Lärarpanelens favorit: Humor klär ungas motstånd i miljöfrågor
Miljö- och hållbarhetsfrågor kan väcka starka känslor i klassrummet, vilket kan visa sig som både förnekelse och motstånd. Det visar Linnea Urbergs avhandling som nu har valts till Lärarpanelens favorit. ”Moraliserande undervisning riskerar exkludering, men didaktiska strategier skapar tillit, lärande och möjligheter”, skriver Lärarpanelen i sin motivering.

Avhandlingen Om elevers motstånd i miljö- och hållbarhetsutbildning handlar om hur ungdomar i årskurs 9 uttrycker motstånd och intressekonflikter i undervisning om miljö och hållbarhet, samt om lärares strategier för att möta det här motståndet.
Resultatet visar att elevers motstånd mot dessa frågor sällan handlar om okunskap, utan om ett avståndstagande från positioner som de varken kan eller vill identifiera sig med.
– Motståndet är sällan riktat mot själva skolan eller lärarna, utan snarare mot ett system där eleverna upplever att vissa kulturella, materiella och sociala erfarenheter värderas högre än andra. Motståndet blir därmed ett sätt att ta avstånd från identiteter eller positioner som vissa ungdomar inte kan eller vill identifiera sig med, säger Linnea Urberg.
HENNES FORSKNING visar att en del elever upplever att undervisningen om miljö och hållbarhet försöker kontrollera dem och att de förväntas anpassa sig och korrigera sitt beteende.
– Ett viktigt resultat är att motstånd eller förnekelse sällan handlar om okunskap, de allra flesta elever har god kunskap om miljö och klimatfrågor. Motståndet handlar snarare om att eleverna försöker vara smartare eller överlista ett system som de redan har ett ambivalent förhållande till.
NÅGOT SOM ÖVERRASKADE Linnea Urberg var hur ofta motståndet gav upphov till skratt som inte bara var frigörande utan också blottlade något djupt allvarligt, ironiskt och meningsbärande på samma gång. Hon betonar att eleverna är både kreativa, intelligenta och ofta väldigt roliga. Men också provocerande. Som en ungdom uttryckte det: ”Hade jag miljömuppar som grannar skulle jag tända varenda lampa under Earth hour.”
– Motståndet blir ibland en skyddande sköld för att upprätta stolthet utifrån den egna livssituationen. Det kan leda till kränkningar av andra grupper eller intern disciplinering, samtidigt som det oftast knyter starka band inom gemenskapen och blir meningsfullt. Precis som motståndet ofta är tvetydigt, är ungdomarnas relationer ömma och våldsamma på samma gång.
LÄRARNA I STUDIEN menar att värdeorienterade konflikter oftast uppstod när hållbarhetsdiskussioner inkluderade frågor som upplevdes som kritik av elevernas identitet.
Lärarna har flera strategier för att hantera motstånd och såg framför allt sin roll som vägledare, snarare än auktoriteter som avgör vad som är rätt och fel. I stället för att bemöta motstånd med dominans eller fördömande betonade lärarna dialog, lyhördhet och ömsesidig respekt.
Forskare: Linnea Urberg.
Avhandling: Om elevers motstånd i miljö- och hållbarhetsutbildning.
Disputerade: 24 oktober 2025 vid Örebro universitet.
Bakgrund: Tidigare ämneslärare i samhällskunskap och historia.
Nuvarande tjänst: Lektor i pedagogik vid Örebro universitet och en del av forskningsmiljön Esergo.
LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Linnea Urbergs avhandling visar att motstånd mot miljöfrågor inte bara handlar om okunskap utan om sociala, kulturella och känslomässiga faktorer. Motståndet kan vara ett skydd mot oro eller ett sätt att markera sin identitet. Moraliserande undervisning riskerar exkludering, men didaktiska strategier skapar tillit, lärande och möjligheter.”
Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.En av dem utses till favorit.Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 2/2026! Skolportens magasin
Läs mer
Läs mer om Skolportens magasin!

Musik
Åk F–Gy Barns kropp och integritet i förskolan
Fsk 









