2020-09-11 12:08  318 Dela:

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Martin Rogberg. Foto: Linnea Bengtsson

DEN SVENSKA SKOLAN har sina utmaningar, men att personalen inte skulle göra sitt allra bästa för eleverna är väldigt ovanligt enligt min erfarenhet. Vi löser därför de flesta problem som uppstår i vardagen. Men en del gemensamma problem har en tendens att inte ge med sig. Ibland verkar det inte spela någon större roll vad vi än tar oss för. Lösningarna kommer och går, problemen verkar ändå bestå.

Den tyske Berkeley-professorn Horst Rittel myntade en gång i tiden begreppet wicked problems för att beskriva svårhanterade problem. I hans efterföljd har många intresserat sig för vad som på svenska brukar kallas för elaka problem. Det handlar om problem som är väsentliga för verksamheten, samtidigt som vi har svårt att ringa in dem och därför också svårt att komma överens om hur de borde lösas.

RITTEL STÄLLER ELAKA i relation till snälla problem (tame problems). De snälla problemen är lättare att ringa in, lättare att hantera och lättare att utvärdera. Han exemplifierar med vad som händer när en person som har ont i benet kommer in på ett sjukhus respektive på en restaurang. På sjukhuset har man både processer för att ta reda på vad som är problemet och tillgång till färdiga lösningar. På restaurangen har man varken eller. I det förra fallet handlar det om ett snällt problem. I det senare om ett elakt.

Min tes är att skolan är full av elaka problem, där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar. På vissa skolor är det så mycket vi vill förbättra på en och samma gång, att vi har svårt att enas om var vi ska börja. På andra kan de egentliga svårigheterna ligga under ytan och vara svåra att prata öppet om. På några är personalomsättningen så hög att vi har svårt med kontinuiteten.

Poängen är att snälla och elaka problem inte kan hanteras på samma sätt inom skolan. Snäll problemlösning handlar mycket om ett planeringsarbete för att involvera de berörda och för att implementera vald lösning i verksamheten. Elak problemlösning handlar mycket om ett utvecklingsarbete för att först bearbeta problemet och sedan förankra en framväxande lösning.

FORSKARE HAR OFTA en förmåga att krångla till det. Fast kanske har Rittel med flera en praktisk poäng att ta fasta på när det gäller problemlösning. Kanske behöver vi verkligen skilja mellan snälla och elaka problem för att vara säkra på att börja i rätt ände. Och kanske behöver vi mer regelbundet bita i det elaka äpplet för att kunna hantera de gemensamma problem som vi hittills har gått bet på.

Martin Rogberg har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret för regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.


Skolporten nr 4 2020

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin – ute 11 september 2020!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med?

Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2020-09-11 12:08 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-15 15:35 av Ebba Reinolf


Relaterat

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Karin Berg: Vem vill bli rektor?

Rektorsjobbet ter sig som ett kamikazeuppdrag som omöjligt kan lyckas. Samtidigt finns något i uppdragets komplexitet som, om det lyckas, verkligen kan vara hela skillnaden. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Konsten att äga sitt klassrum

Vill du utveckla ditt ledarskap? Då måste du utmana dig själv och börja prata om det med dina kollegor. Här ger lärarna Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring sina bästa tips för att äga klassrummet.

Dåliga skolor eller ett dåligt system?

Regeringens utökade nedstängningsbefogenheter till Skolinspektionen är en del av en populistisk politik för att lappa och laga, en politik som inte tar tag i grundproblemen med den marknadsstyrda skolan, skriver Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

Samtal ger lärare möjlighet till ämnesdidaktisk utveckling

Samtal om undervisning i naturvetenskap kan leda till professionell utveckling. Men det kräver att samtalen karaktäriseras av både ett komplext innehåll och en hög grad av interaktion. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som undersökt vad som händer när lärare respektive lärarstudenter ges möjlighet att delta i strukturerade samtal om sin egen undervisning i naturvetenskap.

Lärlabbet : Att skriva i matematik

Tips på hur du som lärare kan få eleverna att skriva bättre förklaringar i matematik och på så sätt höja resultaten! I läraren Annicka Macklins matteundervisning är skrivandet centralt. Forskaren Ola Hellenius tipsar om hur man kan skapa övningar för att förbättra skrivförmågan i matte. Docenten Tutita Casa, berättar om hur man kan skapa skrivuppgifter där man diskuterar de matematiska begreppen. Och så blir det tips från forskaren Anna Teledahl. (webb-tv)

Staden som lärplats – när synliga spår saknas

Att se och uppleva platser och använda dem som källor är något som är väldigt användbart i historieundervisningen. ”När jag har frågat elever på vilket sätt dessa besök har hjälpt dem så har jag fått varierande svar. Fyra av nio elever i årskurs 5 kände att stadsvandringen om Malmö under 1500-talet hjälpte dem när de senare skulle svara på skriftliga frågor”, säger Thomas Persson från Malmö museer.

Effekten förvånade – vi lär oss mer när vi har fel

Att svara fel i klassrummet är många elevers skräck. Det borde det inte vara. Det ökar nämligen radikalt sannolikheten för att de senare minns rätt svar, visar forskning. Och ju säkrare vi är på att vi hade rätt, desto bättre minns vi.

Väck bokstavsglädjen!

Förskolan ska bygga på lust och glädje. På barnens intressen. Samtidigt har vi mål i läroplanen som vi ska arbeta med, delar som barnen har rätt till – oavsett intressen. Hur gör vi när dessa krockar och när intresset för att skriva är svagt?  Det skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage, Leg. förskollärare och pedagogista.  

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Liten gård kräver stor fantasi

Rörelse och lek är avgörande för barns välmående och utveckling. Ändå har många förskolor små gårdar som begränsar aktiviteten. Hur gör man för att utnyttja sin lilla gård så bra som möjligt? Går det att kompensera en dålig utemiljö?

Ge barnen orden

I begynnelsen var ordet. Mycket av människans utveckling kommer ur vår förmåga att kommunicera med varandra. Vi är beroende av språk. Det blir inte minst tydligt när det gäller barnen. Deras förmåga att både tänka och uttrycka sig är påverkat av tillgången till ord, men förutsättningarna r olika ut för olika barn och skillnaderna etableras i förskoleåldern, skriver Anna Tebelius Bodin, Pedagog, föreläsare, författare.

Framgångsrikt samarbete mellan Linnéuniversitetet och lärare kring programmering i skolan

Det började i ett par nätverk skapade för att ge lärare i grundskolan möjlighet att utveckla undervisningen inom IT, teknik och programmering. Det slutade med att två av lärarna som deltog fick presentera artiklar om sitt arbete vid den internationella konferensen CTE2020 i augusti.

Möt forskaren som får förskolor att satsa på naturvetenskap

”Det handlar absolut inte om att man inte får ha roligt eller använda fantasin, men innehållet och hur det presenteras måste hjälpa varandra. Bygger det för mycket på fantasi eller metafor kan det vara svårt för barnen att reda ut vad som är på riktigt, säger Anneli Bergnell, universitetslektor och doktorand i pedagogiskt arbete.

Motverka avhopp från skolan och organisera för kommunernas aktivitetsansvar

Vid undervisning på distans eller med en stor del frånvarande elever, är det extra viktigt att hålla kontakt med de elever som riskerar att hoppa av skolan. Här får du vägledning för att motverka avhopp och fånga upp elever i kommunernas aktivitetsansvar.

Snabba råd när du ska söka stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten

I ett utvecklingsarbete kan det vara bra att få stöd utifrån. Specialpedagogiska skolmyndigheten kan ge sådant stöd. Men vad bör man ha gjort innan man ber om stöd och vad behövs för att stödet ska ge effekt?

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.