Lärarpanelen väljer: Lite stöd och höga krav driver bort rektorer
Små möjligheter att påverka den egna arbetssituationen samt bristande stöd från skolledningen, i kombination med höga krav. De är de vanligaste orsakerna till att rektorer väljer att lämna jobbet. Det visar Tobias Richards doktorsavhandling som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Avhandlingen Sveriges skolledaromsättning. En studie om varför nya skolledare byter arbete handlar om varför rektorer väljer att säga upp sig från jobbet, antingen genom att de byter arbetsplats eller lämnar yrket helt och hållet. Men också om vilka faktorer som kan avgöra om rektorer väljer att stanna på sin arbetsplats.
Tobias Richard har själv arbetat både som rektor och som biträdande rektor, och det var anledningen till valet av ämne för avhandlingen, berättar han:
– Skolans ledarskap är fullständigt avgörande för skolans kvalitet, och den höga omsättningen på rektorer i Sverige har ju uppmärksammats både politiskt och inom forskningen.
Avhandlingen bygger på enkäter med närmare 2 000 studerande på rektorsprogrammet och på djupintervjuer med åtta rektorer, samt en uppföljningsstudie där Tobias Richard via registerdata tagit reda på vad de 2 000 rektorsstuderande hade för arbete ett år efter att de genomfört enkäten.
Det övergripande resultatet visar att det finns ett starkt samband mellan en hög rektorsomsättning och arbetsmiljön, i synnerhet den psykosociala.
– Hög arbetsbelastning och tunga emotionella krav, i kombination med lågt inflytande och bristande stöd från den egna chefen, är centrala faktorer för viljan att lämna jobbet, säger Tobias Richard.
Rektorerna i intervjustudien fördjupar den här bilden genom att lyfta fram skolspecifika faktorer på olika nivåer i verksamheten som tillsammans skapar splittring och press som kan leda till avgång.
Däremot finns inte någon koppling mellan skolans elevsammansättning och rektorers vilja att lämna jobbet. Lön påverkar heller inte viljan att byta jobb, enligt avhandlingen. Stor betydelse har däremot relationer med lärare och övrig personal liksom skolledning.
– En slutsats är att det ligger ett stort ansvar på skolhuvudman för att stävja den höga omsättningen på rektorer. En viktig del för att lyckas med detta kan vara att lyssna på skolledarna så att deras arbetssituation blir bra. Det finns nämligen en stark koppling mellan att skolledare vill lämna sitt arbete och att de faktiskt väljer att göra det.
Vad överraskade dig?
– Något som gladde mig var att det inte finns något samband mellan rektorers vilja att lämna och skolans elevsammansättning. Det var ett överraskande men positivt resultat, för det innebär att den höga omsättningen till stor del ligger i skolhuvudmännens händer och att det går att skapa skolor där rektorer trivs och stannar, säger Tobias Richard, som tror att rektorer kan använda forskningsresultaten i avhandlingen som underlag vid reflektion kring den egna arbetsmiljön.
Forskare: Tobias Richard.
Disputerade: 3 oktober 2025 vid Umeå universitet.
Avhandling: Sveriges skolledaromsättning. En studie om varför nya skolledare byter arbete.
Bakgrund: Legitimerad lärare i psykologi samt idrott och hälsa, biträdande rektor, rektor och verksamhetschef.
Nuvarande tjänst: Forskar och undervisar på rektorsprogrammet vid Umeå universitet.
LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Brister i den psykosociala arbetsmiljön kan vara ett samhällsproblem. Därför lyfter vi i Lärarpanelen fram Tobias Richards studie, där han undersökt hög rektorsomsättning på skolor. Avhandlingen visar att problemet är möjligt att påverka, med bättre arbetsmiljö och stödjande strukturer för skolledare. Undersökningsmaterialet är omfattande, 2 000 rektorer, vilket gör resultatet tillförlitligt.”
Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.En av dem utses till favorit.Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 1/2026! Skolportens magasin
Läs mer
Läs mer om Skolportens magasin!

Specialpedagogik i gymnasiet
Gy–Vux Hantera kontroversiella frågor i samhällsämnen
Åk 7–Vux 









