2019-09-25 20:57  1867 Dela:

Med blick för det digitala

Lärplattor för ettåringar? Universitetslektorn Susanne Kjällander tar reda på hur den digitala tekniken ska komma alla barn till nytta.

Susanne Kjällander om digitalisering i förskolan.

Susanne Kjällander forskar om digitala resurser i förskolan.

NÄR SUSANNE KJÄLLANDER år 2003 började forska om hur digitala resurser användes i SO-undervisningen från förskoleklassen till gymnasiet, var många lärare fortfarande osäkra på hur de skulle handskas med den nya tekniken – precis som hon själv hade varit som klasslärare i låg- och mellanstadiet.

– Jag undersökte nio skolor som låg i framkant. Några av dem hade en dator per elev – vilket var väldigt ovanligt på den tiden. Men när doktorsavhandlingen var klar år 2011 framstod de snarare som helt vanliga skolor. På det sättet var jag lyckosam.

I avhandlingen såg hon att datorerna ledde till att barnens lärande blev multimodalt – det vill säga tog sig andra uttryck än i tal och skrift – på ett helt nytt sätt. Men hon såg också att lärarna saknade verktyg för att bedöma det lärande som pågick i elevernas filmer, bilder och layouter.

– När barnen representerade sin kunskap i nya former och hittade ny information på internet som lärarna inte kände till blev bedömningen ganska svår. Lärarna fick positionera sig likt förskollärare som utforskar ett ämne tillsammans med barnen.

Det var så hon blev intresserad av förskolan. I samband med att Botkyrka och Uppsala kommun köpte in lärplattor till förskolan genomförde hon därför mellan år 2011 och 2016 projekten AppKnapp och Plattan i mattan, för att ta reda på hur plattorna kunde bli en del av förskolans verksamhet.

Då upptäckte hon att små barn bjöd på ett oväntat motstånd genom att använda plattorna på ett helt annat sätt än vad apptillverkarna eller förskollärarna hade tänkt sig. I en spelapp kunde de till exempel använda rätt- och felsignalerna för att skapa musik. Plattorna gav också barnen nya möjligheter att kommunicera med bilder, ofta med en förvånansvärt tydlig avsikt.

– Pedagogerna tyckte att det var kul att få syn på barnens tankar. Yngre barn har inte den finmotorik som behövs för att rita och skriva, men med plattans hjälp kunde de producera filmer och bildkollage som lyfte fram deras funderingar och kunskaper.

Resultatet blev att förskollärarna höjde sina förväntningar på barnen och lättare kunde anpassa lärmiljöerna efter deras behov. När barn och vuxna utforskade de digitala världarna tillsammans blev relationen mellan dem dessutom mer jämställd.

– Om man tycker att det är viktigt med barns inflytande och medbestämmande så är det här ett område som verkligen kan bidra. Jag tänker framför allt på de yngsta barnen, som kanske inte har lärt sig prata än eller inte har svenska som modersmål.

En annan iakttagelse som Susanne Kjällander gjorde var att barnen gärna tog med sig det de gjorde på plattan ut i den fysiska miljön. När de hade spelat ett digitalt spel kunde de iscensätta spelet på lekplatsen, och när de hade använt en musikapp kunde de börja spela på riktiga musikinstrument.

Många förskollärare använde också plattan för att locka barnen att göra saker som de var lite rädda för. Att lägga ett träpussel kan vara svårt för små barn, men när de först fick öva på ett digitalt pussel – som är mer förlåtande – var steget mindre till att våga testa det i verkligheten.

– Tidigare tänkte man att barnen måste lära sig saker analogt innan de testade dem digitalt, men i projektet var det tydligt att de inte alltid gjorde så.

Projekten ledde till att Utbildningsradion bad att få göra en app för små barn utifrån hennes forskning. Resultatet blev lärappen Tripp Trapp Träd, som ska uppmuntra tre- till femåringar till ett gemensamt utforskande och att göra saker i den fysiska verkligheten.

Hon fick också vara med och ta fram både regeringens nationella digitaliseringsstrategi och den nya läroplanen för förskolan, som trädde i kraft den 1 juli. Där står det att varje barn ska få använda digitala verktyg, men Susanne Kjällander menar att det kan ske på olika sätt.

– Många tror att lärplattor blir obligatoriska i förskolan, men så är det inte alls. Det kan lika gärna handla om att bygga robotar eller göra film med en digitalkamera. Till skillnad från i skolan behövs det heller inte en enhet per barn, eftersom det kollektiva lärandet står i förgrunden.

Hon betonar att styrdokumenten genomgående talar om ”såväl digitala som andra lärverktyg”: tanken är alltså inte att det digitala ska ersätta de andra verktygen, utan komplettera dem. Själv tycker hon att de främst ska användas när de tillför något som inte kan göras analogt.

– När man ska ha ett temaområde om rymden är det perfekt att kunna projicera en bild från lärplattan på väggen, men om man ska hålla på med skogen är det kanske bättre att gå ut i naturen.

I grund och botten ser hon faktiskt digitaliseringen av förskolan som ett nödvändigt ont: eftersom barnen lever i en digital miljö hemma, så måste de redan i förskolan lära sig att förstå att bilder kan vara manipulerade och att det finns saker att se upp för på internet.

Sådana etiska frågor tas upp i antologin Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (Natur & Kultur 2019), som Susanne Kjällander skrivit ihop med Bim Riddersporre och 17 andra forskare. Tanken är att boken, som hon tog initiativ till när hon gästforskade vid Stanford university år 2018, ska inspirera till en mer kritisk användning av det digitala.

– Det finns en övertro på att barnen lär sig saker per automatik när de sitter med plattorna, men det sker inte. Lärandet måste alltid iscensättas av pedagogerna, och sedan får barnen utforska inom den ramen.

Susanne Kjällander menar också att pedagogerna behöver instruera barnen hur plattorna kan användas kreativt, så att de inte bara spelar spel eller tittar på videoklipp. Enligt en undersökning av Statens medieråd har barn i förskoleåldern faktiskt börjat skapa mer med plattorna hemma, något som hon tolkar som att arbetet i förskolan har lyckats.

För närvarande undersöker hon tillsammans med andra forskare hur det nya ämnet programmering kan utformas och bedömas i grundskolan. Samtidigt försöker hon i ett eget projekt utforma ett lärarverktyg till ett adaptivt mattespel, så att förskollärarna lättare ska kunna följa barnens tidiga matematiska utveckling.

6×Susanne Kjällander
× Född: 1976 i Nyköping.
× Bor: Lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.
× Familj: Fredrik och barnen Maximus, 11 år, och Daisy, 7 år.
× Gör: Universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Utbildad lärare i årskurs 1–7. Har jobbat som klasslärare i nästan 10 år.
× Aktuell: Redaktör för antologin Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (2019) tillsammans med Bim Riddersporre. Har varit med och tagit fram Lpfö 18, den nya läroplanen för förskolan.
× Digital favoritsyssla: Ingen faktiskt – det räcker att hålla på med det digitala på jobbet. Åker hellre snowboard, kör båt, är i stugan och leker med barnen.

Text och foto Staffan Eng


Skolporten nr 4/2019 – ute nu!

Tema: Elevhälsa. Läs mer om numret här!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 i kategorin tidskrifter/magasin.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Du som prenumerant kan läsa magasinet digitalt i App Store eller Google Play eller på din dator! 

Sidan publicerades 2019-09-25 20:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Den allvarsamma leken

I den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft i juli i år betonas leken mer än tidigare. På förskolan Labyrinten på Värmdö tas leken på högsta allvar.

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Att undervisa i naturvetenskap i förskolan med hjälp av sagor och handdocka kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malms licentiatuppsats.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Linköpingsforskare får 1,7 miljoner till studier om dyskalkyli

Varför vissa barn har svårare för att lära sig räkna än andra är fortfarande höljt i dunkel. Forskaren Kenny Skagerlund vid Linköpings universitet vill reda ut vad dyskalkyli beror på så att fler kan få hjälp.

Lek & litteratur på en och samma gång

Rollspel är ett sätt att utmana de elever som är starka i språk­utvecklingen. Häng med när tvåorna jagar biltjuvar på svensklektionen!

Matteböcker riskerar att leda elever fel

Otydlig information i läroböcker i matematik riskerar att vilseleda lågstadieelever. Och för stort fokus på siffror och tal kan leda till att vissa elever tappar självförtroende. Det visar en ny avhandling.

Flera frågetecken finns kring hur barn smittar

Samtidigt som många miljoner barn snart återvänder till skolan går det fortfarande inte att få ett entydigt svar på vilken roll barnen spelar i att sprida smittan vidare.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.

Lärare i förskoleklass har låg beredskap att övergå till distansundervisning

En blixtstudie visar att lärare i förskoleklass på egen hand har försökt att förbereda sig för en eventuell övergång till distansundervisning. De har bland annat inhämtat information och diskuterat med kollegor. Men skolhuvudmännen har upplevts som i stort sett frånvarande i den diskussionen och den begränsade tillgången till digital teknik skulle göra en eventuell distansundervisning mer analog än digital.

Om våldets konsekvenser, avslöjandeprocessen och effekterna av behandling ur barnets perspektiv

Johanna Thulins avhandling om barn som utsatts för våld i hemmet fokuserar på en metod som kan användas för att hjälpa barnen bearbeta sina upplevelser och för att få föräldrarna att sluta använda våld. Läs den omarbetade avhandlingen, som också är översatt till svenska, här (pdf).

”Forskare som gör allt för elever med särskilda behov”

Julie Allan, gästprofessor knuten till specialpedagogik vid Örebro universitet, menar att forskarna har ett stort ansvar att ständigt påminna samhället, lärare och beslutsfattare om allas skyldigheter mot barn i särskilda behov.

Delrapport: Gymnasieelevers uppfattningar av när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimat

Med anledning av att gymnasieskolor under våren 2020 varit stängda och i stället erbjudit undervisning på distans för att hindra smittspridningen av coronaviruset, har Ifous genomfört en enkätundersökning av gymnasieelevers upplevelse av social närvaro i förhållande till lärare och klasskamrater. (pdf)

Segregerade skolklasser har långsiktig påverkan på arbetssegregation och val av partner

Att ha skolkamrater från samma ursprungsregion som en själv har långsiktiga effekter både på individens relation och arbetsresultat. Det är en av slutsatserna från en ny nationalekonomisk studie av skolsegregation i Sverige, från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Hårt arbete att vänskapa på högstadiet

Att ha kompisar är meningen med skolan, tycker ungdomarna i en ny avhandling. Samtidigt som skolarbetet kräver uppmärksamhet, är vänskapande ett hårt arbete som pockar på tid och energi. ”Vi vuxna behöver bli mer lyhörda för hur sociala relationer görs i skolan,” säger forskaren Lina Lundström.

Inger Eriksson: Forskning i samverkan med lärare – ett gemensamt arbete

Relationen mellan lärare och forskare behöver diskuteras om vi vill undvika att forskning om undervisning ska bli reducerad till forskning om lärares lärande, menar Inger Eriksson, professor i pedagogik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.