Likvärdig skola: ”Kartlägg och utvärdera väldigt tätt”

Med flexibla elevgrupper och forskarhjälp har Röselidsskolan i Gråbo förbättrat resultaten trots ett utmanande elevunderlag.

Sara Gamborn och Marie Sandell, Röselidsskolan i Lerums kommun.

För tio år sedan brändes högstadieskolan i Gråbo ner efter en period av bråk, bilbränder och skadegörelse – och dåliga resultat. Det ledde till en storsatsning i Lerums kommun på en hållbar utveckling i Gråbo.

Som en del av den satsningen invigdes år 2012 tre nya skolor med entreprenöriellt lärande, som ska stärka elevernas självkänsla och motivation. En av dem är Röselidsskolan F-9.

Där finns det inte några klasslärare eller fasta scheman. I stället arbetar lärarlagen tillsammans i ämnesöverskridande projekt.

– Om man vill ha engagerade barn med en egen drivkraft kan man inte snuttifiera, utan alla lärare behöver samverka för att jobba övergripande med barnens lärande, säger Marie Sandell, som är rektor för årskurs F-3 och 4–5.

Undervisningen sker i flexibla studiegrupper som ändras kontinuerligt efter elevernas behov. Det gör det lättare att sätta in stödåtgärder där de verkligen behövs.

– Vi utvärderar väldigt tätt. När vi sätter in en resurs tänker vi: Hur ska det se ut när målet är uppfyllt? När vi har nått dit är det kanske bättre att andra barn får ta del av den resursen, säger Marie Sandell.

TILL SIN HJÄLP har rektorerna på Röselidsskolan haft pedagogikforskaren Ulf Blossing, som med sitt forskarteam har kartlagt förbättringsarbetet i kommunen, identifierat utvecklingsbehov och gett skolorna metoder för att intervjua sina egna pedagoger och elever.

– Undersökningarna har gjort att vi har fakta i diskussionerna. Ingen kan säga att det inte är så, för vi vet till exempel vad eleverna har sagt, säger Marie Sandell.

Av Ulf Blossing har rektorerna blivit uppmuntrade att fortsätta på den inslagna vägen, men har också fått jobba med att göra alla lärare delaktiga och låta arbetslagen bli mer självstyrande.

– Hela verksamheten har tänkt mer, vilket har bidragit till att vi har ett gediget uppföljningssystem.

Vi kan arbeta förebyggande, eftersom vi vet var eleverna befinner sig, säger Marie Sandell.

Sedan starten har skolans resultat stadigt förbättrats, med undantag av en svacka under det senaste året. Elevernas närvaro har gått upp till nästan 100 procent, samtidigt som skadegörelsen har minskat och lärarna upplever att barnen har blivit bättre på att reflektera över sitt lärande.

FÖR SARA GAMBORN, som är arbetslagsledare i årskurs 4–5, innebär skolans sätt att arbeta framför allt att hon aldrig är ensam i det hon gör.

– Tidigare var jag klasslärare för en grupp på 26 barn. Då var det jag och de. Nu planerar och utvärderar vi allt tillsammans, säger hon.

Hon menar att det gör det lättare att våga testa nya idéer och lära av varandra. Men hon tycker också att det har varit en utmaning att hitta en balans i undervisningen, så att de så kallade effektmålen – till exempel att skapa modiga elever – inte går ut över kunskapsmålen.

Samtidigt har hon märkt hur det systematiska arbetet med flexibla elevgrupper har resulterat i fler elever med godtagbara kunskaper.

– Vi ser att hur vi organiserar oss får en direkt påverkan på resultatet. Det tycker jag är häftigt, säger Sara Gamborn.

FAKTA/MARIES OCH SARAS TIPS:

  • Arbeta med flexibla elevgrupper och täta utvärderingar så att resurserna används till de barn som behöver dem bäst.
  • Titta kontinuerligt på er själva i ett utifrånperspektiv.
  • Skapa gemensamma mötesplatser så att alla på skolan jobbar åt samma håll. Då får alla elever på skolan en lika bra undervisning.

Av Staffan Eng


Du har läst en artikel ur TEMA: Likvärdig skola i Skolportens magasin nr 5 2017.

KÖP LÖSNUMMER I APPEN SKOLPORTEN!

 app-store-ikon-270x80 App Store

google-play Google Play

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr (endast nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2017-10-27 09:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans ledarkonvent, 21-22 nov i Stockholm

Konferensen för dig som arbetar med ledarskap i skolan eller förskolan! I år utgår vi från begrepp som likvärdighet och identitet. Hur kan vi organisera skolan för att öka likvärdigheten? Hur kan elevers skolidentitet stärkas? Lyssna till internationella talare från såväl USA som Kanada men även många praktiknära föreläsningar från vår svenska kontext.

Elevhälsa, 17-18 jan i Göteborg

I ett fungerande elevhälsoarbete möter vi elever där de är och fungerar som en kompensatorisk funktion för att alla elever ska nå skolframgång och en god hälsa. Ledord i arbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken?

Forskare: Så skapar kommunikation mening i klassrummet

Lärare och elever ger och får återkoppling av varandra i klassrummet hela tiden – men hur ser samspelet egentligen ut? Forskaren Anna Öhman har studerat hur återkoppling mellan lärare och elev görs och gestaltas.

Mer lärarfokus på hur än vad eleverna redovisar i det multimodala skolarbetet

Att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande textarbete med bedömning innebär såväl möjligheter som svårigheter i skolundervisningen. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Engagerade barn i förskolan ger bättre betyg i framtiden

På högskolan i Jönköping samlas i dag cirka 80 forskare från 15 länder för att diskutera olika sätt att få alla barn att engageras i förskolan.

Ny metod skapar lugn i stökiga klassrum

På skolorna i centrala Växjö utbildas just nu personalen i metoden CPS som ska förebygga bråk och konflikter, och flera klassrum har redan blivit lugnare.

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Ungdomar ska inspireras till studier genom samarbete med fritidsgårdar i Angered

Göteborgs universitet har ett samarbete med tre fritidsgårdar i Angered för att inspirera ungdomar till studier och öka kunskapen om högre utbildning. I mitten av november hölls en första workshop med gymnasieelever och studenter från universitetet.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Mer fokus på samverkan än idéutveckling i arbetet mot gängbildning i Sverige

Typiskt för arbetet med att förebygga gängbildning i Sverige är en stark tilltro till att myndigheters samverkan är lösningen på problemet. Den svenska samverkansmodellen kan fungera proaktivt men fokuserar för lite på arbetsmetod och innehåll. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Systematisk översikt om digitala lärresurser i matematikundervisningen.

Både lärare och elever aktiva i återkoppling i klassrumsbaserad bedömning

Att göra bedömning och återkoppling till en del i lektionsinnehållet blir allt vanligare i många skolor. Målet är att skapa ett bra lärandeklimat i klassrummet. Och det är i allra högsta grad en interaktiv process – ett samspel mellan läraren och eleven. Eleven är också aktiv i bedömningen, som då riktas mot det pågående arbetets kvaliteter och förbättringspotential – inte eleven i sig.

Forskare: Nationella prov i svenska håller inte för betygsättning

Det finns allvarliga brister i de nationella läsproven i svenska i åk 9. Elevernas provresultat är inte tillförlitliga som grund för betygsättning. Det visar ny forskning från Karlstads universitet.

Bristande kvalitet på de nationella proven i läsning

En ny studie från Karlstads universitet visar att det finns allvarliga kvalitetsbrister i de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9. I praktiken visar studien att osäkerheten i provet är såpass stor att elevernas provresultat inte utgör en tillförlitlig grund för betygssättning i ämnet.

Pojkar tjänar på många flickor i skolan

Ju fler tjejer, desto bättre – för pojkarna. Pojkar blir nämligen duktigare om skolan de går i har en hög andel flickor. Forskningen sätter fingret på den tydliga skillnad som finns mellan flickors och pojkars skolresultat.

Grit är grejen – om du vill lyckas i skolan

Motivation är en motor i allt lärande. Forskning visar att en alldeles speciell sorts motivation är avgörande för att nå resultat i skolan – grit eller det vi i dagligt tal kallar jävlar anamma.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Språket är svaret på Dammhagskolan

Hur ska skolan anpassa undervisningen? På Dammhagskolan i Landskrona står ­språket i centrum – och det är rena ­föredömet, tycker Skolinspektionen.

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem. I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga. ”De här arbetssättet är något alla skulle kunna göra på sina skolor”, säger Karim Hamza, universitetslektor vid Stockholms universitet.

Dåliga betyg förutspår risk för självmordsförsök ända upp i medelåldern

Ungdomar med lägre skolbetyg än sina jämnåriga kamrater löper ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att denna risk följer med ända upp i medelåldern. Studien publiceras i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)