför de flesta problem som uppstår i vardagen. Men en del gemensamma problem har en tendens att inte ge med sig. Ibland verkar det inte spela någon större roll vad vi än tar oss för. Lösningarna kommer och går, problemen verkar ändå bestå.

Den tyske Berkeley-professorn Horst Rittel myntade en gång i tiden begreppet wicked problems för att beskriva svårhanterade problem. I hans efterföljd har många intresserat sig för vad som på svenska brukar kallas för elaka problem. Det handlar om problem som är väsentliga för verksamheten, samtidigt som vi har svårt att ringa in dem och därför också svårt att komma överens om hur de borde lösas.

RITTEL STÄLLER ELAKA i relation till snälla problem (tame problems). De snälla problemen är lättare att ringa in, lättare att hantera och lättare att utvärdera. Han exemplifierar med vad som händer när en person som har ont i benet kommer in på ett sjukhus respektive på en restaurang. På sjukhuset har man både processer för att ta reda på vad som är problemet och tillgång till färdiga lösningar. På restaurangen har man varken eller. I det förra fallet handlar det om ett snällt problem. I det senare om ett elakt.

Min tes är att skolan är full av elaka problem, där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar. På vissa skolor är det så mycket vi vill förbättra på en och samma gång, att vi har svårt att enas om var vi ska börja. På andra kan de egentliga svårigheterna ligga under ytan och vara svåra att prata öppet om. På några är personalomsättningen så hög att vi har svårt med kontinuiteten.

Poängen är att snälla och elaka problem inte kan hanteras på samma sätt inom skolan. Snäll problemlösning handlar mycket om ett planeringsarbete för att involvera de berörda och för att implementera vald lösning i verksamheten. Elak problemlösning handlar mycket om ett utvecklingsarbete för att först bearbeta problemet och sedan förankra en framväxande lösning.

FORSKARE HAR OFTA en förmåga att krångla till det. Fast kanske har Rittel med flera en praktisk poäng att ta fasta på när det gäller problemlösning. Kanske behöver vi verkligen skilja mellan snälla och elaka problem för att vara säkra på att börja i rätt ände. Och kanske behöver vi mer regelbundet bita i det elaka äpplet för att kunna hantera de gemensamma problem som vi hittills har gått bet på.

Martin Rogberg har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret för regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.


Skolporten nr 4 2020

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin – ute 11 september 2020!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med?

Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2020-09-11 12:08 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-15 15:35 av Ebba Reinolf


Relaterat

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Karin Berg: Vem vill bli rektor?

Rektorsjobbet ter sig som ett kamikazeuppdrag som omöjligt kan lyckas. Samtidigt finns något i uppdragets komplexitet som, om det lyckas, verkligen kan vara hela skillnaden. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Aktuella boktips för lärare i fritidshem

Sommarledigheten ska vara en tid för avkoppling, men det kan ändå finnas tillfällen att läsa en inspirerande bok inför höstens jobbtillvaro. Ur bokfloden har vi bland annat fiskat upp böcker om didaktik och att leda sina kollegor.

Podcast: Så fungerar TMO, traumamedveten omsorg

Lyssna på ett nytt avsnitt av Skolverkspodden som handlar om hur traumamedveten omsorg, TMO kan vara till hjälp för alla som möter barn och unga i och utanför skolan. Avsnitt från både förskola och gymnasieskola. Lyssna på ett nytt avsnitt av vår podd. (webb-radio)

Så kan idrottslärare bli bättre på att hantera övervikt hos elever

Idrottslärare försöker på olika sätt inkludera överviktiga barn i undervisningen, men risken finns att strategierna slår fel. Det visar en studie där forskare har intervjuat 24 idrottslärare som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige.

Elevers egna strategier döljer deras lärande för lärarna

Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

Elever navigerar mellan undervisning och sociala medier i klassrummet

Elever som har sina smarttelefoner påslagna under lektionstid anstränger sig aktivt för att anpassa funktionerna i applikationerna och sättet de använder dem på till den pågående undervisningen. Applikationerna blir en del av klassrummet då eleverna använder dem för att kommunicera med varandra under lektionstid. Det är slutsatserna av en unik undersökning vid Åbo Akademi som fokuserade på användningen av applikationen Snapchat.

Därför trodde ingen på videon där Zelenskyj gav upp

I mars i år hände något som informationsexperter och medieanalytiker länge varnat för. Ett videoklipp dök upp på internet där Ukrainas president uppmanade sina landsmän att lägga ner sina vapen. Det var inte presidenten som talade, det var en deepfake.

Forskaren vid Mittuniversitet i Sundsvall: Detta fick eleverna tillbaka till skolan

Vad är det som gör att en elev som älskat att gå i skolan slutar att göra det? För första gången har en svensk studie tagit reda på hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever omfattande och lång skolfrånvaro.

”Barn behöver språklig komplexitet”

Förskollärarens eget språkande är det främsta pedagogiska redskapet för att höja barnens språkliga nivå. Det handlar om så mycket mer än att bara vara pratsam, skriver logopeden Karolina Larsson.

Verktyg ger bättre lärmiljö för barn med autism

Psykologen Hampus Bejnö vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt om det går att översätta och anpassa instrumentet APERS till svenska förhållanden, just för att förbättra lärmiljön i förskolan för barn med autism. (s.13)

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

En lärplattform som både stöttar i vardagen och utvecklar dig som lärare

Vi behöver alla lära om och lära nytt ibland. Och det livslånga lärandet är betydelsefullt både för dig som individ men också för att organisationer ska klara av förändringar i samhället. I Helsingborg finns sen en tid lärplattformen Hbg Learns där all utbildning finns samlad på en plats. Jessica Clarenbeck är mycket positiv till upplägget.

Undersökande arbetssätt

Detta avsnitt av Skolforskningspodden handlar om undersökande arbetssätt, lärares vägledning och olika grader av lärarstyrning. Vi diskuterar hur man kan låta elever ställa upp en undersökande fråga, och varför det kan vara vanskligt att prata om elever som forskare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

What role does social media use play in the youth mental health crisis? Researchers are trying to find out

Content, context and individual factors contribute to the effects of social media use, says research scientist David Bickham. While data shows potential harm from social media use, emerging research shows potential positive effects, and Bickham points out that there is a difference between the effects of watching TikTok videos and sending a direct message to a friend.