Dela:

Matematik med alla sinnen

Charlotte Appeltofft

Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna blir mer aktiva när hon lär ut med den nya metoden. Foto: Erika Weiland

Charlotte Appeltofft är en av de lärare som prövar Tänka, resonera och räkna, TRR, på lågstadiet. Hon tycker att eleverna har blivit mer aktiva och fått en bättre taluppfattning.

”Ett och nio blir tio, två och åtta blir tio, tre och sju blir tio.” Så låter det när lågstadieeleverna på Glumslövs skola i Landskrona stad inleder dagens matematiklektion med en så kallad talkör om sina ”tiokompisar”.

– I stället för att bara se talen i en mattebok så hör barnen hur talen låter och känner rytmen i ramsorna. På så sätt får de uppleva matematiken med alla sinnen, säger försteläraren Charlotte Appeltofft.

FÖR TRE ÅR SEDAN blev hon tillfrågad av sin rektor om hon ville delta i kommunens försöksverksamhet med undervisningsmodellen TRR (tänka, resonera och räkna), tillsammans med Nationellt centrum för matematikutbildning. Charlotte Appeltofft tyckte att det lät spännande och tackade ja. I dag undervisar hon tre av fyra matematiklektioner med metoden, som är uppbyggd av sex faser som upprepas cykliskt varje vecka.

Alla lektioner börjar med en talkör. Därutöver sker under veckans gång introduktion av ett ämne i helklass, pararbete med uppgifter, diskussion av elevernas lösningar i helklass, individuella uppgifter och en ny diskussion av de individuella uppgifterna i helklass.

– Cyklerna gör att eleverna känner sig trygga i arbetsgången. Men den stora skillnaden mot traditionell matematikundervisning är att de får resonera mycket mer och fördjupa sig i uppgifterna på ett annat sätt.

TILL SIN HJÄLP har eleverna multilink-kuber, som de kan använda till att fysiskt konstruera tal i multiplikationstabellerna eller jämföra hur många kuber som fattas för att en viss bit ska bli lika stor som en bit som består av tio kuber. Under en del av genomgångarna rullas en lång tallinje ut på golvet. Där kan eleverna exempelvis ställa sig på talet fyra och se att det behövs två steg för att ta sig till talet sex – eller tre steg framåt och ett steg bakåt.

– I en mattebok är det rutinuppgifter, men här får eleverna utforska dem tillsammans och se att det går att göra samma sak på flera sätt.

Resultatet är enligt Charlotte Appeltofft att eleverna har fått en bättre taluppfattning, är mer aktiva och inte längre räds att ta sig an nya problem – något hon tror beror på stödet från kompisarna i pararbetena.

Liksom på andra TRR-skolor i kommunen så har hennes elever också goda resultat i bedömningsstödet. Hon är spänd på att se hur det kommer att gå när skolans första kull i årskurs tre gör de nationella proven i vår.

DEN ENDA NACKDELEN som hon kan se med metoden är att det tar tid att läsa in sig på materialet inför varje lektion. I början tyckte hon även att det var jobbigt att följa de detaljerade instruktionerna.

– Jag satt med en papperslapp för att se vilka frågor jag skulle ställa och vilka ord jag skulle använda. Men efter tre år sitter det i ryggraden, och det känns som att jag äger min undervisning.

Hon tycker att det är en styrka att det finns andra lärare i kommunen som undervisar precis som hon. Varje onsdag har kommunen satt av tid för att de ska få diskutera veckans undervisning med varandra.

– Onsdagseftermiddagarna är heliga för oss! För mig som lärare är det otroligt utvecklande att pröva nya arbetssätt och ta del av forskning tillsammans med kollegor som jag inte har pratat med tidigare.

CHARLOTTES TIPS:

  • Var konkret.
  • Rörelser och arbete med kroppen gör undervisningen roligare.
  • Samarbeta med kollegor.

FAKTA/
• Undervisningsmodellen och -materialet Tänka, resonera och räkna (TRR) skapades för förskoleklassen.
• Sedan våren 2018 utvecklas det även för lågstadiet inom ramen för kompetensutvecklingsinsatsen Styrning och ledning matematik – ett samarbete mellan SKR och Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).
• Förra året deltog 15 kommuner, 200 lärare och mer än 8000 lågstadieelever.
• Ambitionen är att kraftigt öka satsningens storlek under de kommande åren.
Källa: SKR

FAKTA/
• Tänka, resonera och räkna (TRR) bygger på så kallad explicit instruction, explicit undervisning, som har visat sig ge goda resultat i internationella forskningsöversikter.
• Explicit undervisning innebär att det ska finnas en tydlighet i vad varje aktivitet handlar om, vad eleverna förväntas göra och hur läraren ska leda arbetet.
• Läraren ska också ge eleverna tydliga lösningsmodeller på förhand, men den komponenten har i TRR ersatts av en mer problemlösande inriktning.
Källa: Ola Helenius, professor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet

Av Staffan Eng


Artikeln är en del av ett större tema om matematik som publicerades i Skolportens magasin nr 1/2022!

Omslag Skolporten nr 1/2022.

Skolporten nr 1/2022. 

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: MATEMATIK 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

* Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR

Sidan publicerades 2022-02-15 13:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-02-16 10:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Bra relationer och kunskaper är grundstenar för fortsatt utveckling i Skavsta

För några år sedan var läget på Nyköpings gymnasium i Skavsta kaotiskt. Något behövde göras. Efter en utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar känner skolan att de är på rätt väg.

Forskningsutblick: relationen mellan psykosomatiska symptom, mobbning och funktionsnedsättning i Sverige och Finland

I den här studien undersöks huruvida en eller två riskfaktorer för psykosomatiska besvär, när eleven är utsatt för mobbing och eller har en funktionsnedsättning, ökar risken för psykisk ohälsa. Studien visar att ha två samtidiga riskfaktorer ökar risken för psykisk ohälsa.

SPSM med i skolforskningsprojekt som ska främja läsutvecklingen för elever som är döva

Skolforskningsinstitutet har beviljat Stockholms universitet närmare fyra miljoner kronor för ett nytt skolforskningsprojekt som ska främja läsningen för elever som är döva och har undervisning på svenskt teckenspråk. SPSM är med i projektet och håller även på att utveckla det svenska läromedlet som ska testas och utvärderas i samband med projektet.

Verktyg för arbetet med alla elevers lärande, utveckling och hälsa

På vilket sätt stödjer ert lokala utvecklingsarbete alla elevers lärande, utveckling och hälsa? Och hur syns det i er verksamhet? Här får du som arbetar som rektor eller skolchef ett verktyg för att utveckla arbetet med att leda och organisera skolutveckling som främjar alla elevers lärande, utveckling och hälsa, och där elevhälsoarbetet har en central roll.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Swedish Edtest ska spridas i Europa

Testarenan Swedish Edtest, som utvecklar skolors förmåga att välja och värdera digitala lärresurser, väcker internationellt intresse och modellen sprids nu till andra länder genom EU-projektet EmpowerEd. Projektet ska etablera ett nätverk för utbyte och samverkan som i förlängningen stärker EU-ländernas konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Barnarbete negativ bieffekt av arbete för biologisk mångfald

Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft, något som får negativa effekter på barnens skolgång, visar en ny studie.

Fler får jobb efter yrkeshögskolan

Andelen i jobb efter examen från yrkeshögskolan har återhämtat sig efter pandemin och är återigen över 90 procent visar nya siffror på SCB. ”Det finns en stor kompetensbrist i samhället och det är glädjande att individer som satsar på utbildning får jobb efter examen”, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.

Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF

å Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.

Casemetodikens möjligheter för en språkutvecklande ämnesundervisning: Ett ULF-projekt

Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i. (pdf)

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser