Dela:

Matematik med alla sinnen

Charlotte Appeltofft

Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna blir mer aktiva när hon lär ut med den nya metoden. Foto: Erika Weiland

Charlotte Appeltofft är en av de lärare som prövar Tänka, resonera och räkna, TRR, på lågstadiet. Hon tycker att eleverna har blivit mer aktiva och fått en bättre taluppfattning.

”Ett och nio blir tio, två och åtta blir tio, tre och sju blir tio.” Så låter det när lågstadieeleverna på Glumslövs skola i Landskrona stad inleder dagens matematiklektion med en så kallad talkör om sina ”tiokompisar”.

– I stället för att bara se talen i en mattebok så hör barnen hur talen låter och känner rytmen i ramsorna. På så sätt får de uppleva matematiken med alla sinnen, säger försteläraren Charlotte Appeltofft.

FÖR TRE ÅR SEDAN blev hon tillfrågad av sin rektor om hon ville delta i kommunens försöksverksamhet med undervisningsmodellen TRR (tänka, resonera och räkna), tillsammans med Nationellt centrum för matematikutbildning. Charlotte Appeltofft tyckte att det lät spännande och tackade ja. I dag undervisar hon tre av fyra matematiklektioner med metoden, som är uppbyggd av sex faser som upprepas cykliskt varje vecka.

Alla lektioner börjar med en talkör. Därutöver sker under veckans gång introduktion av ett ämne i helklass, pararbete med uppgifter, diskussion av elevernas lösningar i helklass, individuella uppgifter och en ny diskussion av de individuella uppgifterna i helklass.

– Cyklerna gör att eleverna känner sig trygga i arbetsgången. Men den stora skillnaden mot traditionell matematikundervisning är att de får resonera mycket mer och fördjupa sig i uppgifterna på ett annat sätt.

TILL SIN HJÄLP har eleverna multilink-kuber, som de kan använda till att fysiskt konstruera tal i multiplikationstabellerna eller jämföra hur många kuber som fattas för att en viss bit ska bli lika stor som en bit som består av tio kuber. Under en del av genomgångarna rullas en lång tallinje ut på golvet. Där kan eleverna exempelvis ställa sig på talet fyra och se att det behövs två steg för att ta sig till talet sex – eller tre steg framåt och ett steg bakåt.

– I en mattebok är det rutinuppgifter, men här får eleverna utforska dem tillsammans och se att det går att göra samma sak på flera sätt.

Resultatet är enligt Charlotte Appeltofft att eleverna har fått en bättre taluppfattning, är mer aktiva och inte längre räds att ta sig an nya problem – något hon tror beror på stödet från kompisarna i pararbetena.

Liksom på andra TRR-skolor i kommunen så har hennes elever också goda resultat i bedömningsstödet. Hon är spänd på att se hur det kommer att gå när skolans första kull i årskurs tre gör de nationella proven i vår.

DEN ENDA NACKDELEN som hon kan se med metoden är att det tar tid att läsa in sig på materialet inför varje lektion. I början tyckte hon även att det var jobbigt att följa de detaljerade instruktionerna.

– Jag satt med en papperslapp för att se vilka frågor jag skulle ställa och vilka ord jag skulle använda. Men efter tre år sitter det i ryggraden, och det känns som att jag äger min undervisning.

Hon tycker att det är en styrka att det finns andra lärare i kommunen som undervisar precis som hon. Varje onsdag har kommunen satt av tid för att de ska få diskutera veckans undervisning med varandra.

– Onsdagseftermiddagarna är heliga för oss! För mig som lärare är det otroligt utvecklande att pröva nya arbetssätt och ta del av forskning tillsammans med kollegor som jag inte har pratat med tidigare.

CHARLOTTES TIPS:

  • Var konkret.
  • Rörelser och arbete med kroppen gör undervisningen roligare.
  • Samarbeta med kollegor.

FAKTA/
• Undervisningsmodellen och -materialet Tänka, resonera och räkna (TRR) skapades för förskoleklassen.
• Sedan våren 2018 utvecklas det även för lågstadiet inom ramen för kompetensutvecklingsinsatsen Styrning och ledning matematik – ett samarbete mellan SKR och Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).
• Förra året deltog 15 kommuner, 200 lärare och mer än 8000 lågstadieelever.
• Ambitionen är att kraftigt öka satsningens storlek under de kommande åren.
Källa: SKR

FAKTA/
• Tänka, resonera och räkna (TRR) bygger på så kallad explicit instruction, explicit undervisning, som har visat sig ge goda resultat i internationella forskningsöversikter.
• Explicit undervisning innebär att det ska finnas en tydlighet i vad varje aktivitet handlar om, vad eleverna förväntas göra och hur läraren ska leda arbetet.
• Läraren ska också ge eleverna tydliga lösningsmodeller på förhand, men den komponenten har i TRR ersatts av en mer problemlösande inriktning.
Källa: Ola Helenius, professor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet

Av Staffan Eng


Artikeln är en del av ett större tema om matematik som publicerades i Skolportens magasin nr 1/2022!

Omslag Skolporten nr 1/2022.

Skolporten nr 1/2022. 

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: MATEMATIK 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

* Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR

Sidan publicerades 2022-02-15 13:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-02-16 10:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Lärarstiftelsen delar ut 620 000 kr till innovativa undervisningmetoder

Ett av Lärarstiftelsens största stipendier är Innovativt lärande. Det delas ut årligen i syfte ge lärare möjlighet att utveckla undervisningen på ett nytt och innovativt sätt. Nu är 2023 års stipendiater utsedda. Rekordmånga projekt har tilldelats medel från Lärarstiftelsen på totalt 620 000 kr.

Samarbete ger rum för kreativitet

Skolan är i dag så detaljstyrd att det finns lite utrymme för kreativitet, till och med i de estetiska ämnena. Det anser Eva Hoff, docent vid Lunds universitet, som forskar om kreativitetens villkor i skolans värld.

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Sällan lyckat att stänga skolor för att minska segregationen

Det har hänt att skolor med hög andel elever med invandrarbakgrund stängs i syfte att minska segregation. Men metoden fungerar sällan, enligt forskning. Det finns nämligen en viktig hake.

Föräldraledighet kontra tidig barnomsorg

I länder med god barnomsorg finns inga belägg för att barns utveckling gynnas av mer än ungefär sex månaders föräldraledighet. Det kan tvärtom vara bra med barnomsorg tidigt, särskilt för barn från utsatta miljöer skriver Nabanita Datta Gupta och Jonas Jessen i en ny SNS-rapport.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. ”Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera”, säger hon.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

”NP i SO – en tidstjuv med tveksamt värde för bedömning”

Genomförandet av nationella prov i SO-ämnen är problematiskt, och risken är att förlusten i undervisningstid för eleverna är större än vinsten med proven. Fredrik Sellerfors önskar att SO-ämnet ska präglas mer av undervisning och utveckling, och mindre av centralt påbjuden kunskapsmätning.

ORU Talks: ”När vi är i en känsla av rörelseglädje, då är vi fullt närvarande i stunden”

Anna Duberg, forskare vid Örebro universitet och grundare för Dans och Hälsa, berättar i det senaste avsnittet av ORU Talks om den forskningsbaserade metoden Dans för Hälsa. Här står rörelseglädje, social gemenskap och kravlöshet i fokus.

Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop

Politiskt tal om att ”värna barnen” gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om ”barns bästa” – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria Brock.

Studenter saknar vägledning i användandet av AI

Svenska studenter är positiva till AI som verktyg i sina studier, samtidigt som många menar att det är ytterst oklart var gränsen går vid fusk. Chalmers tekniska högskola är först ut i Europa med en storskalig studie som undersöker studenters relation till AI inom högre utbildning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser