Matematik med alla sinnen

Publicerad:2022-02-15

Uppdaterad:2023-09-01

Skribent:Moa Duvarci Engman

Charlotte Appeltofft är en av de lärare som prövar Tänka, resonera och räkna, TRR, på lågstadiet. Hon tycker att eleverna har blivit mer aktiva och fått en bättre taluppfattning. ”Ett och nio blir tio, två och åtta blir tio, tre och sju blir tio.” Så låter det när lågstadieeleverna på Glumslövs skola i Landskrona stad inleder dagens matematiklektion med en så kallad talkör om sina ”tiokompisar”. – I stället för att bara se talen i en mattebok så hör barnen hur talen låter och känner rytmen i ramsorna. På så sätt får de uppleva matematiken med alla sinnen, säger försteläraren Charlotte Appeltofft. FÖR TRE ÅR SEDAN blev hon tillfrågad av sin rektor om hon ville delta i kommunens försöksverksamhet med undervisningsmodellen TRR (tänka, resonera och räkna), tillsammans med Nationellt centrum för matematikutbildning. Charlotte Appeltofft tyckte att det lät spännande och tackade ja. I dag undervisar hon tre av fyra matematiklektioner med metoden, som är uppbyggd av sex faser som upprepas cykliskt varje vecka. Alla lektioner börjar med en talkör. Därutöver sker under veckans gång introduktion av ett ämne i helklass, pararbete med uppgifter, diskussion av elevernas lösningar i helklass, individuella uppgifter och en ny diskussion av de individuella uppgifterna i helklass. – Cyklerna gör att eleverna känner sig trygga i arbetsgången. Men den stora skillnaden mot traditionell matematikundervisning är att de får resonera mycket mer och fördjupa sig i uppgifterna på ett annat sätt. TILL SIN HJÄLP har eleverna multilink-kuber, som de kan använda till att fysiskt konstruera tal i multiplikationstabellerna eller jämföra hur många kuber som fattas för att en viss bit ska bli lika stor som en bit som består av tio kuber. Under en del av genomgångarna rullas en lång tallinje ut på golvet. Där kan eleverna exempelvis ställa sig på talet fyra och se att det behövs två steg för att ta sig till talet sex – eller tre steg framåt och ett steg bakåt. – I en mattebok är det rutinuppgifter, men här får eleverna utforska dem tillsammans och se att det går att göra samma sak på flera sätt. Resultatet är enligt Charlotte Appeltofft att eleverna har fått en bättre taluppfattning, är mer aktiva och inte längre räds att ta sig an nya problem – något hon tror beror på stödet från kompisarna i pararbetena. Liksom på andra TRR-skolor i kommunen så har hennes elever också goda resultat i bedömningsstödet. Hon är spänd på att se hur det kommer att gå när skolans första kull i årskurs tre gör de nationella proven i vår. DEN ENDA NACKDELEN som hon kan se med metoden är att det tar tid att läsa in sig på materialet inför varje lektion. I början tyckte hon även att det var jobbigt att följa de detaljerade instruktionerna. – Jag satt med en papperslapp för att se vilka frågor jag skulle ställa och vilka ord jag skulle använda. Men efter tre år sitter det i ryggraden, och det känns som att jag äger min undervisning. Hon tycker att det är en styrka att det finns andra lärare i kommunen som undervisar precis som hon. Varje onsdag har kommunen satt av tid för att de ska få diskutera veckans undervisning med varandra. – Onsdagseftermiddagarna är heliga för oss! För mig som lärare är det otroligt utvecklande att pröva nya arbetssätt och ta del av forskning tillsammans med kollegor som jag inte har pratat med tidigare. CHARLOTTES TIPS:

Var konkret.
Rörelser och arbete med kroppen gör undervisningen roligare.
Samarbeta med kollegor.

FAKTA/ • Undervisningsmodellen och -materialet Tänka, resonera och räkna (TRR) skapades för förskoleklassen. • Sedan våren 2018 utvecklas det även för lågstadiet inom ramen för kompetensutvecklingsinsatsen Styrning och ledning matematik – ett samarbete mellan SKR och Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). • Förra året deltog 15 kommuner, 200 lärare och mer än 8000 lågstadieelever. • Ambitionen är att kraftigt öka satsningens storlek under de kommande åren. Källa: SKRFAKTA/ • Tänka, resonera och räkna (TRR) bygger på så kallad explicit instruction, explicit undervisning, som har visat sig ge goda resultat i internationella forskningsöversikter. • Explicit undervisning innebär att det ska finnas en tydlighet i vad varje aktivitet handlar om, vad eleverna förväntas göra och hur läraren ska leda arbetet. • Läraren ska också ge eleverna tydliga lösningsmodeller på förhand, men den komponenten har i TRR ersatts av en mer problemlösande inriktning. Källa: Ola Helenius, professor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitetAv Staffan Eng

Artikeln är en del av ett större tema om matematik som publicerades i Skolportens magasin nr 1/2022!

Omslag Skolporten nr 1/2022. — **Skolporten nr 1/2022.**

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!Tema: MATEMATIK Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*! Prenumerera * Endast för nya prenumeranter Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google PlayLÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR

Grundskola 1-6 Skolportens magasin Skolporten Matematik

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer

Stockholm

Skolnärvaro

Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka

Åk F–Gy

27 mar

Digital temaföreläsning

Leda språkutveckling och högläsning i förskolan

Välkommen till Skolportens temaföreläsning om hur du kan leda arbetet med språkutveckling och högläsning i förskolan. Föreläsningen finns tillgänglig 11 maj–15 juni. Innehållet riktar sig till rektorer i förskolan, men kan även vara av intresse för förskollärare med utvecklingansvar.

Läs mer och boka