Dela:

Skolportens lärarpanel lyfter forskning

– Skolportens lärarpanel vidgar vyerna inom skolforskningen, säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, om lärarpanelens betydelse.

Det var för att skapa nytta för skolan och förskolan som lärarpanelen fick sitt uppdrag för drygt 10 år sedan. Lärarpanelen har funnits i sin nuvarande form sedan Skolportens magasin år 2008 började ges ut under det dåvarande namnet Magasin 360.

Till varje nummer av tidningen väljer panelen ut den mest läsvärda doktorsavhandlingen – en favorit – bland de avhandlingar som senast publicerats på Skolportens webbplats.

KRITERIERNA FÖR att lärarpanelen ska välja en favoritavhandling är lika enkla som givna: Forskningen ska ha praktisk relevans, den ska bidra till läraryrkets professionalisering och avhandlingen ska vara skriven på ett lättillgängligt språk.

Att lärarpanelen gör detta urval av Skolportens favorit systematiskt och regelbundet är ett viktigt bidrag på många sätt, poängterar Elisabet Nihlfors:

– Ofta fastnar vi i våra egna ämnen, söker det vi redan känner till. Lärarpanelen bidrar till att lyfta blicken och upptäcka skolforskning utanför sitt eget område. Det är en fin service både till oss forskare men framför allt till praktiserande lärare.

Elisabet Nihlfors får medhåll av sin kollega i Göteborg, Mikael Alexandersson, som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Han har följt lärarpanelen sedan starten.

– Att välja ut en favorit är ett galant upplägg som gör det enkelt att följa svensk skolforskning, vilket jag har stor nytta av i mitt eget arbete, säger Mikael Alexandersson, som också har varit handledare till flera som blivit utvalda till Skolportens favorit:

– Det är både en ära och en fantastisk möjlighet att nå ut med sin forskning.

Av Susanne Sawander

Läs mer om Skolportens lärarpanel på Skolporten.se/lararpanelen 


Artikeln är tidigare publicerad i den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning 2017. Den sammanställer förra årets avhandlingar inom utbildningsvetenskaplig forskning och följer med Skolporten nr 2/2018.

Skolportens lärarpanel 10 år


I appen Skolporten läser du bilagan Pedagogisk forskning utan kostnad!
Skolportens app laddar du enkelt ner i App Store eller Google Play!


RELATERAT

Katharina Jacobsson. Foto: Emelie Asplund.

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Läs intervjun med forskaren Katharina Jacobsson som skrev den mest lästa avhandlingen 2017 här!

Sidan publicerades 2018-05-09 15:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-06 17:30 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”