Dela:

Lärarrollen i förändring

Larissa Mickwitz

Larissa Mickwitz avhandling valdes till favorit av Skolportens lärarpanel.

Lärarnas syn på sin egen professionalitet skiljer sig kraftigt från den bild som framträder i de skolpolitiska texterna, visar Larissa Mickwitz avhandling.

Skolpolitiska texter fokuserar på rollen som kvalitetssäkrare och betygssättare. Lärarna själva betonar flexibilitet och pedagogisk frihet som yrkets grundbultar. Om tiden för att dokumentera arbetet kring en elev med behov av särskilt stöd går ut över det pedagogiska arbetet med eleven själv, ja då har regleringen gått till överdrift, anser lärarna.

Det här är ett exempel från Larissa Mickwitz studie, där hon jämför lärarrollen i svenska och internationella skolpolitiska texter med lärares egna berättelser. De politiska texterna spänner från sent 1980-tal fram till i dag, och i dem framträder en föränderlig bild av vad en professionell lärare är. I slutet av 1980-talet betonas lärarens pedagogiska frihet; i dag läggs vikten vid lärarens uppgifter att betygssätta, kontrollera, dokumentera och kvalitetssäkra.

Förändringen i de politiska texterna ska ses i ljuset av att den svenska skolan gått från att vara ett föredöme till att rasa i de internationella betygsmätningarna, vilket skedde i slutet av 1990-talet, menar Larissa Mickwitz.

Skolportens favorit

– Krisen i skolan ledde till att lärarna tappade status. Nu skulle de granskas och som en naturlig följd infördes lärarlegitimation. Skolpolitiken ställdes in mot att reglera och kvalitetssäkra undervisning och betygssättning.

– Det här kontrasterar mot vad lärarna själva lyfter fram – undervisningen i sig. Framför allt pekar de på flexibilitet och autonomitet som viktiga komponenter hos den professionella läraren.

– Lärarna är överens om att man löser saker och ting utifrån sin lärarprofessionalism, inte genom att följa ett regelverk.

När det kommer till betygssättning framhåller lärarna däremot vikten av styrdokument och de nationella proven. Många lärare berättar om att de stundom pressas av både elever och föräldrar att sätta högre betyg. Då är regelverket ett stöd i arbetet.

Sammanfattningsvis är politikers och lärares syn på den professionella läraren ganska motstridig. Larissa Mickwitz, som själv är lärare, befarar att bristen på samsyn kan hindra lärarna från att vara professionella.

– Det är något av en paradox, men en överreglerad skola kan kväva utrymmet för de kvaliteter som lärarna kopplar till ett professionellt yrkesutövande. Annars finns en risk för att detta leder till professionell vanmakt och på sikt likgiltighet. Hoppfullt och något av en positiv överraskning är lärarnas samstämmighet kring vad lärarprofessionen är och bör innehålla. Däremot vittnar många lärare om brist på tid för den här typen av kollegiala diskussioner.

– Min studie visar att det är mycket viktigt att lärarna börjar prata om och definiera sin yrkesroll, annars finns en risk för att bilden av läraren så som den framställs i de politiska texterna får stå oemotsagd.

Av Susanne Sawander

Foto Ylva Sundgren

 

FAKTA/

Forskare: Larissa Mickwitz

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska, samhällskunskap och medieämnen, fil. lic. i språkdidaktik och fil.dr i pedagogik


Omslag_Skolporten nr 3_2015

Artikeln är ursprungligen publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2015, ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2015-09-22 12:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-23 12:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Karin Berg: ”Länge leve ­leken!”

Trots att OECD:s Pisa-undersökning visar att allt fler elever finner skolan meningslös och lustbefriad, så trummas det på om att skolan behöver mer motstånd och mindre lek. Det skriver Skolportens nya krönikör Karin Berg.

1:1 utmaning för lärarna

Utan pedagogiska planer och fortbildning för lärarna finns det risk för att datorer i skolan används som surf- och skrivmaskiner. Det visar Martin Tallvids avhandling, som nu valts ut som en av Lärarpanelens favoriter.

”Samband mellan hög social status i skolan och god hälsa”

För att främja ungdomars hälsa behövs en djupare förståelse för ungdomars syn på sin hälsa och faktorer som påverkar hur de mår. Detta har jag intresserat mig för i min avhandling som jag disputerade med hösten 2020. Social status i skolan och rökning är andra hälsorelaterade begrepp som lyfts fram i avhandlingen, skriver forskaren Junia Joffer.

En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel

Denna systematiska översikt svarar på frågeställningen: Hur kan en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa utformas så att elever som möter svårigheter i det sociala samspelet ges goda förutsättningar för delaktighet, utveckling och lärande? (pdf)

En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel

Översikten ger en bild av hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utformas för elever, med eller utan funktionsnedsättningar, som möter svårigheter i det sociala samspelet. Resultaten sammanställdes utifrån en tematisk analys som ledde till följande teman att utgå från när man ska utforma en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa.

Nytt nätverk vill bota lärarbristen: ”Behovet är akut”

Bristen på behöriga lärare är ett problem i Sverige, och i många andra europeiska länder. För att få en klarare bild över situationen inleds nu ett nytt projekt där forskare samarbetar för att analysera och hitta sätt att greppa problematiken.

Gamla sanningar blandas med nya – nyttigt för både gamla och nya skolledare

Det här är en reviderad och grundligt omarbetad version av en bok som gavs ut 2011. Det märks dock inte att originalet har snart tio år på nacken, innehållet känns fräscht och nutida. Det skriver Torbjörn Hanö i en recension.

Lyckade läraren som gjort allt fel

Craig Barton ändrade allt i sin undervisning när han insåg hur långtidsminnet fungerar och hur lärande måste bygga på det.

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

Skolstudion : Är handskrivningen på utdöende?

Hur anpassar vi skrivandet till en digital värld utan att förlora den taktila inlärningens fördelar? Och vilka är de långsiktiga konsekvenserna av minskad användning av finmotorik i händerna? Jenny Reichwald diskuterar med gästerna Victoria Johansson, universitetslektor i Lund, Hans Presto, bildlärare, och Martin Johansson, grundskolelärare. (webb-tv)

Forskare jämför hur skolor bryter segregationen och agerar för ökad måluppfyllelse

I ett nytt projekt ska forskare analysera lokala initiativ för att bryta skolsegregation och öka måluppfyllelsen bland elever. Projektet har fått sex miljoner kronor av Vetenskapsrådet.

Därför är orientering bra för eleverna

Orienteringsundervisning bidrar med samhällsnytta. Det menar Anna Lundkvist, lärare i idrott och hälsa. Hon har undersökt orienteringens status i den svenska skolan.

Analys av lärarlegitimationen: ”Facken var framgångsrika”

Lärarnas Riksförbunds lyckosamma arbete la grunden till lärarlegitimationens införande. Charlotte Baltzer belyser i sin avhandling lärarfackens inflytande på utbildningspolitiken. ”Facken blev lyssnade på och hade genomslag i sin opinionsbildning”, säger hon.

Betyg

När lärare sätter betyg utvärderar hon eller han allsidigt varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Här hittar du information om vad som gäller för betyg och betygssättning i respektive skolform.

Elevernas dom: Det utmärker en bra lärare

Hallå där, Åsa Hirsh, författare till boken ”Relationellt ledarskap” i klassrummet, där du belyser elevernas perspektiv på lärande, lärare och skolan.

Läsning för långsiktigt lärande

Mellersta Förstadsskolans kollegiala fortbildningsinsats med läscoacher fortsätter – och nu ska vårdnadshavarna involveras än mer. ”Vi lyfter att man ska låta sitt barn öva läsförståelse med hjälp av lässtrategier. Självklart för oss som jobbar med det, men inte för de som inte befinner sig i skolans värld”, säger Ulrika Wirgin, biträdande rektor.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Så kommer ni igång med drama och digitala verktyg

Förskollärarna Linda Bjällerstedt och Sara Bergström berättar om arbetet bakom barnens äventyr. De passar också på att tipsa om hur du kan komma igång med drama och digitala verktyg.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.