Dela:

Matematik med alla sinnen

Charlotte Appeltofft

Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna blir mer aktiva när hon lär ut med den nya metoden. Foto: Erika Weiland

Charlotte Appeltofft är en av de lärare som prövar Tänka, resonera och räkna, TRR, på lågstadiet. Hon tycker att eleverna har blivit mer aktiva och fått en bättre taluppfattning.

”Ett och nio blir tio, två och åtta blir tio, tre och sju blir tio.” Så låter det när lågstadieeleverna på Glumslövs skola i Landskrona stad inleder dagens matematiklektion med en så kallad talkör om sina ”tiokompisar”.

– I stället för att bara se talen i en mattebok så hör barnen hur talen låter och känner rytmen i ramsorna. På så sätt får de uppleva matematiken med alla sinnen, säger försteläraren Charlotte Appeltofft.

FÖR TRE ÅR SEDAN blev hon tillfrågad av sin rektor om hon ville delta i kommunens försöksverksamhet med undervisningsmodellen TRR (tänka, resonera och räkna), tillsammans med Nationellt centrum för matematikutbildning. Charlotte Appeltofft tyckte att det lät spännande och tackade ja. I dag undervisar hon tre av fyra matematiklektioner med metoden, som är uppbyggd av sex faser som upprepas cykliskt varje vecka.

Alla lektioner börjar med en talkör. Därutöver sker under veckans gång introduktion av ett ämne i helklass, pararbete med uppgifter, diskussion av elevernas lösningar i helklass, individuella uppgifter och en ny diskussion av de individuella uppgifterna i helklass.

– Cyklerna gör att eleverna känner sig trygga i arbetsgången. Men den stora skillnaden mot traditionell matematikundervisning är att de får resonera mycket mer och fördjupa sig i uppgifterna på ett annat sätt.

TILL SIN HJÄLP har eleverna multilink-kuber, som de kan använda till att fysiskt konstruera tal i multiplikationstabellerna eller jämföra hur många kuber som fattas för att en viss bit ska bli lika stor som en bit som består av tio kuber. Under en del av genomgångarna rullas en lång tallinje ut på golvet. Där kan eleverna exempelvis ställa sig på talet fyra och se att det behövs två steg för att ta sig till talet sex – eller tre steg framåt och ett steg bakåt.

– I en mattebok är det rutinuppgifter, men här får eleverna utforska dem tillsammans och se att det går att göra samma sak på flera sätt.

Resultatet är enligt Charlotte Appeltofft att eleverna har fått en bättre taluppfattning, är mer aktiva och inte längre räds att ta sig an nya problem – något hon tror beror på stödet från kompisarna i pararbetena.

Liksom på andra TRR-skolor i kommunen så har hennes elever också goda resultat i bedömningsstödet. Hon är spänd på att se hur det kommer att gå när skolans första kull i årskurs tre gör de nationella proven i vår.

DEN ENDA NACKDELEN som hon kan se med metoden är att det tar tid att läsa in sig på materialet inför varje lektion. I början tyckte hon även att det var jobbigt att följa de detaljerade instruktionerna.

– Jag satt med en papperslapp för att se vilka frågor jag skulle ställa och vilka ord jag skulle använda. Men efter tre år sitter det i ryggraden, och det känns som att jag äger min undervisning.

Hon tycker att det är en styrka att det finns andra lärare i kommunen som undervisar precis som hon. Varje onsdag har kommunen satt av tid för att de ska få diskutera veckans undervisning med varandra.

– Onsdagseftermiddagarna är heliga för oss! För mig som lärare är det otroligt utvecklande att pröva nya arbetssätt och ta del av forskning tillsammans med kollegor som jag inte har pratat med tidigare.

CHARLOTTES TIPS:

  • Var konkret.
  • Rörelser och arbete med kroppen gör undervisningen roligare.
  • Samarbeta med kollegor.

FAKTA/
• Undervisningsmodellen och -materialet Tänka, resonera och räkna (TRR) skapades för förskoleklassen.
• Sedan våren 2018 utvecklas det även för lågstadiet inom ramen för kompetensutvecklingsinsatsen Styrning och ledning matematik – ett samarbete mellan SKR och Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).
• Förra året deltog 15 kommuner, 200 lärare och mer än 8000 lågstadieelever.
• Ambitionen är att kraftigt öka satsningens storlek under de kommande åren.
Källa: SKR

FAKTA/
• Tänka, resonera och räkna (TRR) bygger på så kallad explicit instruction, explicit undervisning, som har visat sig ge goda resultat i internationella forskningsöversikter.
• Explicit undervisning innebär att det ska finnas en tydlighet i vad varje aktivitet handlar om, vad eleverna förväntas göra och hur läraren ska leda arbetet.
• Läraren ska också ge eleverna tydliga lösningsmodeller på förhand, men den komponenten har i TRR ersatts av en mer problemlösande inriktning.
Källa: Ola Helenius, professor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet

Av Staffan Eng


Artikeln är en del av ett större tema om matematik som publicerades i Skolportens magasin nr 1/2022!

Omslag Skolporten nr 1/2022.

Skolporten nr 1/2022. 

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: MATEMATIK 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

* Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR

Sidan publicerades 2022-02-15 13:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-02-16 10:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Aktuella boktips för lärare i fritidshem

Sommarledigheten ska vara en tid för avkoppling, men det kan ändå finnas tillfällen att läsa en inspirerande bok inför höstens jobbtillvaro. Ur bokfloden har vi bland annat fiskat upp böcker om didaktik och att leda sina kollegor.

Så kan idrottslärare bli bättre på att hantera övervikt hos elever

Idrottslärare försöker på olika sätt inkludera överviktiga barn i undervisningen, men risken finns att strategierna slår fel. Det visar en studie där forskare har intervjuat 24 idrottslärare som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige.

Forskaren vid Mittuniversitet i Sundsvall: Detta fick eleverna tillbaka till skolan

Vad är det som gör att en elev som älskat att gå i skolan slutar att göra det? För första gången har en svensk studie tagit reda på hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever omfattande och lång skolfrånvaro.

Elever navigerar mellan undervisning och sociala medier i klassrummet

Elever som har sina smarttelefoner påslagna under lektionstid anstränger sig aktivt för att anpassa funktionerna i applikationerna och sättet de använder dem på till den pågående undervisningen. Applikationerna blir en del av klassrummet då eleverna använder dem för att kommunicera med varandra under lektionstid. Det är slutsatserna av en unik undersökning vid Åbo Akademi som fokuserade på användningen av applikationen Snapchat.

Hanna Sjögren: Är föräldrars skolval förenligt med barns rätt att möta en mångfald elever?

Barnkonventionen har blivit svensk lag, men i det svenska skolsystemet finns flera värdemässiga krockar inbyggda. Ett exempel är föräldrars rätt att välja skola, vilket har bidragit till skolsegregationen, skriver Hanna Sjögren, lärare och forskare vid Malmö universitet.

Därför trodde ingen på videon där Zelenskyj gav upp

I mars i år hände något som informationsexperter och medieanalytiker länge varnat för. Ett videoklipp dök upp på internet där Ukrainas president uppmanade sina landsmän att lägga ner sina vapen. Det var inte presidenten som talade, det var en deepfake.

Digital kompetens i SO-ämnen

Digital bildning, det vill säga, hur digitaliseringen av samhället påverkar oss på olika sätt får i svenska läroplaner ganska stort utrymme. Detta blir tydligt i SO-ämnen där lärare pratar om vikten av att eleverna lär sig att ha ett kritiskt förhållningssätt i digitala miljöer. Liksom i andra ämnen menar SO-lärare att digitala verktyg bidragit med ökad variation i undervisningen, ökad tillgänglighet till olika resurser samt möjlighet för elever att visa sin kunskap på olika sätt.

Källkritiken ska sitta i händerna

Professor Thomas Nygren jämför källkritik på nätet med att dreja i lera – det räcker inte med att se på för att lära sig. Han ser eleverna som digitala lärlingar. ”Man måste själv handgripligt få testa på att faktagranska information för att bli bra på det”, säger han.

Gemensam lärarinsats kan stärka undervisningen i särskolan

Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.

Gemensam lärarinsats kan stärka undervisningen i särskolan

Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.  

Verktyg ger bättre lärmiljö för barn med autism

Psykologen Hampus Bejnö vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt om det går att översätta och anpassa instrumentet APERS till svenska förhållanden, just för att förbättra lärmiljön i förskolan för barn med autism. (s.13)

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Vad har betydelse för en lyckad integration i skolan?

Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.

Tidigare erfarenhet avgörande för rektorsutbildning

Rektorer med ett organisatoriskt förhållningssätt till arbetet och tidigare erfarenhet av ledarskap vidareutvecklas genom att delta i rektorsprogrammet. Däremot lyckas inte programmet engagera deltagare som saknar erfarenhet eller som har en annan syn på rektorsrollen. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.