Dela:

Med näsa för att läsa

Genom åren har läsforskaren Ulrika Wolffs intresse för dyslexi ökat, och forskningsobjekten bara blivit yngre och yngre. Och hennes forskning om små barns läsning har fått stort genomslag.

Ulrika Wolff. Foto Nicke Johansson

NÄR FORSKAREN Ulrika Wolff tillsammans med kollegan Jan-Eric Gustafsson genomförde en studie där 4–5-åringar under lekfulla former fick öva upp sin fonologiska förmåga med hjälp av ordlekar, rim och ramsor, blev resultatet att barnen senare blev bättre på att läsa.

Många förskolor arbetade redan med rim och ramsor men i studien genomfördes sådana övningar tillsammans med särskilt framtagna lekar, strukturerat och intensivt i små grupper under 20 minuter per dag i sex veckor. Barnen följdes sedan upp till tio års ålder.

– Vi kunde få dem att prata om vad ett ord är genom att använda oss av en ekorrdocka som gjorde långa pauser mellan varje ord och fråga dem varför den pratade så. Något som alla barnen gillade var ”glufsaren” som till exempel bara åt rimord eller sammansatta ord, säger Ulrika Wolff.

Eleverna som fick träningen blev bättre på fonologisk medvetenhet i förskolan och även sedan på läsning och stavning i skolan – och det gällde särskilt dem som låg i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter.

Själv lärde sig Ulrika Wolff läsa på egen hand som fyraåring genom att lyssna när hennes äldre systrar läste högt och följa med i texten.

– Det första ord jag själv läste högt var ”Dun”. Det stod på en tvålförpackning.

Hon har inga privata erfarenheter alls av läs- och skrivsvårigheter, utan det var hennes komvuxelever som fick henne intresserad av området. Ulrika Wolff var utbildad mellanstadielärare men hade runt 1990 tagit en tjänst inom vuxenutbildningen, där hon mötte en kvinna som hade stora svårigheter att läsa.

– Jag tänkte att jag måste kunna hjälpa henne, för om inte jag lyckades med det så skulle hon inte fortsätta försöka på annat håll.

SÅ ULRIKA WOLFF började läsa på, gå kurser och pröva sig fram. Hon mötte fler elever med svårigheter och blev hela tiden mer engagerad och intresserad av ämnet – och den elev som först väckt hennes intresse läste så småningom in gymnasiebehörighet på komvux.

Under 1990-talet byggde Ulrika Wolff på egen hand upp läs- och skrivforum i Kungälv som bara arbetade med vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt vidareutbildade hon sig vid Göteborgs universitet. Efter att ha skrivit en uppsats om dyslexi och kreativitet blev hon kontaktad av läraren på kursen, svensk dyslexiforsknings nestor Ingvar Lundberg, som bad henne bli biträdande forskare. Det blev hon och började 2002 arbeta på Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet. Där är hon ännu kvar, med rum högst upp i en av de gamla vackra tegelbyggnaderna mitt i stan.

– Jag är väldigt glad över att jag har så lång praktiskt erfarenhet av att vara lärare, men ibland kan det kännas synd att jag inte kommer att hinna forska på allt jag vill, eftersom jag kom igång lite sent, säger Ulrika Wolff.

Sin avhandling skrev hon år 2005 om dyslexi hos vuxna men sedan har hennes forskningsobjekt bara blivit yngre och yngre. Mycket uppmärksamhet, även internationellt, fick hon för en studie på nioåringar.

– Då började jag med en screening av elever i årskurs två för att se vilka som hade svårigheter med ordavkodning som tydde på dyslexi, berättar Ulrika Wolff.

DE ELEVER SOM valdes ut delades in i två grupper, där den ena fick den undervisning som skolan vanligen erbjöd elever med läs- och skrivsvårigheter, och den andra fick genomgå ett program med intensivträning under 12 veckor. Intensivträningen innebar en till enundervisning i 40 minuter varje dag, då eleverna fick träna på fonem-grafemkoppling, alltså sambandet mellan ljud och bokstav, läsflyt och läsförståelsestrategier. Studien visade på stora effekter för de elever som fick träningen jämfört med dem i kontrollgruppen.

Efter ett år gjorde Ulrika Wolff en uppföljning som visade att eleverna som fått träningen fortfarande presterade bättre än de elever som inte fått den, vad gällde både läshastighet, stavning och läsförståelse. I årskurs åtta gjorde hon därefter ytterligare en uppföljning som gav vid handen att de som fått insatserna fortfarande hade glädje av den när det gällde förmåga till ordavkodning, men att många av dem som deltagit i studien, med eller utan specialinsatserna, fortfarande hade problem med att läsa och skriva och flera utreddes för dyslexi.

– Det är alltså inte något vaccin att ha deltagit i en sådan här intensivträning en gång. I verkliga livet behöver man fortsätta träningen regelbundet men mindre intensivt, säger Ulrika Wolff.

Intensiv och strukturerad fonologisk träning har goda resultat på yngre barn, konstaterar Ulrika Wolff, men framhåller också att det är viktigt att elever görs införstådda med hur deras svårigheter ser ut, vad övningarna de får syftar till att förbättra och att de får hjälp att få syn på sina egna framsteg.

– De måste få veta vad som ska hända och vad det är de tränar på, säger hon. Och ju tidigare man börjar hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter, desto bättre. Att vänta och se är ingen bra metod.

– I dag ges mest specialundervisning på högstadiet trots att vi vet att det är bättre att börja tidigt. Tyngdpunkten borde ligga i årskurs 1–3. Jag hoppas att läsa-skriva-räkna-garantin som infördes i somras kan bidra till att ändra på det.

ULRIKA WOLFF BRINNER för att sprida kunskap om sitt forskningsområde, och förra året tilldelades hon Ingvar Lundbergpriset av Natur & Kultur för sin gärning. Hon är ordförande i Dyslexistiftelsen, som i höst anordnar en nordisk konferens i Stockholm tillsammans med Dyslexiföreningen och Göteborgs och Stockholms universitet, och hon är regelbundet ute och föreläser för lärare.

– Många lärare har en jobbig situation med mycket att göra och elever med många olika svårigheter, men intresset för att lära sig mer om hur man kan undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter finns där.

6 × Wolff
× Bor: I centrala Göteborg × Familj: Man, två barn och två barnbarn × Yrke: Professor i pedagogik × Fritidsintressen: Tycker mycket om att vara på havet utanför sommarhuset i Fjällbacka och fiska, gärna hummer.
× Läser: Mycket. Just nu facklitteratur och John le Carrés senaste. Är med i en bokklubb.
× Aktuell med: Läsövningsmaterialet WIP. Individuell lästräning med fokus på avkodning, för nio år och uppåt samt TIFT, ett material för förskolan. (Hogrefe Psykologiförlaget)

Av Eva-Lotta Hultén

Foto Nicke Johansson


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2020 – ute nu!

Tema: SKOLBIBLIOTEK. Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

För att uppmärksamma att Skolporten fyller 20 år erbjuder vi fri läsning av Skolporten nr 2/2020 samt den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning fram till 14 maj!

Läs direkt på din dator här eller läs i appen Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-04-29 14:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-12 13:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolbibliotek: ”Viktigt att ha rektors mandat”

Utgå från läroplanen. Samarbeta med lärarna. Kräv rektors mandat. Det är några verktyg för en lyckad skolbiblioteksverksamhet, enligt författaren och samordnaren Sofia Malmberg.

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Det viktigaste är att börja

Genom att prata om flaggorna, lyssna på sagor och musik, testa olika mat och bekanta sig med kändisar har barnen i Tröskans förskola i Malmö fått kunskap om Sveriges fem nationella minoriteter.

”Det viktigaste är att börja”

Genom att prata om flaggorna, lyssna på sagor och musik, testa olika mat och bekanta sig med kändisar har barnen i Tröskans förskola i Malmö fått kunskap om Sveriges fem nationella minoriteter, skriver Pontus Källström, Leg förskollärare vid Tröskans förskola i Malmö.

Då är risken störst att frånvaron i skolan ökar: ”Relationen med lärarna avgörande”

Vid skolstadieövergångar är det störst risk att elever får mer skolfrånvaro, det menar Vera Rolf som är en del av Västerås stads närvaroteam. ”I många fall är det just relationerna med lärarna som gör att eleverna är i skolan och vid en övergång byts oftast lärarna ut”, förklarar hon.

Organisera för skolbibliotek i undervisningen

Skolbiblioteket kan stärka i elevers utbildning och bidra till att kompensera för elevers olika förutsättningar. För att det ska vara möjligt behöver man bemanna med rätt kompetens. Skolbibliotekarier och lärare behöver kunna arbeta tillsammans.

Saknade bok om källkritik – skrev en själv

Anna Rosenqvist är högstadieläraren som skulle undervisa i källkritik, insåg att det inte fanns bra material i ämnet och skrev en bok själv. Parallellt med skrivandet undervisade hon. Boken ”Källkritik på schemat” blev ett samarbete med forskaren Stefan Ekecrantz.

SPSM om modellen för NPF-elever: ”Svårt att utvärdera”

Satsningen på CPS i svensk skolan är viktig att vetenskapligt undersöka noggrannare framöver. Det menar Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare Lena Samuelsson. ”Jag ser för- och nackdelar med modellen”, säger hon

Forskarens tips för att få i gång bra mattesamtal

Ställ specifika frågor med matematiskt innehåll och rikta dig till alla elever i klassen, manar Marie Sjöblom, forskare i matematikdidaktik vid Malmö universitet. I en ny avhandling har hon undersökt metoder för att skapa matematisk dialog i klassrummet.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

Viktigt för inlärningen att både elever och lärare är med i samspelet i klassrummet

Det är av största vikt att såväl lärare som varje enskild elev eller student i en lärosal är med i de interaktioner som sker i rummet, både pedagogiskt och socialt. Annars har olika projekt och modeller för att utveckla inlärningen svårt att få genomslag. Det är slutsatsen i en ny, internationell studie som letts av Goran Basic, docent vid Linnéuniversitetet.

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.

”Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang”

Sedan år 2009 har Sjöstadsskolan i Stockholm använt learning study-modellen, ett verktyg för att kollektivt analysera och förbättra undervisningen för att höja elevernas kunskaper och resultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)