Dela:

Låt leken spela större roll

Eva Kane

Eva Kane har forskat om leken på fritids.

Medvetenhet om olika lekpraktiker och mod att utmana dessa. Så kan personal på fritidshemmen utveckla sin förmåga att främja lek, konstaterar Eva Kane i sin avhandling.

Det står i måldokumenten att fritidspersonal ska främja lek. Men hur främjar man något så svårmätbart som lek i en skola som premierar mätbarhet? Det frågade sig Eva Kane när hon arbetade som fritids­pedagog, och tog sedan med sig frågeställningen in i forskningen. I sin avhandling har hon undersökt hur personalen på fritidshem kan utveckla leken.

Med aktionsforskning som metod arbetade hon under ett år med personal på ett fritidshem i Sverige och följde under en vecka fritidspersonal i norra England. De senare hade en uttalad lekprofil. Personalen var utbildade play workers som arbetade enligt teorin att lek är nödvändigt för människan, och att förutsättningar för lek aktivt måste ges.

Under forskningsarbetet blev det tydligt att det fanns olika lekpraktiker, olika sätt att ge dessa förutsättningar. I Sverige såg man ofta lek som antingen lärande eller social träning.

– Vilket syfte man tycker att leken har påverkar vad man ger utrymme för och vad man begränsar. Om man tänker att leken ska främja social kompetens ser man exempelvis till att ingen leker ensam, säger Eva Kane.

I England krockade lekpraktiken med skolan. Skolpersonalen, som ansåg att lek bör vara lärande, tyckte bara att eleverna lärde sig att bli vilda av att leka. Fritidspersonalen var å sin sida fast i bilden att leken i stället måste vara absolut fri. Då man inte hade något språk för lekandet kunde de två synsätten inte mötas.

– Det är viktigt att ha ett språk för lek. Då kan vi också utveckla förmågan att främja leken. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till ett utvidgat språk kring lekande.

Skolportens favoritPersonalen på det svenska fritidshemmet började så småningom experimentera med sin egen lekpraktik.

– De undersökte hur de kunde signalera mer busighet. De var busiga verbalt men ville titta på hur busighet skulle signaleras fysiskt. De bestämde sig för att vända på alla möbler i rummet där eleverna hade en klubb. På så sätt inbjöd de till något nytt, säger Eva Kane.

Utfallet blev intressant. Barnen gick inte i gång på tvärtomsignalerna, utan ville göra som vanligt, hänga lite och spela dataspel. Det som förvånade personalen var att barnen inte vände tillbaka stolarna, utan satte sig på ett obekvämt sätt.

Detta blev en signal om att eleverna inte kände delaktighet, vilket fick personalen att utforma en pedagogisk plan om lek som delaktighet.

Eva Kanes forskning om olika sätt att göra lek väckte också resonemang om vilka lekar man sa nej till.

– Om lekens syfte är att vara lärande så säger man kanske nej till att leka krig, eftersom man tänker att barnen lär sig kriga av det. Men tänker man att leken har ett bearbetande syfte så säger man ja, för leken kan då bli ett sätt att bearbeta våld och krig, säger Eva Kane, som också tycker att man kan ge leken ett filosofiskt perspektiv:

– Då blir den ett sätt att vara och en kraft i sig. Lek som ständig tillblivelse, en pendling mellan kaos och ordning – ja, en resurs i sig.

Av Hanna Nolin
Foto Annika af Klercker

 

FAKTA/Eva Kane

Forskare: Eva Kane, 57 år.
AvhandlingPlaying practices in school-age childcare. An action research project in Sweden and England.
Bor: Stockholm och Jönköping.
Bakgrund: Utbildat fritidspersonal på Nord­irland, arbetat som fritidspedagog i Sollentuna. I dag lektor i Jönköping.


Artikeln är ursprungligen publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2016, ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2016-02-09 11:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-02-10 11:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Prövningen med nationella prov

Hälften av de flerspråkiga eleverna med annat ­modersmål än svenska upplever negativ stress inför provsituationen, visar Anette Baggers avhandling. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut avhandlingen som Skolportens favorit.

Lärarrollen i förändring

En överreglerad skola kan kväva lärarnas professionalism, menar Larissa Mickwitz i sin avhandling, som nu valts ut som en av Lärarpanelens favoriter.

Forskare: Glädjebetyg vanligare i friskolor

Ännu en forskningsrapport har kommit till samma slutsats: glädjebetyg är vanligare i fristående gymnasieskolor än i kommunala. Och de är extra vanliga i skolor som drivs i aktiebolagsform. ”Detta är problematiskt då vi får ett snedvridet urval till högre studier, säger nationalekonomen Lovisa Persson vid Institutet för näringslivsforskning på Högskolan Kristianstad.

Betyg i årskurs 4 – men varför då?

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Läs den här om du vill umgås med Ulf

Vi på min skola har förmånen att vara involverade i ett ULF-projekt, och den här boken är därför en god källa till kunskap. Om du tänker umgås med ULF rekommenderar jag läsning, skriver Torbjörn Hanö i en recension.

Svenska studenter var dåliga på att följa pandemirestriktionerna

I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.

Ju mer relevant och kvalificerad kunskap från forskning vi kan erbjuda, desto bättre

I serien Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar återger vi vad internationella forskningsöversikter säger. För att göra resultaten relevanta för förskollärare och lärare i Sverige kommenterar vi dem också ur ett svenskt perspektiv.

Möjligt att jämföra kunskaper i matematik ända från 1960-talet

För första gången har rådata från tidigare internationella kunskapsmätningar i matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 8 länkats till resultaten i den nyare kunskapsmätningen TIMSS. Det innebär att det nu finns jämförbara data för kunskaper i matematik och naturvetenskap från 1960-talet och framåt.

Bättre samarbete i kollegiala gemenskaper

Vad menar man när man pratar om kollegialt lärande? Det handlar dels om olika former av samarbeten som kan vara mer eller mindre gynnsamma, beroende på vad man vill uppnå. Och dels handlar det om att själva lärandet i de olika konstellationerna kan ske på olika sätt.

Resursmaterial: Att möta elever i samband med krishändelse

Den här texten är tänkt att stötta och vägleda dig i rollen som pedagog som ska möta barn efter en allvarlig händelse. Med allvarlig händelse menas här en plötsligt uppkommen svår händelse på skolan eller i närområdet.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Unga män känner sig mest hotade av ökade rättigheter för kvinnor

Det är inte den äldre generationen utan unga män som har svårast att acceptera ökade rättigheter för kvinnor. Det visar en stor studie från Göteborgs universitet av jämställdhet och sexism i Europa. Under de senaste decennierna har västerländska demokratier blivit alltmer jämställda.  

Lärares professionella utveckling och lärande i kollegiala samarbeten

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en forskningsöversikt om lärares professionella utveckling och lärande inom ramen för kollegiala samarbeten. (pdf)

Sva-elever på lågstadiet har tufft med avkodningen

Elever som läser svenska som andraspråk i lågstadiet har inte bara mindre ordförråd och sämre läsförståelse, de har också svårare med avkodningen. Det visar en studie av 46 000 barn från hela landet.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Forskare vill att ljudböcker används mer i skolan

Skolan måste möta samtidens krav och låta elever läsa mer ljudböcker. Det tycker forskaren Maria Engberg – trots att en av hennes studier visar att elever saknar verktyg för att ta till sig en berättelse enbart genom att lyssna. Men det går att råda bot på, menar hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer