Kunskapsanpassad skola
Ett starkare kunskapsuppdrag och ett ökande antal elever ställer nya krav på anpassad skola. Så vill forskare hantera utmaningarna.
ANDELEN ELEVER i anpassad skola, som är till för barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller en förvärvad hjärnskada, ökar stadigt. Enligt en rapport från Skolverket går nu drygt 1,5 procent av alla grundskoleelever i denna skolform – att jämföra med mindre än 1 procent för tio år sedan.
Samtidigt har kunskapsuppdraget i anpassad skola – som traditionellt har varit mer inriktad på praktiska kunskaper och omsorg – skrivits fram i läroplanerna. Tillsammans sätter dessa utvecklingstrender press på en verksamhet som redan har stora utmaningar att hitta utbildad personal.
Det menar Daniel Östlund, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Han pekar på att endast 14 respektive 16 procent av lärarna i anpassad grund- och gymnasieskola har den påbyggnadsutbildning som krävs för att få undervisa där.
– Jag föreställer mig att man hade kunnat nå längre med eleverna om en större andel av personalen hade haft rätt utbildning. Inte minst ger den erfordrade speciallärarutbildningen viktiga kunskaper om vad en intellektuell funktionsnedsättning innebär, säger han.
Enligt Daniel Östlund är kunskapsuppdraget i anpassad skola en viktig del av skolans demokratiuppdrag: personer med intellektuell funktionsnedsättning fick – som den sista gruppen i Sverige – rösträtt år 1989 och har samma rätt att lära sig saker som andra personer.
Och han menar att detta uppdrag skulle gynnas av att såväl lärare som elevassistenter fick fortbildning om ämnesdidaktik, undervisningsmetoder och kommunikation – något han arbetade mycket med som en av de vetenskapliga ledarna för forskningsinstitutet Ifous FoU-program Kunskapsuppdraget i anpassad skola, som avslutades förra året.
– Vi försökte visa att omsorgs- och kunskapsuppdraget inte är varandras motsatser. Många elever har omfattande behov av omsorg och måste ha en trygg och förutsägbar miljö för att undervisningen ska fungera bra. Men de behöver också ges möjlighet att lära sig att ta eget ansvar och att samarbeta med varandra.
Skolforskningsinstitutets kunskapsöversikt Undervisning med elever med IF. Delaktighet och lärande från år 2025, där Daniel Östlund deltog som extern forskare, betonar även att lärare bör ställa öppna och uppföljande frågor som synliggör hur eleverna har tänkt – inte bara nöja sig med att en elev mekaniskt kan svara rätt på en fråga.
– Interaktionen i klassrummet är helt avgörande för lärandet. Därför är det viktigt att man i arbetslagen analyserar hur man ställer frågor och kommunicerar med sina elever. För eleverna ska inte bara veta vad som är rätt svar, de ska också kunna förstå varför det är rätt svar.
EN AV DE förmågor som är viktigast för elevernas autonomi är att kunna läsa. Där tror Karin Nilsson, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, att det finns ett stort utrymme för förbättringar. I sin doktorsavhandling från år 2022 visade hon nämligen att läsutvecklingen hos barn med mild intellektuell funktionsnedsättning följer samma mönster som hos andra barn.
– I förlängningen betyder det att man kan applicera samma metoder för lästräning för den här gruppen som för typiskt utvecklade barn. Skillnaden är att utvecklingen går långsammare, men det är fortfarande samma underliggande förmågor som behöver tränas, säger hon.
Men hon har också sett att elevernas läsutveckling ofta stannar av innan de har nått något verkligt flyt i läsandet – samtidigt som lärare uppger att de har svårt att bedriva en systematisk läsundervisning, eftersom eleverna har så många andra behov som behöver tillgodoses.
– Det har fått mig att landa i slutsatsen att vi måste utveckla den evidensbaserade läsundervisningen i anpassad skola. För en bidragande faktor till att eleverna stagnerar i sin läsutveckling kan vara att man inte jobbar tillräckligt systematiskt med att träna avkodning.
Svenska och internationella interventionsstudier visar mycket riktigt att elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättra sin läsförmåga avsevärt om de får träna på kopplingen mellan ljud och bokstäver.
Därför tycker Karin Nilsson att lärare i anpassad skola borde få fortbildning om läsutveckling och evidensbaserad lästräning. Men hon skulle också vilja se forskning som följer elever över längre tid och testar insatser på större, slumpvis utvalda grupper – något som är nödvändigt för att verkligen kunna påvisa orsakssamband.
– Ett inneboende problem är tyvärr att det är svårt att rekrytera stora grupper, eftersom det går så få elever i anpassad skola. Och som det ser ut i dag kan man inte söka extra forskningsmedel bara för att man undersöker en utmanande grupp, säger Karin Nilsson.
Daniel Östlund menar att satsningar på ämnesdidaktisk forskning – särskilt om läs- och skrivutveckling och matematik – är en central del av kunskapsuppdraget i anpassad skola, liksom utveckling av riktade lärresurser och anställning av fler utbildade lärare när antalet elever ökar.
Han framhåller dock att elevökningen varierar starkt mellan kommunerna: på vissa håll har andelen elever inte ökat alls, medan den på andra håll nu har blivit dubbelt så stor som den förväntade förekomsten av barn med intellektuell funktionsnedsättning.
ÖKNINGEN FÖRKLARAS delvis av att övergången till anpassad skola sker allt tidigare, vilket ökar det totala antalet elever i skolformen. Men Nihad Bunar, professor vid Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet, pekar också på att barn med migrationsbakgrund är starkt överrepresenterade: gruppen utgör 44 procent av eleverna i anpassad grundskola – att jämföra med 27 till 28 procent i den vanliga grundskolan.
– Vi ser att överrepresentationen har ökat väldigt mycket. Om barn med migrationsbakgrund hade varit fördelade på samma sätt som andra barn, skulle vi ha haft färre elever i anpassad grundskola. Så det är klart att överrepresentationen och elevökningen hänger ihop, säger Nihad Bunar.
I ETT PÅGÅENDE forskningsprojekt om elever med migrationsbakgrund i anpassad skola har han intervjuat personer som är ansvariga för placeringen av elever där. Då har han sett att det finns oreflekterade antaganden om överrepresentationen som gör att denna blir känslig att prata om och sällan problematiseras.
– Min tolkning är att överrepresentationen ofta konstrueras som ett immigrantproblem, som antas bero på kusingiften inom vissa grupper – vilket ökar risken för att barnen får intellektuella funktionsnedsättningar – eller att familjer med sådana barn väljer att komma till Sverige för att få mer stöd och acceptans.
Intervjupersonerna var visserligen medvetna om att kulturskillnader, trauman och språkproblem gör det svårare att utreda intellektuell funktionsnedsättning hos barn med migrationsbakgrund, vilket är väl känt från internationell forskning. Ändå var det nästan ingen som ifrågasatte utredningssystemet – trots att nästan varenda kommun i projektet hade elever med migrationsbakgrund som vid en förnyad utredning visade sig ha fått en felaktig diagnos. Själv menar Nihad Bunar att det skulle behövas en ordentlig genomlysning av hela systemet, särskilt som det finns tecken på att ökade krav i skolan har sänkt ribban för att inleda utredningar om olika diagnoser.
– I andra länder finns inte några anpassade grundskolor, utan barnen inkluderas i de ordinarie skolorna. Kanske borde vi reformera anpassad skola så att den bara tar hand om barn med mycket svåra och multipla funktionsnedsättningar, säger han.
DANIEL ÖSTLUND bekymrar sig mer över att elevökningen tycks driva på segregationen av elever i anpassad skola – antagligen för att det ibland ses som organisatoriskt fördelaktigt att samla det växande antalet elever i egna lokaler som är åtskilda från grundskolan.
Det menar han strider mot grundtanken med anpassad skola: att barn med intellektuell funktionsnedsättning ska få möjlighet att integreras i ett större socialt sammanhang.
– Det är en stor förlust för barnen i anpassad grundskola att inte få lära känna andra barn, men det är en lika stor förlust för barnen i grundskolan: den som blir kompis med någon som har intellektuell funktionsnedsättning som barn kanske senare i livet blir mer benägen att inkludera människor med intellektuell funktionsnedsättning i arbetslivet och samhället, säger Daniel Östlund.
Lärande hos elever med IF
- Skolforskningsinstitutets systematiska forskningssammanställning syftar till att visa hur man kan stödja delaktighet och lärande hos elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF, och bygger på 15 praktiknära klassrumsstudier.
- För att främja elevernas delaktighet och lärande rekommenderar forskningssammanställningen en växling mellan lärarstyrd och ömsesidig kommunikation, där läraren aktivt lyssnar på och följer upp elevens initiativ.
Källa: Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt Undervisning med elever med IF. Delaktighet och lärande (2025)
Ifous FoU-program Kunskapsuppdraget i anpassad skola
- I Ifous FoU-program Kunskapsuppdraget i anpassad skola, som pågick åren 2022–2025, deltog Stockholms och Västerås stad samt Bjuvs, Klippans, Kristianstads, Ulricehamns och Åstorps kommuner.
- Syftet med programmet var att hitta långsiktiga och forskningsbaserade arbetssätt för att utveckla undervisningen i anpassad skola, med avsikten att stärka elevers lärande och utveckling mot ökad måluppfyllelse.
- Ett resultat av FoU-programmet är att deltagarna har kunnat skapa mer interaktion mellan eleverna i par- och gruppdiskussioner, ett arbetssätt som är vanligt i grundskolan men som upplevs som en utmaning i anpassad grundskola. Lärarna har också utvecklat arbetssätt som stärker undervisningens kvalitet, till exempel genom mer målorienterad planering, språkutvecklande undervisning och individuell anpassning.
- Forskargruppen bestod av Nina Klang och Anna-Lena Andersson vid Mälardalens universitet samt Daniel Östlund vid Högskolan Kristianstad.
Källa: Ifous-rapporten Kunskapsuppdraget i anpassad skola. Förflyttning mot ett tydligare kunskapsuppdrag (2025)
Artikeln ingår i Tema Anpassad skola, och är tidigare publicerad i Skolporten nr 1/2026.
Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Logga in med ditt kundnummer och läs Skolporten på din dator här! Eller ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play
Läs mer om Skolportens magasin!
Senaste magasinen
Skolporten nr 1/2026
Skolporten nr 6/2025
Skolporten nr 5/2025
Skolporten nr 4/2025
Skolporten nr 3/2025
Skolporten nr 2/2025
Skolporten nr 1/2025
Skolporten nr 6/2024
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Information om magasinet
Kundtjänst: prenumeration@preno.se, 08–522 531 22
- Du kan teckna en prenumeration här: Skolporten.preno.se. Du kan även kontakta kundtjänst: Mejladress: prenumeration@preno.seTelefon: 08–522 531 22 Öppettider: Måndag-torsdag: 9-17, lunchstängt 12-13 Fredagar 9-16, lunchstängt 12-13
- Är du redan prenumerant på Skolportens tryckta forskningsmagasin får du också tillgång till e-tidningen Skolporten. Du får tillgång till hela det digitala arkivet i din smarta telefon, surfplatta och på din dator utan extra kostnad. Ladda ner appen Skolportens magasin i Google Play eller App Store. Har du frågor kring Skolportens e-tidning, problem med att logga in eller saknar ditt kundnummer så kontakta kundtjänst prenumeration@preno.se. Gör så här: För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play. För att läsa i din dator, klicka här. Ange din e-postadress samt ett lösenord på minst 6 tecken. När du skapat ditt konto och loggat in kan du läsa Skolportens magasin både på din dator, i din smarta telefon och på din surfplatta med samma inloggningsuppgifter. Om du ombeds fylla i ditt kundnummer hittar du det på din senaste faktura, eller på magasinets baksida, i det övre högra hörnet Din mejladress och ditt lösenord som du själv väljer använder du sedan för att komma åt ditt konto.
- Genom att paketera lösningar anpassade efter era behov hjälper vi er att kommunicera med era målgrupper. Nå lärare och ledare i hela landet genom våra kanaler! Varje nummer av magasinet har olika teman. Kontakta annonsansvarig Fredrik Sjöman, Annonssäljarna, för att få veta mer! Mejladress: gustaf.sodergren@annonssaljarna.se och telefon: 079-334 87 615.
- Ja, om din skolhuvudman är medlem i Ifous så har du möjlighet att få Skolportens magasin som en medlemsförmån. Kontakta medlemsansvarig Emma Kreü på Ifous för att få veta mer om dina förmåner!Mejladress: emma.kreu@ifous.se. Telefon: 073-513 07 36