Hoppa till sidinnehåll
Läsning

Läs! Läs! Läs!

Publicerad:2023-02-21
Uppdaterad:2023-09-25
Anna-Maria Stawreberg
Skribent:Anna-Maria Stawreberg
Gemensam läsning är ett bra sätt att få eleverna att börja läsa, men ibland är det nödvändigt med ”milt tvång”, konstaterar läraren Fredrik Sandström. Foto: Maria Östlin

Ju mer skönlitteratur vi läser, desto mer förstår vi av livet och omvärlden. Men svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Det är fredag morgon på Gäddgårdsskolan i Arboga. En efter en kliver eleverna i klass 7B in i klassrummet, alla med vältummade böcker under armen. Fredrik Sandström hälsar god morgon. Repeterar kort vad klassen gjort de senaste lektionerna. Nickar mot den stora whiteboarden där resterna från det förra projektet fortfarande finns kvar, där klassen tillsammans läst Annika Thors bok En ö i havet. Två inplastade kort föreställande figurer med namnen Steffi och Nelli textade längst ner.

Korten har eleverna tagit med sig hem under ett par dagar som en del av projektet i syfte att göra berättelsen mer levande. Berättelsen om de två judiska systrarna som flydde till en ö i Göteborgs skärgård under andra världskriget har fått flera elever så pass intresserade att de valt att inte lämna berättelsen helt. Istället har de lånat fortsättningen och läser hemma på fritiden.

– För några veckor sedan fick ni ju ta med er Steffi och Nelli hem, och ni har ju även skrivit en kort text om när Steffi stal porslinshunden. Nu är det dags att lämna dem och gå vidare, säger han.

Klassen vet redan. Och alla verkar vara taggade på den nya bok som klassen ska läsa och diskutera tillsammans. Det är dags att kliva in i magins värld, för i C.S. Lewis klassiker Häxan och lejonet kan allt hända, även om det också här finns känslor och upplevelser som eleverna kan relatera till.

Under lektionen kommer klassen att läsa högt tillsammans innan de läser högt för varandra två och två. Men först går Fredrik Sandström och eleverna tillsammans igenom vad de läst hittills.

– Vita häxan bjuder Edmund på något, är det någon som minns vad?

Rätt svar visar sig vara ett halvt kilo kolakarameller. Och när Fredrik frågar vad ordet ”nedrig” är synonym till kommer rätt svar snabbt. För det är klart att det betyder ”taskig” och ”elak”.

VI SMYGER UT ur klassrummet tillsammans med tre av eleverna, Elliot Flink Runnebring, Hedda Lundqvist och Samuel Engström. Tar sikte mot ett ombonat arbetsrum och kryper upp i sofforna.

– Jag fick låna fortsättningen på En ö i havet av Fredrik, så nu läser jag Näckrosdammen, säger Samuel.

Elliot håller även han på med Näckrosdammen och ger en snabb recension.

– Böckerna är bra eftersom det händer mycket, men de är samtidigt väldigt sorgliga. Jag tycker att det är skönt när man kan känna igen sig i en bok. Inse att andra känner som man själv gör.

Både Elliot och Samuel läser mycket. För Heddas del kom vägen in till böckernas värld via den sociala medieappen Tiktok, där hon hittade Booktok, Tiktoks litterära del, som har beskrivits som världens snabbast växande virtuella bokklubb.

– Jag avskydde att läsa i femman och sexan, men sedan såg jag en massa böcker på Tiktok och blev intresserad. På biblioteket hade de gjort en lista på Booktok och det fick mig att börja läsa, säger Hedda.

Elliot och Samuel läser mest på kvällarna innan de ska lägga sig. Hedda däremot sitter helst i skolan på rasterna och läser, för som hon säger, ”det är en bättre vibe att läsa i skolan”.

Har ni några förslag på hur man ska få någon intresserad av att börja läsa?

– Mitt bästa tips är att börja läsa om det man är intresserad av. Jag gillar fotboll och fastnade för Calcio Amore. Drömmen av Marcus Birro. Den var väldigt bra, säger Elliot.

I klassrummet är det tyst, förutom mumlandet som uppstår när eleverna läser högt för varandra. Läraren Fredrik berättar viskande om varifrån hans engagemang kommer. Att han tycker att skönlitteratur är viktigt råder ingen tvekan om. Och i takt med att han sett hur elevernas läserfarenheter blivit allt färre och hur högstadieelevernas läsförmåga minskat har han insett vikten av att få fler elever att börja läsa.

– Att läsa tillsammans och att tillsammans svara på frågor om det vi läser är ett bra sätt att komma in i läsningen på.

Fredrik, som tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris år 2017, är övertygad om att ett ”milt tvång” från lärarnas håll kan vara nödvändigt för att få eleverna att börja läsa mer.

– Att vi som lärare hjälper till med urvalet genom att välja böcker som ska läsas är många gånger nödvändigt. Men genom att välja böcker ur olika genrer som utspelar sig i olika tidsepoker är sannolikheten stor att det kommer att väcka ett läsintresse.

När han fick priset var motiveringen just att han ”väckt intresset hos unga människor för svenska språket och för litteraturen”. Det är något han vill fortsätta med.

– Litteratur är vår främsta källa till både upplevelser och kunskap. Därför vill vi bjuda eleverna på de här andra känslorna, väcka nya funderingar och känslor. För böcker kan ju faktiskt förändra någons liv.

Fakta/Den viktiga läsningen

  • Frigör tid med minskat fokus på insamling av bedömningsunderlag, rättning och dokumentation för att få tid att driva textnära undervisning. I stället får boken som klassen läser styra.
  • Läs texten i förväg. Markera olika stycken, skriv upp relevanta frågor och förbered olika skrivuppgifter och diskussioner.
  • Visst kan eleverna välja bok fritt, men om man inte är en van läsare kan det vara svårt att välja. Utgå ifrån att den gemensamma läsningen som bedrivs i klassrummet ger kortare avstånd till egna val.

Källa: Fredrik Sandström

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto Maria Östlin


FORSKAREN: ”Eleverna vet att läsning är viktigt”

I ett arbetsrum i Falun på Högskolan Dalarna sitter Mats Tegmark, lektor i pedagogiskt arbete. Han har tillsammans med två kollegor sedan år 2017 jobbat med forskningsprojektet Att läsa eller inte läsa. En studie av grundskolans läspraktiker.

När delstudierna publicerades var resultaten lika nedslående som alarmerande: hälften av eleverna i årskurs 9 läser inte ens en sida sammanhängande facklitteratur under en vanlig skoldag. Och när det kommer till skönlitteratur är resultatet ännu mer uppseendeväckande: hela 87 procent av niorna läser mindre än en sida skönlitteratur om dagen.

– Vi ser också en ökad polarisering. De som läser mycket läser fortfarande mycket. Men det är betydligt fler som inte läser någonting alls, om man jämför med år 2007, säger Mats Tegmark.

Tidsbrist hos lärarna och kravet på att allt ska bedömas och mätas är två viktiga orsaker till att antalet lästimmar har minskat.

Många lärare upplever att de inte hinner schemalägga läsningen och i vissa fall händer det att läsningen skippas helt. Men samtidigt är Mats Tegmark positiv:

– Vår studie visar att eleverna vet att läsning är viktigt och att de vill kunna läsa både mer och bättre. Kan man som lärare etablera en rutin för mer läsning i skolan kan utvecklingen påverkas mot mer läsande. Då skulle mycket vara vunnet, konstaterar han.

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto Maria Östlin


Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 1/2023, ute 10 februari!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev