2020-02-05 12:45  600 Dela:

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

TÄNK ER EN alldeles vanlig arbetsplatsträff, APT, där rektor ska presentera ett nytt arbetssätt. För säkerhets skull har hen testat av det hela lite informellt före mötet. Inga konstigheter. Rektor gör sin presentation och ber om respons. Men det kommer ingen. I stället blir det alldeles tyst. Man kan nästan höra en nål falla. Hur ska rektor tolka detta?

En optimistisk tolkning är att alla håller med och att det inte finns något mer att säga. En pessimistisk är att alla väntar på de informella ledarnas respons. Eftersom de inte säger något inför öppen ridå vågar ingen annan göra det heller. En realistisk tolkning är att tystnaden beror på att den förändringströtta personalen hoppas att det hela ska blåsa över och därför ligger väldigt lågt.

Vi människor är inte beredda att ändra vårt beteende bara så där. För att vi ska engagera oss i något nytt förutsätts att det upplevs som relevant både för verksamheten och för oss själva. Det förutsätts också att vi tror att det är på allvar. Och det kan vi inte vara säkra på eftersom alldeles för många initiativ kommer och går i skolan utan att särskilt mycket består.

Men tänk er i stället en APT där personalen tror att det blir verkstad och inte bara prat den här gången. Där kommer de att höras: De som inte riktigt förstår vill ha ordentliga svar. De som ser fördelarna i stort vill själva vara med och påverka i smått. Och de som ser nackdelarna kommer inte att hålla inne med det.

Såväl tyst som högljudd respons kan inkludera ett betydande motstånd mot ett nytt arbetssätt. Skillnaden är att den högljudda responsen också inrymmer information om hur landet ligger, hur retoriken kan förtydligas, vad som kan förbättras och vad som kan vara ett lämpligt nästa steg.

Högljudd opposition är därför nästan alltid att föredra framför eftergiven tystnad. Att många gör sina röster hörda och ställer besvärliga frågor är inget att förskräckas över. För det inrymmer användbar information och det indikerar att personalen tar det hela på allvar.

Ordspråket lär oss att tala är silver medan tiga är guld. Men när det kommer till utvecklingsarbete gäller det motsatta enligt min erfarenhet. När personalen tiger är det silver – när den talar är det guld.

Martin Rogberg arbetar med samverkansuppdrag, har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret Samverkan för bästa skola.


Omslag Skolporten 1/2020

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin – ute 7 februari 2020!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Tema: Förskoleklassen: Hur ska verksamheten för sexåringarna se ut?

Dessutom: Stor intervju med den amerikanska skolforskaren Diane Ravitch! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2020-02-05 12:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-07 09:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, webbkonferens tillgänglig 7-17 december!

Ta del av föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, modeller för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - allt innehåll finns tillgängligt under 10 dagar!

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Dags att definiera rektors uppdrag

I den nya professionsdeklaration som Skolledarförbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Det är dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Poddagogen #4: Hanna Hofverberg om slöjd och hållbar utveckling

I podcasten Poddagogen, avsnitt 4, möter vi forskaren Hanna Hofverberg som berättar om slöjd och hållbar utveckling. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Läsa tillsammans

Att läsa tillsammans ger läsningen en extra dimension, som för många är pricken över i. Detta panelsamtal speglar en mångfald av läsecirklar i 200 högstadie- och gymnasieskolor, närläsning av bilderböcker med barn i åldern 1-3 år och bokcirklar i både traditionella och nya former. Medverkande: Ann Boglind, universitetslektor, Bo Andér, sammankallande i en läsecirkel med start på 1980-talet, Suad Ali, författare och statsvetare, och Ami Öhman, nytänkande förskollärare och biträdande rektor. (webb-tv)

”Slöjd är ett ämne”

Monika Nilsson är slöjdlärare och nätverksledare i ett nystartat slöjdnätverk i Malmö. Tanken är att skapa en samsyn på bedömning och betygsättning i ämnet. På Rosengårdsskolan arbetar eleverna tematisk i slöjd i hård och mjuk slöjd, som Monika Nilsson, uttrycker det.

Är läskunnigheten hotad?

Läsning är en förmåga som måste hållas levande och den träning barnen får i skolan är inte nog. I många hem är läsning inte en självklarhet. Kan då skolan lägga ansvaret på föräldrarna? Medverkande: Louise Wramner, pedagog, Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, Ulf Fredriksson, docent i pedagogik, och Christina Hellman, universitetslektor i lingvistik. (webb-tv)

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Taktil kommunikation med barn och elever med dövblindhet

Vad är taktil kommunikation och hur använder man det i undervisningen? Samtal om språk och kommunikation för barn och unga med dövblindhet och hur viktigt det är att deras rätt till språk verkligen tas om hand och respekteras. Medverkande är Sofi Malmgren och Jessica Jägryd, båda rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. (webb-radio)

”Skjut inte, det här är en skola!”

Under 20 års arbete med ­traumatiserade barn i utsatta områden i Rio de Janeiro har Yvonne Bezerra de Mello utvecklat en egen pedagogisk metod. Nu har 300 lärare utbildats i den, däribland svenska lärare som ­arbetar med flyktingbarn.

Svårt att hitta bra former för barns inflytande i förskolan

Inflytande är ett svårdefinierat område och begrepp både inom forskning och i förskolan. I förskolan skapar områdets vida struktur problem med att finna bra former för barns inflytande. Inflytande relateras ofta till obestridliga värden, exempelvis kopplade till Barnkonventionen, vilket påverkar de diskussioner som är möjliga att föra inom området, skriver Carina Peterson, Högskolan i Borås.

Dåliga skolor eller ett dåligt system?

Regeringens utökade nedstängningsbefogenheter till Skolinspektionen är en del av en populistisk politik för att lappa och laga, en politik som inte tar tag i grundproblemen med den marknadsstyrda skolan, skriver Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Ämnesintegrering gör att eleverna lär sig mer än de ämnen som undervisas, visar Maria Christidis nya avhandling. Med resultatet vill hon vill öka förståelse av ämnesintegrerad undervisning för ett utökat yrkeskunnande på gymnasiets Vård- och omsorgsprogram.

Våga fråga varför en elev är ensam

Utgå inte från att det är ett introvert personlighets­drag som gör att en elev är ensam, betonar skolkuratorn Kajsa Sundell. En ordentlig utredning bör göras och i klassen kan man jobba i mindre och trygga grupper.

Rörelse och fysisk aktivitet

På dessa sidor beskriver vi kort vikten av att alla barn och elever får möjlighet att vara delaktiga när det gäller rörelse och fysisk aktivitet. Du kan också läsa om utmaningar som finns inom förskola, skola och fritidshem. Vår ambition är att ge dig vägledning, stöd och även praktiknära material som svarar på många av de frågor som vi får från olika yrkeskategorier.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

Stöd i arbetet med garantin

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför insatser för att implementera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och för att höja kompetensen.