Dela:

Med blick för det digitala

Lärplattor för ettåringar? Universitetslektorn Susanne Kjällander tar reda på hur den digitala tekniken ska komma alla barn till nytta.

Susanne Kjällander om digitalisering i förskolan.

Susanne Kjällander forskar om digitala resurser i förskolan.

NÄR SUSANNE KJÄLLANDER år 2003 började forska om hur digitala resurser användes i SO-undervisningen från förskoleklassen till gymnasiet, var många lärare fortfarande osäkra på hur de skulle handskas med den nya tekniken – precis som hon själv hade varit som klasslärare i låg- och mellanstadiet.

– Jag undersökte nio skolor som låg i framkant. Några av dem hade en dator per elev – vilket var väldigt ovanligt på den tiden. Men när doktorsavhandlingen var klar år 2011 framstod de snarare som helt vanliga skolor. På det sättet var jag lyckosam.

I avhandlingen såg hon att datorerna ledde till att barnens lärande blev multimodalt – det vill säga tog sig andra uttryck än i tal och skrift – på ett helt nytt sätt. Men hon såg också att lärarna saknade verktyg för att bedöma det lärande som pågick i elevernas filmer, bilder och layouter.

– När barnen representerade sin kunskap i nya former och hittade ny information på internet som lärarna inte kände till blev bedömningen ganska svår. Lärarna fick positionera sig likt förskollärare som utforskar ett ämne tillsammans med barnen.

Det var så hon blev intresserad av förskolan. I samband med att Botkyrka och Uppsala kommun köpte in lärplattor till förskolan genomförde hon därför mellan år 2011 och 2016 projekten AppKnapp och Plattan i mattan, för att ta reda på hur plattorna kunde bli en del av förskolans verksamhet.

Då upptäckte hon att små barn bjöd på ett oväntat motstånd genom att använda plattorna på ett helt annat sätt än vad apptillverkarna eller förskollärarna hade tänkt sig. I en spelapp kunde de till exempel använda rätt- och felsignalerna för att skapa musik. Plattorna gav också barnen nya möjligheter att kommunicera med bilder, ofta med en förvånansvärt tydlig avsikt.

– Pedagogerna tyckte att det var kul att få syn på barnens tankar. Yngre barn har inte den finmotorik som behövs för att rita och skriva, men med plattans hjälp kunde de producera filmer och bildkollage som lyfte fram deras funderingar och kunskaper.

Resultatet blev att förskollärarna höjde sina förväntningar på barnen och lättare kunde anpassa lärmiljöerna efter deras behov. När barn och vuxna utforskade de digitala världarna tillsammans blev relationen mellan dem dessutom mer jämställd.

– Om man tycker att det är viktigt med barns inflytande och medbestämmande så är det här ett område som verkligen kan bidra. Jag tänker framför allt på de yngsta barnen, som kanske inte har lärt sig prata än eller inte har svenska som modersmål.

En annan iakttagelse som Susanne Kjällander gjorde var att barnen gärna tog med sig det de gjorde på plattan ut i den fysiska miljön. När de hade spelat ett digitalt spel kunde de iscensätta spelet på lekplatsen, och när de hade använt en musikapp kunde de börja spela på riktiga musikinstrument.

Många förskollärare använde också plattan för att locka barnen att göra saker som de var lite rädda för. Att lägga ett träpussel kan vara svårt för små barn, men när de först fick öva på ett digitalt pussel – som är mer förlåtande – var steget mindre till att våga testa det i verkligheten.

– Tidigare tänkte man att barnen måste lära sig saker analogt innan de testade dem digitalt, men i projektet var det tydligt att de inte alltid gjorde så.

Projekten ledde till att Utbildningsradion bad att få göra en app för små barn utifrån hennes forskning. Resultatet blev lärappen Tripp Trapp Träd, som ska uppmuntra tre- till femåringar till ett gemensamt utforskande och att göra saker i den fysiska verkligheten.

Hon fick också vara med och ta fram både regeringens nationella digitaliseringsstrategi och den nya läroplanen för förskolan, som trädde i kraft den 1 juli. Där står det att varje barn ska få använda digitala verktyg, men Susanne Kjällander menar att det kan ske på olika sätt.

– Många tror att lärplattor blir obligatoriska i förskolan, men så är det inte alls. Det kan lika gärna handla om att bygga robotar eller göra film med en digitalkamera. Till skillnad från i skolan behövs det heller inte en enhet per barn, eftersom det kollektiva lärandet står i förgrunden.

Hon betonar att styrdokumenten genomgående talar om ”såväl digitala som andra lärverktyg”: tanken är alltså inte att det digitala ska ersätta de andra verktygen, utan komplettera dem. Själv tycker hon att de främst ska användas när de tillför något som inte kan göras analogt.

– När man ska ha ett temaområde om rymden är det perfekt att kunna projicera en bild från lärplattan på väggen, men om man ska hålla på med skogen är det kanske bättre att gå ut i naturen.

I grund och botten ser hon faktiskt digitaliseringen av förskolan som ett nödvändigt ont: eftersom barnen lever i en digital miljö hemma, så måste de redan i förskolan lära sig att förstå att bilder kan vara manipulerade och att det finns saker att se upp för på internet.

Sådana etiska frågor tas upp i antologin Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (Natur & Kultur 2019), som Susanne Kjällander skrivit ihop med Bim Riddersporre och 17 andra forskare. Tanken är att boken, som hon tog initiativ till när hon gästforskade vid Stanford university år 2018, ska inspirera till en mer kritisk användning av det digitala.

– Det finns en övertro på att barnen lär sig saker per automatik när de sitter med plattorna, men det sker inte. Lärandet måste alltid iscensättas av pedagogerna, och sedan får barnen utforska inom den ramen.

Susanne Kjällander menar också att pedagogerna behöver instruera barnen hur plattorna kan användas kreativt, så att de inte bara spelar spel eller tittar på videoklipp. Enligt en undersökning av Statens medieråd har barn i förskoleåldern faktiskt börjat skapa mer med plattorna hemma, något som hon tolkar som att arbetet i förskolan har lyckats.

För närvarande undersöker hon tillsammans med andra forskare hur det nya ämnet programmering kan utformas och bedömas i grundskolan. Samtidigt försöker hon i ett eget projekt utforma ett lärarverktyg till ett adaptivt mattespel, så att förskollärarna lättare ska kunna följa barnens tidiga matematiska utveckling.

6×Susanne Kjällander
× Född: 1976 i Nyköping.
× Bor: Lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.
× Familj: Fredrik och barnen Maximus, 11 år, och Daisy, 7 år.
× Gör: Universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Utbildad lärare i årskurs 1–7. Har jobbat som klasslärare i nästan 10 år.
× Aktuell: Redaktör för antologin Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (2019) tillsammans med Bim Riddersporre. Har varit med och tagit fram Lpfö 18, den nya läroplanen för förskolan.
× Digital favoritsyssla: Ingen faktiskt – det räcker att hålla på med det digitala på jobbet. Åker hellre snowboard, kör båt, är i stugan och leker med barnen.

Text och foto Staffan Eng


Skolporten nr 4/2019 – ute nu!

Tema: Elevhälsa. Läs mer om numret här!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 i kategorin tidskrifter/magasin.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Du som prenumerant kan läsa magasinet digitalt i App Store eller Google Play eller på din dator! 

Sidan publicerades 2019-09-25 20:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Den allvarsamma leken

I den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft i juli i år betonas leken mer än tidigare. På förskolan Labyrinten på Värmdö tas leken på högsta allvar.

Tio år sedan pulspass infördes för eleverna på Vammarskolan

Arbetet med pulsträning för ökad inlärning på Vammarskolan i Valdemarsvik har fått stor nationell uppmärksamhet genom åren. Nu har det gått tio år sedan pulspassen infördes för eleverna, och vi återvänder för att höra hur projektet har utvecklat sig på skolan.

Professionsutveckling i matematikundervisning

Hur lärare planerar, genomför och utvärderar sin undervisning är centralt för att elever ska få den bästa undervisningen, en undervisning som optimerar deras chanser att lära sig skolmatematiken. Genom att ständigt arbeta med att förbättra undervisning kommer läraren att kunna erbjuda en undervisning som blir tydligare avseende hur kunnandet synliggörs för eleven. I nedanstående artikel beskrivs ett forsknings- och utvecklingsprojekt där vi studerade effekten av kompetensutvecklingsprogram med fokus på matematikdidaktik.

Hur kan 7-2 vara samma som 7-2?

Hur man kan arbeta konsekvent med sin språkanvändning och vilken betydelse språkanvändningen har när lärare undervisar om subtraktion diskuteras i denna artikel. På grund av en rådande pandemi gick vi inte hela vägen in i mål, därför är ambitionen med denna text att visa hur vi arbetade, hur långt vi kom, hur vi tänkte arbeta vidare. Syftet med texten är därför att den ska dels ge en bild av hur man kan resonera om sin undervisning om subtraktion, dels ge en bild av hur man på ett kvalificerat sätt kan arbeta med att bli ännu tydligare i sin undervisning, skriver artikelförfattarna.

Utgå alltid från barnen

Hur ser vi på barnen? Är de ofärdiga vuxna som vi försöker omforma eller är de individer i egen rätt? Det här är frågor som artikelförfattarna har jobbat länge med i ett utvecklingsarbete som pågått i Örebro.

Leklust är receptet

En vårdcentral är en del av kvalitetsarbetet i Elisefreds förskola i Skurup. Även om leken på ytan mest handlar om brutna ben och röntgenapparater är målet bättre undervisning och förbättrad språkutveckling.

Arbetet ger både framgång och stolthet

Ett regelbundet kvalitetsarbete gör skillnad för både pedagogernas och barnens kunskapsutveckling över tid. Det gör att arbetet blir meningsfullt och roligt, skriver Susanne Svedberg, enhetschef Kvalitet och Integration i Nyköping.

Språk och natur i symbios bäddar för grundskola

NTA-lådorna landade på Dammfri förskola i början av hösten. Där har man kombinerat undervisning i natur- och teknikämnet med Läslyftet och arbetat med fokusverb, vilket skapat en röd tråd genom hela terminen. Barn och pedagoger har blandat, rullat och filtrerat tillsammans.

Forskarens tips för kemi och fysik i förskolan

Under tre år har en forskargrupp följt 140 pedagoger på förskolor i Skåne när de undervisat barnen i kemi och fysik. Projektledaren Andreas Redfors, professor i fysik vid Högskolan Kristian­stad, berättar om bra områden att ta upp.

Matte på ditt starkaste språk

Vad behöver vi göra för att kunna införa ett arbetssätt där elever kan bli bedömda på sitt starkaste språk? Det är frågan som ligger till grund för initiativet Matte på ditt starkaste språk. Just nu utforskar Helsingborgs stads skolor den här frågan tillsammans med lärare, studiehandledare och elever i åk 6-9 på Högastensskolan.

Forskarnas tre budskap om lärande i fritidshem

Försök hitta en balans mellan att observera barnens lekar — och delta i dem. Det är ett av budskapen i den första stora forskningsöversikten hittills om lärande i fritidshem.

Förskoleintroduktion i covid-19-tider

En forskargrupp vid Lunds universitet har undersökt hur Covid-19-situationen har påverkat introduktionen till förskolan. Studien visade att vanliga omorganisationer för att utöva social distansering har haft konsekvenser för relationen till föräldrar, men också på barnens förmåga att lita på förskolepersonal. (pdf)

Viktigt med bra matchning på apl

Från att laga en trerätters måltid till att skala kilovis med potatis. Kontrasten mellan vad eleverna får göra i skolan och på arbetsplatsen under apl är ofta stor. Yrkeslärare har en viktig uppgift i att förbereda eleverna på skillnaden, säger forskaren Åsa Mårtensson.

Kan elever höja sina betyg genom att höja pulsen?

Kan elever höja sina betyg genom att höja pulsen? Det uppdraget fick ett par forskare på högskolan i Halmstad i uppdrag av Region Jönköping. ”Vi vet att pulshöjande aktiviteter är bra för välbefinnandet”, berättar Eva-Carin Lindgren som är professor vid Akademi för hälsa och välvärd.

Nya tips om lärares ledarskap

Jonas Nilsson är lärare, författare och föreläsare med inriktning på ledarskap i klassrummet. Nu finns hans och forskaren Martin Karlbergs tips och råd även att läsa hos Skolverket.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.