Dela:

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Ungdomar på språkintroduktionsprogrammet får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska. Det är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Andreas Nuottaniemi, Umeå universitet. Foto: Erik Abel

Många nyanlända elever kommer till mindre orter i Sverige. Andreas Nuottaniemi reagerade därför på att frågor om flerspråkighet ofta diskuterades mycket i storstadssammanhang. Det var anledningen till att hans avhandling Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid kom att handla om ungdomar på språkintroduktionsprogrammet i ett litet samhälle i Norrland.

− Jag insåg ganska snabbt att flera av de här eleverna upplevde att de mer eller mindre satt fast på orten, och nästan bokstavligt i klassrummet. Vissa av dem hade varit där i flera år, och de skuldbelade ofta sig själva för oförmågan att ta sig vidare, säger Andreas Nuottaniemi.

Det finns en utbredd uppfattning om att språket är nyckeln till det svenska samhället. Andreas Nuottaniemi menar att man snarare bör tänka på språket som en del av ett rum. Arbetsmarknaden kan vara ett rum, det nationella programmet på gymnasiet ett annat. Men det är rum som flera av de här ungdomarna inte kommer in i, konstaterar han. De bedöms om och om igen som misslyckade språkanvändare eftersom de blir underkända i svenska som andraspråk. Men han menar att ungdomarna i hans studie är väldigt språkligt kompetenta.

− De har tillgodogjort sig många språkliga resurser, men det är de resurser som finns tillgängliga för dem i olika rum. Om tillträdet till vissa rum begränsas så hindras de också från möjligheten att utveckla språket som talas i det rummet.

Han lät ungdomarna rita kartor för att visa var i samhället de använder svenska. Det var slående hur få personer de pratar svenska med i sin vardag. Det är framför allt med butiksbiträden, socialsekreterare och lärare.

Personer som alla har det gemensamt att de talar med ungdomarna för att de har ett visst yrke och får betalt för att göra det.

Andreas Nuottaniemi blev överraskad över hur mycket språkutveckling som pågick i klassrummet utanför lärarnas synfält. Flera av eleverna lärde sig hindi genom att titta på Bollywoodfilm och diskutera i digitala forum. De lärde sig också varandras språk.

− Samma elever som såg sig själva som misslyckade inlärare av svenska, kunde i andra sammanhang beskriva sig som väldigt kompetenta användare av till exempel hindi eller moldaviska. Det blev väldigt talande för hur tillgången till rum är det väsentliga. I rummet där ungdomarna lär sig hindi känner de sig välkomna och uppskattade.

Utöver lärare hoppas han att beslutsfattare ska läsa avhandlingen. Han vill att de ska förstå hur vissa beslut, som exempelvis gymnasielagen, ibland får orimliga konsekvenser för både elever och lärare.

Av Åsa Lasson

Foto Erik Abel


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Hur lär man sig ett nytt språk när tillgången till meningsfulla interaktionssammanhang saknas eller är ytterst begränsad? Andreas Nouttaniemis avhandling är av högsta relevans i tider av ökade krav på migranter och deras barn.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Andreas Nuottaniemi

Avhandling: Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid

Bakgrund: Utbildad gymnasielärare i svenska som andraspråk och samhällskunskap. Har arbetat många år som lärare i förberedelseklass och språkintroduktion. Numera adjunkt vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet

Disputerade: 24 februari 2023 vid Umeå universitet


Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 3/2023. 

Skolporten nr 3/2023.

Skolportens magasin nr 3/2023 – ute 12 maj 2023

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förebygga våld och brott i skolan.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

Sidan publicerades 2023-05-16 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se inspelade föreläsningar via vår webbkonferens 19 okt–16 nov. Boka din plats till lägsta pris idag!

Modersmål

Välkommen på konferens om modersmålsundervisning för dig som undervisar i modersmål! Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Möt och nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Malmö eller via webbkonferensen.

Här kan NPF-elever få stöd

Forskning visar att folkhögskolan är bra på att möta elever med tidigare skolmisslyckanden. På Sundsgårdens folkhögskola strax utanför Helsingborg får elever med NPF nya möjligheter.

Hur kan skolan stötta pojkarna?

Fredrik Zimmerman, universitetslektor i pedagogik, gör upp med teorin om att pojkar lyckas sämre i skolan på grund av en antipluggkultur. "Om pojkar får det pedagogiska stöd de behöver så gör de sina uppgifter", säger han.

Lärarpanelens favorit: ”Mobilförbud är inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson, vars avhandling nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Poddagogen #15: Forskaren Denis Tajic om nyanlända elever

Denis Tajic gästar podcasten Poddagogen och berättar om sin avhandling som handlar om inkludering av nyanlända elever i grundskolan.

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Samarbete ger rum för kreativitet

Skolan är i dag så detaljstyrd att det finns lite utrymme för kreativitet, till och med i de estetiska ämnena. Det anser Eva Hoff, docent vid Lunds universitet, som forskar om kreativitetens villkor i skolans värld.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser