Dela:

Läs! Läs! Läs!

Gemensam läsning är ett bra sätt att få eleverna att börja läsa, men ibland är det nödvändigt med ”milt tvång”, konstaterar läraren Fredrik Sandström. Foto: Maria Östlin

Ju mer skönlitteratur vi läser, desto mer förstår vi av livet och omvärlden. Men svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Det är fredag morgon på Gäddgårdsskolan i Arboga. En efter en kliver eleverna i klass 7B in i klassrummet, alla med vältummade böcker under armen. Fredrik Sandström hälsar god morgon. Repeterar kort vad klassen gjort de senaste lektionerna. Nickar mot den stora whiteboarden där resterna från det förra projektet fortfarande finns kvar, där klassen tillsammans läst Annika Thors bok En ö i havet. Två inplastade kort föreställande figurer med namnen Steffi och Nelli textade längst ner.

Korten har eleverna tagit med sig hem under ett par dagar som en del av projektet i syfte att göra berättelsen mer levande. Berättelsen om de två judiska systrarna som flydde till en ö i Göteborgs skärgård under andra världskriget har fått flera elever så pass intresserade att de valt att inte lämna berättelsen helt. Istället har de lånat fortsättningen och läser hemma på fritiden.

– För några veckor sedan fick ni ju ta med er Steffi och Nelli hem, och ni har ju även skrivit en kort text om när Steffi stal porslinshunden. Nu är det dags att lämna dem och gå vidare, säger han.

Klassen vet redan. Och alla verkar vara taggade på den nya bok som klassen ska läsa och diskutera tillsammans. Det är dags att kliva in i magins värld, för i C.S. Lewis klassiker Häxan och lejonet kan allt hända, även om det också här finns känslor och upplevelser som eleverna kan relatera till.

Under lektionen kommer klassen att läsa högt tillsammans innan de läser högt för varandra två och två. Men först går Fredrik Sandström och eleverna tillsammans igenom vad de läst hittills.

– Vita häxan bjuder Edmund på något, är det någon som minns vad?

Rätt svar visar sig vara ett halvt kilo kolakarameller. Och när Fredrik frågar vad ordet ”nedrig” är synonym till kommer rätt svar snabbt. För det är klart att det betyder ”taskig” och ”elak”.

VI SMYGER UT ur klassrummet tillsammans med tre av eleverna, Elliot Flink Runnebring, Hedda Lundqvist och Samuel Engström. Tar sikte mot ett ombonat arbetsrum och kryper upp i sofforna.

– Jag fick låna fortsättningen på En ö i havet av Fredrik, så nu läser jag Näckrosdammen, säger Samuel.

Elliot håller även han på med Näckrosdammen och ger en snabb recension.

– Böckerna är bra eftersom det händer mycket, men de är samtidigt väldigt sorgliga. Jag tycker att det är skönt när man kan känna igen sig i en bok. Inse att andra känner som man själv gör.

Både Elliot och Samuel läser mycket. För Heddas del kom vägen in till böckernas värld via den sociala medieappen Tiktok, där hon hittade Booktok, Tiktoks litterära del, som har beskrivits som världens snabbast växande virtuella bokklubb.

– Jag avskydde att läsa i femman och sexan, men sedan såg jag en massa böcker på Tiktok och blev intresserad. På biblioteket hade de gjort en lista på Booktok och det fick mig att börja läsa, säger Hedda.

Elliot och Samuel läser mest på kvällarna innan de ska lägga sig. Hedda däremot sitter helst i skolan på rasterna och läser, för som hon säger, ”det är en bättre vibe att läsa i skolan”.

Har ni några förslag på hur man ska få någon intresserad av att börja läsa?

– Mitt bästa tips är att börja läsa om det man är intresserad av. Jag gillar fotboll och fastnade för Calcio Amore. Drömmen av Marcus Birro. Den var väldigt bra, säger Elliot.

I klassrummet är det tyst, förutom mumlandet som uppstår när eleverna läser högt för varandra. Läraren Fredrik berättar viskande om varifrån hans engagemang kommer. Att han tycker att skönlitteratur är viktigt råder ingen tvekan om. Och i takt med att han sett hur elevernas läserfarenheter blivit allt färre och hur högstadieelevernas läsförmåga minskat har han insett vikten av att få fler elever att börja läsa.

– Att läsa tillsammans och att tillsammans svara på frågor om det vi läser är ett bra sätt att komma in i läsningen på.

Fredrik, som tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris år 2017, är övertygad om att ett ”milt tvång” från lärarnas håll kan vara nödvändigt för att få eleverna att börja läsa mer.

– Att vi som lärare hjälper till med urvalet genom att välja böcker som ska läsas är många gånger nödvändigt. Men genom att välja böcker ur olika genrer som utspelar sig i olika tidsepoker är sannolikheten stor att det kommer att väcka ett läsintresse.

När han fick priset var motiveringen just att han ”väckt intresset hos unga människor för svenska språket och för litteraturen”. Det är något han vill fortsätta med.

– Litteratur är vår främsta källa till både upplevelser och kunskap. Därför vill vi bjuda eleverna på de här andra känslorna, väcka nya funderingar och känslor. För böcker kan ju faktiskt förändra någons liv.

Fakta/Den viktiga läsningen

  • Frigör tid med minskat fokus på insamling av bedömningsunderlag, rättning och dokumentation för att få tid att driva textnära undervisning. I stället får boken som klassen läser styra.
  • Läs texten i förväg. Markera olika stycken, skriv upp relevanta frågor och förbered olika skrivuppgifter och diskussioner.
  • Visst kan eleverna välja bok fritt, men om man inte är en van läsare kan det vara svårt att välja. Utgå ifrån att den gemensamma läsningen som bedrivs i klassrummet ger kortare avstånd till egna val.

Källa: Fredrik Sandström

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto Maria Östlin


FORSKAREN: ”Eleverna vet att läsning är viktigt”

I ett arbetsrum i Falun på Högskolan Dalarna sitter Mats Tegmark, lektor i pedagogiskt arbete. Han har tillsammans med två kollegor sedan år 2017 jobbat med forskningsprojektet Att läsa eller inte läsa. En studie av grundskolans läspraktiker.

När delstudierna publicerades var resultaten lika nedslående som alarmerande: hälften av eleverna i årskurs 9 läser inte ens en sida sammanhängande facklitteratur under en vanlig skoldag. Och när det kommer till skönlitteratur är resultatet ännu mer uppseendeväckande: hela 87 procent av niorna läser mindre än en sida skönlitteratur om dagen.

– Vi ser också en ökad polarisering. De som läser mycket läser fortfarande mycket. Men det är betydligt fler som inte läser någonting alls, om man jämför med år 2007, säger Mats Tegmark.

Tidsbrist hos lärarna och kravet på att allt ska bedömas och mätas är två viktiga orsaker till att antalet lästimmar har minskat.

Många lärare upplever att de inte hinner schemalägga läsningen och i vissa fall händer det att läsningen skippas helt. Men samtidigt är Mats Tegmark positiv:

– Vår studie visar att eleverna vet att läsning är viktigt och att de vill kunna läsa både mer och bättre. Kan man som lärare etablera en rutin för mer läsning i skolan kan utvecklingen påverkas mot mer läsande. Då skulle mycket vara vunnet, konstaterar han.

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto Maria Östlin


Omslag Skolporten nr 1 2023

Skolporten nr 1 2023.

Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 1/2023, ute 10 februari!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2023-02-21 22:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Cirkelmodellen – Digital kurs med Pär Sahlin!

I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenteras information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier! Kunniga föreläsare ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta i Stockholm den 25–26 april 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj.

Digital kurs – Trygga talare i svenska!

Flexibel digital kurs med Klara Härgestam! Få effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se inspelade föreläsningar via vår webbkonferens mellan 19 okt–16 nov. Boka din plats till lägsta pris idag!

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Svårt för unga att påverka politiken

Även om ungdomar bjuds in att delta i kommunala beslut blir deras deltagande begränsat. Makten ligger kvar hos beslutsfattarna, konstaterar Simon Magnusson i sin avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Ökat fokus på undervisningens innehåll

Att systematiskt analysera den egna undervisningen lägger grunden för en mer inkluderande undervisning. Det visar Balli Lelinge i sin avhandling som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Krönika av Karin Berg: Samarbeta kring undervisning

Vi fick kämpa för att få gemensam tid att samarbeta, men efter hand såg andra ämneslärare vinsterna vi gjorde och sakta men säkert insåg även våra rektorer vikten av att vika mötestid till ämneslagsarbetet. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Unga önskar mer kunskap om sömn

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor och som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Läs-, skriv- och språkundervisning i tidiga skolår

Översikten sammanställer forskning som kan ge lärare kunskap om hur läs-, skriv- och språkundervisningen kan utformas i tidiga skolår för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att elever ska nå lärandemålen.

Aktiva skoltransporter – forskning och pedagogiskt material om barns vardagsrörelse

Barn mår bra av att cykla och gå till skolan. Forskare har arbetat med ett projekt om aktiva skoltransporter sedan 2016. De har bland annat skapat en modell för hur skolor kan arbeta med aktiva skolresor i samarbete med kommuner. Projektet erbjuder också olika typer av pedagogiskt material.

Vägledning i yngre åldrar – 4 frågor till Anders Lovén

En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.

Växjö utbildar för mer tillgänglig lärmiljö

All personal i förskolor, skolor och fritidshem har fått kunskap om tillgänglig lärmiljö och vad det innebär. Det gynnar särskilt de grupper som påverkas mest om stödet inte fungerar.

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser