Med blick för det digitala

Lärplattor för ettåringar? Universitetslektorn Susanne Kjällander tar reda på hur den digitala tekniken ska komma alla barn till nytta.

Susanne Kjällander om digitalisering i förskolan.

Susanne Kjällander forskar om digitala resurser i förskolan.

NÄR SUSANNE KJÄLLANDER år 2003 började forska om hur digitala resurser användes i SO-undervisningen från förskoleklassen till gymnasiet, var många lärare fortfarande osäkra på hur de skulle handskas med den nya tekniken – precis som hon själv hade varit som klasslärare i låg- och mellanstadiet.

– Jag undersökte nio skolor som låg i framkant. Några av dem hade en dator per elev – vilket var väldigt ovanligt på den tiden. Men när doktorsavhandlingen var klar år 2011 framstod de snarare som helt vanliga skolor. På det sättet var jag lyckosam.

I avhandlingen såg hon att datorerna ledde till att barnens lärande blev multimodalt – det vill säga tog sig andra uttryck än i tal och skrift – på ett helt nytt sätt. Men hon såg också att lärarna saknade verktyg för att bedöma det lärande som pågick i elevernas filmer, bilder och layouter.

– När barnen representerade sin kunskap i nya former och hittade ny information på internet som lärarna inte kände till blev bedömningen ganska svår. Lärarna fick positionera sig likt förskollärare som utforskar ett ämne tillsammans med barnen.

Det var så hon blev intresserad av förskolan. I samband med att Botkyrka och Uppsala kommun köpte in lärplattor till förskolan genomförde hon därför mellan år 2011 och 2016 projekten AppKnapp och Plattan i mattan, för att ta reda på hur plattorna kunde bli en del av förskolans verksamhet.

Då upptäckte hon att små barn bjöd på ett oväntat motstånd genom att använda plattorna på ett helt annat sätt än vad apptillverkarna eller förskollärarna hade tänkt sig. I en spelapp kunde de till exempel använda rätt- och felsignalerna för att skapa musik. Plattorna gav också barnen nya möjligheter att kommunicera med bilder, ofta med en förvånansvärt tydlig avsikt.

– Pedagogerna tyckte att det var kul att få syn på barnens tankar. Yngre barn har inte den finmotorik som behövs för att rita och skriva, men med plattans hjälp kunde de producera filmer och bildkollage som lyfte fram deras funderingar och kunskaper.

Resultatet blev att förskollärarna höjde sina förväntningar på barnen och lättare kunde anpassa lärmiljöerna efter deras behov. När barn och vuxna utforskade de digitala världarna tillsammans blev relationen mellan dem dessutom mer jämställd.

– Om man tycker att det är viktigt med barns inflytande och medbestämmande så är det här ett område som verkligen kan bidra. Jag tänker framför allt på de yngsta barnen, som kanske inte har lärt sig prata än eller inte har svenska som modersmål.

En annan iakttagelse som Susanne Kjällander gjorde var att barnen gärna tog med sig det de gjorde på plattan ut i den fysiska miljön. När de hade spelat ett digitalt spel kunde de iscensätta spelet på lekplatsen, och när de hade använt en musikapp kunde de börja spela på riktiga musikinstrument.

Många förskollärare använde också plattan för att locka barnen att göra saker som de var lite rädda för. Att lägga ett träpussel kan vara svårt för små barn, men när de först fick öva på ett digitalt pussel – som är mer förlåtande – var steget mindre till att våga testa det i verkligheten.

– Tidigare tänkte man att barnen måste lära sig saker analogt innan de testade dem digitalt, men i projektet var det tydligt att de inte alltid gjorde så.

Projekten ledde till att Utbildningsradion bad att få göra en app för små barn utifrån hennes forskning. Resultatet blev lärappen Tripp Trapp Träd, som ska uppmuntra tre- till femåringar till ett gemensamt utforskande och att göra saker i den fysiska verkligheten.

Hon fick också vara med och ta fram både regeringens nationella digitaliseringsstrategi och den nya läroplanen för förskolan, som trädde i kraft den 1 juli. Där står det att varje barn ska få använda digitala verktyg, men Susanne Kjällander menar att det kan ske på olika sätt.

– Många tror att lärplattor blir obligatoriska i förskolan, men så är det inte alls. Det kan lika gärna handla om att bygga robotar eller göra film med en digitalkamera. Till skillnad från i skolan behövs det heller inte en enhet per barn, eftersom det kollektiva lärandet står i förgrunden.

Hon betonar att styrdokumenten genomgående talar om ”såväl digitala som andra lärverktyg”: tanken är alltså inte att det digitala ska ersätta de andra verktygen, utan komplettera dem. Själv tycker hon att de främst ska användas när de tillför något som inte kan göras analogt.

– När man ska ha ett temaområde om rymden är det perfekt att kunna projicera en bild från lärplattan på väggen, men om man ska hålla på med skogen är det kanske bättre att gå ut i naturen.

I grund och botten ser hon faktiskt digitaliseringen av förskolan som ett nödvändigt ont: eftersom barnen lever i en digital miljö hemma, så måste de redan i förskolan lära sig att förstå att bilder kan vara manipulerade och att det finns saker att se upp för på internet.

Sådana etiska frågor tas upp i antologin Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (Natur & Kultur 2019), som Susanne Kjällander skrivit ihop med Bim Riddersporre och 17 andra forskare. Tanken är att boken, som hon tog initiativ till när hon gästforskade vid Stanford university år 2018, ska inspirera till en mer kritisk användning av det digitala.

– Det finns en övertro på att barnen lär sig saker per automatik när de sitter med plattorna, men det sker inte. Lärandet måste alltid iscensättas av pedagogerna, och sedan får barnen utforska inom den ramen.

Susanne Kjällander menar också att pedagogerna behöver instruera barnen hur plattorna kan användas kreativt, så att de inte bara spelar spel eller tittar på videoklipp. Enligt en undersökning av Statens medieråd har barn i förskoleåldern faktiskt börjat skapa mer med plattorna hemma, något som hon tolkar som att arbetet i förskolan har lyckats.

För närvarande undersöker hon tillsammans med andra forskare hur det nya ämnet programmering kan utformas och bedömas i grundskolan. Samtidigt försöker hon i ett eget projekt utforma ett lärarverktyg till ett adaptivt mattespel, så att förskollärarna lättare ska kunna följa barnens tidiga matematiska utveckling.

6×Susanne Kjällander
× Född: 1976 i Nyköping.
× Bor: Lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.
× Familj: Fredrik och barnen Maximus, 11 år, och Daisy, 7 år.
× Gör: Universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Utbildad lärare i årskurs 1–7. Har jobbat som klasslärare i nästan 10 år.
× Aktuell: Redaktör för antologin Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (2019) tillsammans med Bim Riddersporre. Har varit med och tagit fram Lpfö 18, den nya läroplanen för förskolan.
× Digital favoritsyssla: Ingen faktiskt – det räcker att hålla på med det digitala på jobbet. Åker hellre snowboard, kör båt, är i stugan och leker med barnen.

Text och foto Staffan Eng


Skolporten nr 4/2019 – ute nu!

Tema: Elevhälsa. Läs mer om numret här!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 i kategorin tidskrifter/magasin.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Du som prenumerant kan läsa magasinet digitalt i App Store eller Google Play eller på din dator! 

Sidan publicerades 2019-09-25 20:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Den allvarsamma leken

I den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft i juli i år betonas leken mer än tidigare. På förskolan Labyrinten på Värmdö tas leken på högsta allvar.

Forskare mötte skolhuvudmän för att tillsammans lösa skolans utmaningar

Digitalisering, trygghetsarbete och gemensam personal. Det var några frågor som diskuterades när forskare på Högskolan i Gävle mötte huvudmän inom skolområdet med syfte att samarbeta mer kring praktiknära forskning som gynnar skolutvecklingen.

Skolbibliotekets roll vid skolans digitalisering

I veckan träffades en grupp med bred kompetens för att fördjupa sig i skolbibliotekets roll vid skolans digitalisering. Skolbibliotekarier och annan skolbibliotekspersonal, it-pedagoger och rektorer samt administrativa chefer samlades på Utvecklingsavdelningen på Rönnen.

Med flerspråkighet som resurs

Engagerade pedagoger, barn och vårdnadshavare som så tidigt som möjligt inkluderas i förskolans verksamhet och en tydlig struktur. Det är några viktiga ingredienser i Pärlugglans och Lovisagårdens förskolors arbete för att lyfta och ta tillvara flerspråkigheten som resurs.

Nobelpristagare inspirerar till ämnesintegrering

Vad har haikudikter och skalbaggar gemensamt? Nobelpristagaren Tomas Tranströmer! Ämnesintegrering är modellen på Skanskvarnsskolan. ”Eleverna får större chans att se samband mellan vad de lär sig i skolan och samhället i stort”, säger försteläraren Lili Kapper.

Rektorns förståelse för fritids brister

Lärare i fritidshem upplever att rektorer inte förstår deras uppdrag eller tar det på allvar. Det visar en studie av forskarna Ann Ludvigsson och Carin Falkner. Skolledare behöver ta ett större ansvar för fritids, anser de.

Så jobbar de med IT på fritids

På Rockans fritids i Akalla får eleverna både arbeta praktiskt med programmering och tillfälle att diskutera vett och etikett på nätet.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Gammal möter ung – vilket lyft!

Barnskratt, rullatorer och livet däremellan. I värmländska Långserud förenas förskola och äldreboende under ett och samma tak – med ett åldersspann från fyra till 96 år. En tillfällig lösning fick förskolan Mörten att omedvetet haka på en växande trend med rötterna i Japan.

”Kan skärmtid främja hälsosamma beteenden?”

Skärmarnas negativa effekter diskuteras ofta i debatten. Det som inte får lika stor uppmärksamhet är frågan om hur vi kan använda skärmarnas beteendepåverkande belöningssystem för att uppnå önskvärda beteenden i exempelvis vården och skolan. Det skriver forskaren Marina Arkkukangas.

Ett gemensamt bildstöd är ett steg mot “Varje elevs bästa skola”

Statistiskt finns det minst två elever med språkstörning i varje klass. På Värner Rydénskolan vill skollogopederna att elever med språkstörning ska känna igen sig i stödstrukturer och strategier, oavsett pedagog eller årskurs. Därför togs ett gemensamt arbetssätt och bildstöd fram.

En perfekt lektion

Margareta Laumann, matematikutvecklare och förstelärare i matematik på Frölundaskolan, bloggar om vad som gör en matematiklektion ”perfekt”. Kanske är det ibland lärarens förmåga att se och plocka ihop de ”lösa trådarna” i elevernas förståelse som skapar en riktigt bra lektion. Här får vi följa med på en lektion om primtal, med elever i sjunde klass (eleverna är bekanta med begreppet delbarhet).

Barn med hörselnedsättning tar plats i staden

Är det möjligt för en dövblind 5-åring att utforska och ta plats i staden? Självklart. Om hen får rätt stöd. Bronsåldergatans specialförskola i Tynnered gav sig ut på äventyr i staden och skärgården.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.