Likvärdig skola: ”Kartlägg och utvärdera väldigt tätt”

Med flexibla elevgrupper och forskarhjälp har Röselidsskolan i Gråbo förbättrat resultaten trots ett utmanande elevunderlag.

Sara Gamborn och Marie Sandell, Röselidsskolan i Lerums kommun.

För tio år sedan brändes högstadieskolan i Gråbo ner efter en period av bråk, bilbränder och skadegörelse – och dåliga resultat. Det ledde till en storsatsning i Lerums kommun på en hållbar utveckling i Gråbo.

Som en del av den satsningen invigdes år 2012 tre nya skolor med entreprenöriellt lärande, som ska stärka elevernas självkänsla och motivation. En av dem är Röselidsskolan F-9.

Där finns det inte några klasslärare eller fasta scheman. I stället arbetar lärarlagen tillsammans i ämnesöverskridande projekt.

– Om man vill ha engagerade barn med en egen drivkraft kan man inte snuttifiera, utan alla lärare behöver samverka för att jobba övergripande med barnens lärande, säger Marie Sandell, som är rektor för årskurs F-3 och 4–5.

Undervisningen sker i flexibla studiegrupper som ändras kontinuerligt efter elevernas behov. Det gör det lättare att sätta in stödåtgärder där de verkligen behövs.

– Vi utvärderar väldigt tätt. När vi sätter in en resurs tänker vi: Hur ska det se ut när målet är uppfyllt? När vi har nått dit är det kanske bättre att andra barn får ta del av den resursen, säger Marie Sandell.

TILL SIN HJÄLP har rektorerna på Röselidsskolan haft pedagogikforskaren Ulf Blossing, som med sitt forskarteam har kartlagt förbättringsarbetet i kommunen, identifierat utvecklingsbehov och gett skolorna metoder för att intervjua sina egna pedagoger och elever.

– Undersökningarna har gjort att vi har fakta i diskussionerna. Ingen kan säga att det inte är så, för vi vet till exempel vad eleverna har sagt, säger Marie Sandell.

Av Ulf Blossing har rektorerna blivit uppmuntrade att fortsätta på den inslagna vägen, men har också fått jobba med att göra alla lärare delaktiga och låta arbetslagen bli mer självstyrande.

– Hela verksamheten har tänkt mer, vilket har bidragit till att vi har ett gediget uppföljningssystem.

Vi kan arbeta förebyggande, eftersom vi vet var eleverna befinner sig, säger Marie Sandell.

Sedan starten har skolans resultat stadigt förbättrats, med undantag av en svacka under det senaste året. Elevernas närvaro har gått upp till nästan 100 procent, samtidigt som skadegörelsen har minskat och lärarna upplever att barnen har blivit bättre på att reflektera över sitt lärande.

FÖR SARA GAMBORN, som är arbetslagsledare i årskurs 4–5, innebär skolans sätt att arbeta framför allt att hon aldrig är ensam i det hon gör.

– Tidigare var jag klasslärare för en grupp på 26 barn. Då var det jag och de. Nu planerar och utvärderar vi allt tillsammans, säger hon.

Hon menar att det gör det lättare att våga testa nya idéer och lära av varandra. Men hon tycker också att det har varit en utmaning att hitta en balans i undervisningen, så att de så kallade effektmålen – till exempel att skapa modiga elever – inte går ut över kunskapsmålen.

Samtidigt har hon märkt hur det systematiska arbetet med flexibla elevgrupper har resulterat i fler elever med godtagbara kunskaper.

– Vi ser att hur vi organiserar oss får en direkt påverkan på resultatet. Det tycker jag är häftigt, säger Sara Gamborn.

FAKTA/MARIES OCH SARAS TIPS:

  • Arbeta med flexibla elevgrupper och täta utvärderingar så att resurserna används till de barn som behöver dem bäst.
  • Titta kontinuerligt på er själva i ett utifrånperspektiv.
  • Skapa gemensamma mötesplatser så att alla på skolan jobbar åt samma håll. Då får alla elever på skolan en lika bra undervisning.

Av Staffan Eng


Du har läst en artikel ur TEMA: Likvärdig skola i Skolportens magasin nr 5 2017.

KÖP LÖSNUMMER I APPEN SKOLPORTEN!

 app-store-ikon-270x80 App Store

google-play Google Play

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr (endast nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2017-10-27 09:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så inför nordiska länder programmering i grundskolan

De flesta skolsystemen i Europa har antingen infört eller är på väg att införa programmering i grundskolan. En grundläggande förståelse av hur programmering och digital teknik fungerar är en av nyckelkomponenterna i EU:s ramverk för digital kompetens.

Extremismforskare: ”Radikala åsikter måste tillåtas att diskuteras öppet i skolan”

På torsdagen publicerade forskare vid Göteborgs universitet en avhandling som visar att skolans arbete med att motverka våldsbejakande extremism riskerar att motverka sitt eget syfte. Radikala åsikter blir rapporterade, när de i själva verket borde bemötas, menar forskaren bakom avhandlingen.

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Researchers can predict when a student’s mind is wandering. What should we do about it?

Researchers are working to pinpoint when students’ minds wander as they use software programs. A study of students’ eye movements found that they may ”zone out” 20% to 25% of the time when using such programs.

Students are zapping their brains to get ahead in school — but evidence for the practice is limited

Neuroscientists are studying how electric stimulation on the brain – known as transcranial direct current stimulation – can improve learning. However, Marom Bikson, a professor at the Grove School of Engineering at the City College of New York, says it’s unclear whether students looking for an academic edge would benefit.

The six must-have elements of high quality project-based learning

Project-based learning advocates are concerned that as the practice becomes more popular many people don’t know what high quality learning experiences look like. They’re trying to fix that.

Can electric stimulation help brains perform better?

Electric stimulation is becoming more accessible to people who feel like it can help them with mental tasks. But evidence for the practice is limited and the technique is very much an ”at your own risk” experience.

Forskaren sågar förskoleklass: ”Blir två skolstarter”

När förskoleklassen infördes 1998 var tanken att den skulle vara en brygga mellan förskolan och klass 1, och förbereda barnen för grundskolan. Men så har det inte fungerat i praktiken, enligt forskare vid Mälardalens högskola.

Oklarheter om skolans uppdrag i arbetet mot våldsbejakande extremism

På senare år har arbetet för att motverka våldsbejakande extremism tagit fart i Sverige. Inte minst ställs stora förväntningar på vad skolan kan åstadkomma. En avhandling från Göteborgs universitet visar att skolpersonalen lämnas i sticket när det gäller hur, när, varför eller med vilket lagstöd de ska agera.

Nyreviderade läromedel

Ett nytt läromedel från SPSM riktar sig mot grund- och gymnasiesärskola och behandlar riksdag, regering, landsting och kommuner. Dessutom beskrivs de politiska partierna och om hur man går till väga vid val.

How to use social media in the classroom

3 social education tools for teachers.

5 ways to build a positive culture and improve school performance

”In fall 2014, we set out to transform our school culture to create a more positive environment for teaching and learning. Over the last three years, we have reduced office referrals by 25% and our students have achieved measurable academic gains. Here are five steps we have taken that have made a difference in our school.”

Revolutionizing education begins on the ground

Rather than waiting for policymakers to take the lead, work should begin at the grassroots level to revolutionize education, Sir Ken Robinson said during his keynote address at Future of Education Technology Conference. His vision for the future of education includes one in which academics are paired with a focus on social connection, collaboration and emotions.

5 ways to move to personalized, competency-based education

Competency-based education can be a reality if policymakers and educators work together.

Four ways to create a positive school culture

The culture of a school has far-reaching impacts on every aspect of the organization. Student achievement, teacher effectiveness, teacher retention, community support and student enrollment are all affected by the explicit and implicit cultural attributes of a school. Here are four foundational ways to create a positive school culture.

Digital dialog om apl sporrade eleverna

Snabb respons och möjlighet att få inblick i flera arbetsplatser. Det är några fördelar med digital dialog under apl, visar en studie av läraren Gunilla Berg Christoffersson.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.