Dela:

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? 

Från och med den 1 juli blir skolorna skyldiga att kartlägga elevernas språkliga förmågor redan från förskoleklassen. Det kommer också att ställas högre krav på utredningar, insatser och uppföljningar för barn som inte når upp till kunskapskraven i de lägre årskurserna.

Illustration: Malin Koort

De nya reglerna är en del av den så kallade läsa-skriva-räkna- garantin, som ska se till att barn med svårigheter får rätt hjälp i tid. Flera rapporter från Skolverket och Skolinspektionen visar nämligen att stödet ofta brister och sätts in för sent. Samtidigt vittnar 2015 års PISA-undersökning om att nästan var femte svensk 15-åring saknar grundläggande läskunskaper.

– I Sverige har vi segat så att huvuddelen av insatserna sker först under högstadieåren. Då är de mycket mer energikrävande och ger sannolikt sämre utdelning, säger Mats Myrberg, som är professor emeritus i specialpedagogik vid KTH.

I sin kunskapsöversikt om dyslexi för Vetenskapsrådet från år 2007 redogjorde han för flera studier som visar att tidiga insatser – gärna redan i förskolan – gynnar barnens läs- och skrivutveckling. De barn som inte får hjälp kommer däremot att läsa mindre och få ett mindre ordförråd, vilket gör att gapet mot de andra eleverna bara växer.

En av de mest kända interventionsstudierna gjordes på 1990-talet av den amerikanska psykologen Frank Vellutino, som följde nära 200 barn från förskoleklassen till fyran. Med ett träningsprogram lyckades han reducera andelen elever med bestående läs- och skrivsvårigheter från förväntade 9 till 1,5 procent.

– Det är ungefär vad man kan förvänta sig i Sverige också. Det finns ett eller två barn på hundra där inte ens den bästa pedagogiken hjälper, säger Mats Myrberg.

Exakt hur undervisningen ska gå till är däremot svårare att säga. År 2014 gick Statens beredning för medicinsk utvärdering igenom 17 000 internationella artiklar för att ta reda på vilka undervisningsmetoder som har en dokumenterad effekt på dyslexi. Svenska dyslexiföreningens ordförande, Christina Hellman, lektor i lingvistik vid Stockholms universitet, var med i den expertgrupp som gjorde översikten.

– Den enda metoden som gav utslag var en systematisk träning av sambandet mellan språkljud och bokstäver, där man arbetar från grunden och bygger större enheter, säger hon.

De andra metoderna var så otillräckligt utvärderade att det inte gick att ta ställning till dem. Därför menar hon att det behövs fler svenska studier som långsiktigt utvärderar olika metoder. De interventionsstudier som har gjorts av Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet och Linda Fälth vid Linnéuniversitetet tyder i alla fall på att det krävs en bred träning som omfattar både ljudförståelse, lästeknik och ordförråd.

Men Christina Hellman skulle också vilja se en förstärkt och mer verksamhetsorienterad undervisning om läs- och skrivinlärning – inklusive hinder för inlärningen – på lärarutbildningarna, samt en kontinuerlig fortbildningsinsats för lärare inom området specialpedagogik. I dag är hennes intryck att kunskapen på skolorna är väldigt ojämn.

– Skolverket ger inte någon vägledning om vad anpassningar inom klassrummets ram innebär. Det är problematiskt att man lämnar över till lärarna själva att tolka direktiven i skollagen, säger Christina Hellman.

Mats Myrberg håller med om att den svenska lärarutbildningen ger alldeles för dålig kunskap om läs- och skrivpedagogik, och så har det varit ända sedan 1990-talet.

– Fler undervisningstimmar och mer handledd praktik är en grundbult för läs- och skrivgaranti, säger han.

Vad är det då som lärarna behöver kunna? En grundläggande insikt är enligt Mats Myrberg att barnens fonologiska medvetenhet – det vill säga förmågan att uppfatta språkljud – påverkar deras läs- och skrivutveckling. Den förmågan kan tränas upp, men träningen ger bara god effekt fram till nio- eller tioårsåldern.

Det är också viktigt att förstå hur talspråket förhåller sig till skriftspråket, menar han. Många lärare är till exempel omedvetna om att svensk stavning inte bara tar hänsyn till hur orden låter, utan också vilka betydelsedelar som de är uppbyggda av. Det är därför som ”högt” stavas med g som i ”hög”, trots att vi egentligen säger ”höckt”.

– Det har stor betydelse för att vi ska få upp läsflytet: Om man ska läsa textremsan på tv så hinner man inte ljuda bokstav för bokstav, utan man måste använda betydelsedelarna som bas. Men i Sverige är det få lärare som undervisar sina elever om sådana praktiska lässtrategier.

Själv menar Mats Myrberg att lärarnas praktiska yrkesskicklighet och förmåga att hitta texter med personlig relevans för eleverna är avgörande.

Det var en av slutsatserna i det så kallade konsensusprojektet från början av 2000-talet, där han undersökte vad forskare av olika skolor faktiskt var överens om.

– Vilken metodskola man företräder har mindre betydelse. Den duktiga läraren har ett helt register med metoder och kan arbeta med olika elever, beroende på deras förutsättningar, säger han.

I sin litteraturöversikt från 2014 konstaterade Statens beredning för medicinsk utvärdering också att inte ett enda av de drygt 50 olika dyslexitester som användes i svenska skolor var vetenskapligt utvärderat. Här tycker Christina Hellman att Skolverket borde utvärdera och utfärda rekommendationer om de screening och diagnosinstrument som används, i stället för att lämpa över hela ansvaret på marknaden.

– Det finns evidensbaserade testinstrument, men många skolor använder dem inte. Jag tycker att det är märkligt att en så viktig del av skolarbetet överlämnas till privata aktörer, säger Christina Hellman.

En av dem som försöker införa mer forskningsbaserade tester är Anna Fouganthine, som är kursledare på utbildningsföretaget Inläsningstjänst och lektor i pedagogik på Linnéuniversitetet. Tillsammans med Christer Jacobson har hon skapat appen Fonologia, som gör det möjligt att undersöka den fonologiska förmågan hos 8-åringar till vuxna, normerat utifrån ett svenskt genomsnitt.

Appen bygger på tester som hon själv använde i sin avhandling från 2012, där hon undersökte hur barn med dyslexi födda 1980 hade klarat sig i det svenska utbildningssystemet. Resultatet var nedslående: Stödinsatserna i skolan verkade inte ha haft någon effekt alls.

– Det största problemet var att barnen inte blev uppmärksammade. De hade det svårt, men de fick inte någon förklaring till varför de hade det svårt, säger hon.

I dag menar Anna Fouganthine att skolorna har blivit bättre på att uppmärksamma problemet, men att åtgärderna fortfarande brister. Det handlar inte bara om lästräningen – lärarna måste också bli bättre på att använda visuellt stöd och assisterande tekniker, så att de barn som inte övervinner sina läs- och skrivsvårigheter ändå klarar skolan.

– Dyslektiska barn är ofta visuellt begåvade och kan tolka mycket utifrån bilder. På universitetet har föreläsningarna nästan alltid stöd av figurer och diagram, men så är det inte i grundskolan, säger hon.

Enligt Anna Fouganthine är det avgörande att den assisterande tekniken kommer in tidigt och som en naturlig del av undervisningen. Det ska vara lika accepterat att lära sig genom att lyssna som genom att läsa – det viktiga är att barnen lär sig.

– Barnen måste få lyckas för att behålla motivationen, annars blir det en negativ spiral. Det sämsta skolan kan göra är att döda glädjen att lära sig. Det är det första som vi måste stoppa.

I grund och botten handlar det om att se de enskilda eleverna bakom gruppen, menar hon. Tyst läsning gynnar till exempel de barn som redan kan läsa, men inte dem som fortfarande tragglar med alfabetet.

– Det är viktigt att läraren är med och korrigerar när eleverna läser, så att de inte sitter själva och gissar. Då kan de befästa en ineffektiv lässtrategi i tidiga år, som är mycket svår att lära om senare.

På senare år tycker Anna Fouganthine att dyslexi har hamnat lite i skymundan bakom bokstavsdiagnoser och andra problem, trots att det är en av våra vanligaste funktionsnedsättningar. Hon tycker också att en för stor del av den pedagogiska forskningen handlar om att problematisera specialpedagogiken i ett filosofiskt perspektiv i stället för att ta reda på vad som hjälper barnen. Själv tror hon att det är ett arv från 1970- och 1980-talen, då många debattörer hävdade att alla läs- och skrivsvårigheter var pedagogikens fel – trots att det starka inslaget av ärftlighet har varit känt i mer än 60 år.

I sin kunskapsöversikt från år 2007 varnade Mats Myrberg för de många missuppfattningar som omger dyslexi, och i dag tror han att den gamla myten om att läs- och skrivsvårigheter saknar biologiska förklaringar kan få nytt liv på grund av boken The dyslexia debate från 2014, där den välrenommerade psykologen Elena Grigorenko vill avskaffa dyslexi som begrepp.

– Men det hon säger är inte att svårigheterna saknar biologisk bas, utan att begreppet dyslexi är överflödigt, eftersom det inte finns någon tydlig gräns mellan dyslexi och andra läs- och skrivproblem. Det har hon helt rätt i: Läs- och skrivsvårigheter är inte en sjukdom, utan en funktionsnedsättning som beror på både arv och miljö.

Läs mer:

Measures that matter. Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology, avhandling, Thomas Nordström, Linnéuniversitetet 2018.

Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter, avhandling, Anna Fouganthine, Stockholms universitet 2012.

The use of interventions for promoting reading development among struggling readers, avhandling, Linda Fälth, Linnéuniversitetet 2013.

Fakta/Läsa- skriva-räkna-garantin
De nya bestämmelserna i skollagen, som införs 1 juli 2019, innebär att elever från förskoleklassen till trean som inte klarar kunskapskraven måste genomgå en särskild bedömning och vid behov få stödinsatser. Insatserna ska följas upp och ske i samråd med specialpedagoger, och resultatet ska meddelas till mottagande lärare. Nytt är också att materialen Hitta språket och Hitta matematiken ska användas för att testa barnens språkliga och matematiska förmågor redan i förskoleklassen. Huvudmännen ansvarar för att det finns tillräckliga resurser för att genomföra garantin. Samtidigt har Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten fått i uppdrag att ge skolorna fortbildning och stöd.
Läs mer på Skolverkets webbplatsFakta/Dyslexins biologiska bas
De biologiska mekanismerna bakom dyslexi är ännu oklara. Någon enskild gen som kan förklara dess uppkomst finns inte. Däremot har forskarna identifierat ett tjugotal riskgener. Mer än hälften har upptäckts av professor Juha Kere vid Karolinska institutet. Hans forskarlag har visat att flera av dem påverkar små utskott på nervcellerna, som har betydelse för hjärnans signalsystem. Antagligen handlar det om flera sorters genetiskt inflytande, som på olika sätt påverkar ordavkodning och förståelse. Det gör dyslexi till en funktionsnedsättning som varierar i grad, inte en sjukdom man har eller inte har. Forskarna hoppas att den genetiska kunskapen på sikt ska leda till lättare upptäckt och bättre behandling vid dyslexi.

Fakta/Bornholmsmodellen
I den kända Bornholmsstudien från 1980-talet visade psykologiprofessorn Ingvar Lundberg att det går att utveckla barns fonologiska medvetenhet med hjälp av språklekar i förskoleklassen, till exempel genom att lyssna efter ljud och leka med rim och ramsor. Programmet ledde till en normal läs- och skrivutveckling för fyra av fem barn med risk för dyslexi.

Av Staffan Eng

Illustration Malin Koort

Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1/2019

Tema: Dyslexi

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-02-11 10:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-18 13:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Tvåspråkighet och dyslexi en utmaning för skolan

Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor. Men detta gäller inte för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. Niloufar Jalali-Moghadam belyser också i sin forskning att lärarna önskar mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi.

Problem med läsförståelse visar sig sent

Det är viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp barn med läsförståelseproblem genom att läsa, arbeta med språket och prata om texter. Det menar Åsa Elwér, som forskat om elever som läser flytande men utan att förstå innehållet.

Dyslexi ett kvarstående problem

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Huvudmän i skolan lär sig användarcentrerad utveckling

Att utgå från användarnas behov i utvecklingen av skolans digitalisering. Det är målet för sju huvudmän som deltar i en helt ny SKR-utbildning med start i oktober 2021.

Elevhälsans gruppträffar stärker skolelevers välbefinnande

Måleri, avslappningsövningar och lekar i kombination med diskussioner om psykisk ohälsa, kränkningar och sexuell hälsa. Det är ett koncept utvecklat av forskare som elevhälsan använder på grundskolor i Sandvikens kommun.

Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever

Organisering av nyanländas utbildning ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet, så att huvudman och skolenhet följer upp och analyserar resultat och verksamhet.  En tydlig roll- och ansvarsfördelning i hela styrkedjan är viktig för det fortsatta arbetet.

​Ny forskning – så vill skolledare själva förbättra sin arbetsmiljö

I den nu aktuella rapporten föreslås åtgärder för att förbättra skolledares arbetsmiljö. Det är intervjuer med de deltagande skolledarna som ligger till grund för förslagen. Forskarna bedömer att förslagen kan främja skolledares hälsa och förbättra förutsättningarna för ledarrollen, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever. 

Elever i förorten positiva till sin skola

Elever i förorten är positiva till sin skola och till utbildning. De beskriver en stark gemenskap och tillhörighet till skolan, samtidigt som de är kritiska till hur skolan oftast framställs i media. Det visar en ny avhandling som bygger på ett års observationer och intervjuer med elever.

Prata demokrati i gymnasieskolans yrkesprogram

Prata demokrati riktar sig till dig som är lärare på gymnasieskolans yrkesprogram. Utbildningsmaterialet syftar till att vara en resurs, väcka intresse och skapa engagemang för arbete med demokrati och de mänskliga rättigheterna. (pdf)

”Högläsningens betydelse som språkstödjande insats”

Språkstödjare, kan det vara något tror ni? Jag ställer frågan till ett arbetslag som en tid haft svårt för att få in högläsningen i sin grupp som en aktiv del av vardagen, vilket de vill prioritera för de vet hur viktigt just detta är för barns språkutveckling, skriver Emy Cederblad.

Engelsklärarens skämt ger en djupare språkförståelse

Engelskläraren Martin Klinge uppskattar klipskheten i fyndiga ordvitsar. Dessutom kan de vara lärorika ur ett språkligt perspektiv. Därför har han låtit sina elever skapa egna skämt, bland annat med hjälp av homografer och homofoner.

”Vuxna i skolan är demokratins väktare”

Det här blogginlägget kommer att handla om vad det betyder att som vuxen ha ett demokratiskt förhållningssätt i mötet med eleverna i skolan. Ett förhållningssätt som bygger på demokratin som norm, och som förutsätter att det finns vissa gemensamma, demokratiska värderingar att utgå från, skriver Gunnel Falck, Center för Skolutveckling. .

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll

Syftet med projektet är att sammanställa forskning om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) i undervisningen. Sammanställningen planeras att göras i form av en systematisk kartläggning.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.

Här testar elever på Mellringeskolan i Örebro den digitala läskompisen

”Om man vill läsa högt för någon, men inte har någon i närheten, då kan man läsa med den”, säger Anja Berg. Hon är en av eleverna på Mellringeskolan i Örebro, som är de första att testa ett nytt verktyg för att öka läsförståelse – den digitala läskompisen. Nu ska eleverna ska hjälpa forskaren Josefine Karlsson att hitta förbättringar.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.