2018-05-09 15:05  350 Dela:

Skolportens lärarpanel lyfter forskning

– Skolportens lärarpanel vidgar vyerna inom skolforskningen, säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, om lärarpanelens betydelse.

Det var för att skapa nytta för skolan och förskolan som lärarpanelen fick sitt uppdrag för drygt 10 år sedan. Lärarpanelen har funnits i sin nuvarande form sedan Skolportens magasin år 2008 började ges ut under det dåvarande namnet Magasin 360.

Till varje nummer av tidningen väljer panelen ut den mest läsvärda doktorsavhandlingen – en favorit – bland de avhandlingar som senast publicerats på Skolportens webbplats.

KRITERIERNA FÖR att lärarpanelen ska välja en favoritavhandling är lika enkla som givna: Forskningen ska ha praktisk relevans, den ska bidra till läraryrkets professionalisering och avhandlingen ska vara skriven på ett lättillgängligt språk.

Att lärarpanelen gör detta urval av Skolportens favorit systematiskt och regelbundet är ett viktigt bidrag på många sätt, poängterar Elisabet Nihlfors:

– Ofta fastnar vi i våra egna ämnen, söker det vi redan känner till. Lärarpanelen bidrar till att lyfta blicken och upptäcka skolforskning utanför sitt eget område. Det är en fin service både till oss forskare men framför allt till praktiserande lärare.

Elisabet Nihlfors får medhåll av sin kollega i Göteborg, Mikael Alexandersson, som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Han har följt lärarpanelen sedan starten.

– Att välja ut en favorit är ett galant upplägg som gör det enkelt att följa svensk skolforskning, vilket jag har stor nytta av i mitt eget arbete, säger Mikael Alexandersson, som också har varit handledare till flera som blivit utvalda till Skolportens favorit:

– Det är både en ära och en fantastisk möjlighet att nå ut med sin forskning.

Av Susanne Sawander

Läs mer om Skolportens lärarpanel på Skolporten.se/lararpanelen 


Artikeln är tidigare publicerad i den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning 2017. Den sammanställer förra årets avhandlingar inom utbildningsvetenskaplig forskning och följer med Skolporten nr 2/2018.

Skolportens lärarpanel 10 år


I appen Skolporten läser du bilagan Pedagogisk forskning utan kostnad!
Skolportens app laddar du enkelt ner i App Store eller Google Play!


RELATERAT

Katharina Jacobsson. Foto: Emelie Asplund.

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Läs intervjun med forskaren Katharina Jacobsson som skrev den mest lästa avhandlingen 2017 här!

Sidan publicerades 2018-05-09 15:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-06 17:30 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.