Dela:

Med näsa för att läsa

Genom åren har läsforskaren Ulrika Wolffs intresse för dyslexi ökat, och forskningsobjekten bara blivit yngre och yngre. Och hennes forskning om små barns läsning har fått stort genomslag.

Ulrika Wolff. Foto Nicke Johansson

NÄR FORSKAREN Ulrika Wolff tillsammans med kollegan Jan-Eric Gustafsson genomförde en studie där 4–5-åringar under lekfulla former fick öva upp sin fonologiska förmåga med hjälp av ordlekar, rim och ramsor, blev resultatet att barnen senare blev bättre på att läsa.

Många förskolor arbetade redan med rim och ramsor men i studien genomfördes sådana övningar tillsammans med särskilt framtagna lekar, strukturerat och intensivt i små grupper under 20 minuter per dag i sex veckor. Barnen följdes sedan upp till tio års ålder.

– Vi kunde få dem att prata om vad ett ord är genom att använda oss av en ekorrdocka som gjorde långa pauser mellan varje ord och fråga dem varför den pratade så. Något som alla barnen gillade var ”glufsaren” som till exempel bara åt rimord eller sammansatta ord, säger Ulrika Wolff.

Eleverna som fick träningen blev bättre på fonologisk medvetenhet i förskolan och även sedan på läsning och stavning i skolan – och det gällde särskilt dem som låg i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter.

Själv lärde sig Ulrika Wolff läsa på egen hand som fyraåring genom att lyssna när hennes äldre systrar läste högt och följa med i texten.

– Det första ord jag själv läste högt var ”Dun”. Det stod på en tvålförpackning.

Hon har inga privata erfarenheter alls av läs- och skrivsvårigheter, utan det var hennes komvuxelever som fick henne intresserad av området. Ulrika Wolff var utbildad mellanstadielärare men hade runt 1990 tagit en tjänst inom vuxenutbildningen, där hon mötte en kvinna som hade stora svårigheter att läsa.

– Jag tänkte att jag måste kunna hjälpa henne, för om inte jag lyckades med det så skulle hon inte fortsätta försöka på annat håll.

SÅ ULRIKA WOLFF började läsa på, gå kurser och pröva sig fram. Hon mötte fler elever med svårigheter och blev hela tiden mer engagerad och intresserad av ämnet – och den elev som först väckt hennes intresse läste så småningom in gymnasiebehörighet på komvux.

Under 1990-talet byggde Ulrika Wolff på egen hand upp läs- och skrivforum i Kungälv som bara arbetade med vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt vidareutbildade hon sig vid Göteborgs universitet. Efter att ha skrivit en uppsats om dyslexi och kreativitet blev hon kontaktad av läraren på kursen, svensk dyslexiforsknings nestor Ingvar Lundberg, som bad henne bli biträdande forskare. Det blev hon och började 2002 arbeta på Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet. Där är hon ännu kvar, med rum högst upp i en av de gamla vackra tegelbyggnaderna mitt i stan.

– Jag är väldigt glad över att jag har så lång praktiskt erfarenhet av att vara lärare, men ibland kan det kännas synd att jag inte kommer att hinna forska på allt jag vill, eftersom jag kom igång lite sent, säger Ulrika Wolff.

Sin avhandling skrev hon år 2005 om dyslexi hos vuxna men sedan har hennes forskningsobjekt bara blivit yngre och yngre. Mycket uppmärksamhet, även internationellt, fick hon för en studie på nioåringar.

– Då började jag med en screening av elever i årskurs två för att se vilka som hade svårigheter med ordavkodning som tydde på dyslexi, berättar Ulrika Wolff.

DE ELEVER SOM valdes ut delades in i två grupper, där den ena fick den undervisning som skolan vanligen erbjöd elever med läs- och skrivsvårigheter, och den andra fick genomgå ett program med intensivträning under 12 veckor. Intensivträningen innebar en till enundervisning i 40 minuter varje dag, då eleverna fick träna på fonem-grafemkoppling, alltså sambandet mellan ljud och bokstav, läsflyt och läsförståelsestrategier. Studien visade på stora effekter för de elever som fick träningen jämfört med dem i kontrollgruppen.

Efter ett år gjorde Ulrika Wolff en uppföljning som visade att eleverna som fått träningen fortfarande presterade bättre än de elever som inte fått den, vad gällde både läshastighet, stavning och läsförståelse. I årskurs åtta gjorde hon därefter ytterligare en uppföljning som gav vid handen att de som fått insatserna fortfarande hade glädje av den när det gällde förmåga till ordavkodning, men att många av dem som deltagit i studien, med eller utan specialinsatserna, fortfarande hade problem med att läsa och skriva och flera utreddes för dyslexi.

– Det är alltså inte något vaccin att ha deltagit i en sådan här intensivträning en gång. I verkliga livet behöver man fortsätta träningen regelbundet men mindre intensivt, säger Ulrika Wolff.

Intensiv och strukturerad fonologisk träning har goda resultat på yngre barn, konstaterar Ulrika Wolff, men framhåller också att det är viktigt att elever görs införstådda med hur deras svårigheter ser ut, vad övningarna de får syftar till att förbättra och att de får hjälp att få syn på sina egna framsteg.

– De måste få veta vad som ska hända och vad det är de tränar på, säger hon. Och ju tidigare man börjar hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter, desto bättre. Att vänta och se är ingen bra metod.

– I dag ges mest specialundervisning på högstadiet trots att vi vet att det är bättre att börja tidigt. Tyngdpunkten borde ligga i årskurs 1–3. Jag hoppas att läsa-skriva-räkna-garantin som infördes i somras kan bidra till att ändra på det.

ULRIKA WOLFF BRINNER för att sprida kunskap om sitt forskningsområde, och förra året tilldelades hon Ingvar Lundbergpriset av Natur & Kultur för sin gärning. Hon är ordförande i Dyslexistiftelsen, som i höst anordnar en nordisk konferens i Stockholm tillsammans med Dyslexiföreningen och Göteborgs och Stockholms universitet, och hon är regelbundet ute och föreläser för lärare.

– Många lärare har en jobbig situation med mycket att göra och elever med många olika svårigheter, men intresset för att lära sig mer om hur man kan undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter finns där.

6 × Wolff
× Bor: I centrala Göteborg × Familj: Man, två barn och två barnbarn × Yrke: Professor i pedagogik × Fritidsintressen: Tycker mycket om att vara på havet utanför sommarhuset i Fjällbacka och fiska, gärna hummer.
× Läser: Mycket. Just nu facklitteratur och John le Carrés senaste. Är med i en bokklubb.
× Aktuell med: Läsövningsmaterialet WIP. Individuell lästräning med fokus på avkodning, för nio år och uppåt samt TIFT, ett material för förskolan. (Hogrefe Psykologiförlaget)

Av Eva-Lotta Hultén

Foto Nicke Johansson


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2020 – ute nu!

Tema: SKOLBIBLIOTEK. Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

För att uppmärksamma att Skolporten fyller 20 år erbjuder vi fri läsning av Skolporten nr 2/2020 samt den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning fram till 14 maj!

Läs direkt på din dator här eller läs i appen Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-04-29 14:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-12 13:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolbibliotek: ”Viktigt att ha rektors mandat”

Utgå från läroplanen. Samarbeta med lärarna. Kräv rektors mandat. Det är några verktyg för en lyckad skolbiblioteksverksamhet, enligt författaren och samordnaren Sofia Malmberg.

Det krävs mer än källkritik för att avslöja ”deep fakes”

Att jobba med källkritik är numera en självklarhet i skolan. Men det räcker inte långt för kritisk granskning av moderna digitala texter – som kombinerar text, bild, film, ljud och interaktvitet på en och samma gång. Det menar forskaren Lisa Molin.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden.  ”När återkoppling används på rätt sätt är det ett effektivt verktyg för att skapa motivation, inkludering och ökat lärande,” säger hon.

Viktigt att förstå barns lek i en hybrid verklighet

Villkoren för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Lekplatser, lekkamrater och lekaktiviteter är ofta ”gömda” i digitala verktyg. Det har gjort det svårare för vuxenvärlden att förstå barns lek. Om konsekvenserna av detta handlar en avhandling från Linnéuniversiteteten.

Viktigt att förstå barns lek i en hybrid verklighet

Villkoren för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Lekplatser, lekkamrater och lekaktiviteter och är ofta ’gömda’ i digitala verktyg, vilket har gjort det svårare för vuxenvärlden att förstå barns lek. ”Det är viktigt för skolorna att erkänna och förhålla sig till variationen av lärandeerfarenheter som dagens barn har,” säger Marina Wernholm om sin avhandling från Linnéuniversitetet.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

”Problemet är även att det finns skolor där alla talar svenska”

Hanna Sjögren, lärare och forskare i pedagogik vid Malmö universitet, svarar Malmös skolkommunalråd att hon glömmer problemet med segregation av elever med svenska som modersmål. Dessutom kan inte ansvaret för en god utbildning ligga på föräldrarna.

Skola hemma – experterna : En distanslärares dagbok

För knappt tre veckor sedan vändes tillvaron upp och ner på landets gymnasieskolor. Vilka lärdomar och insikter har lärarna fått hittills? Karin Berg är lärare i svenska och religion på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon menar att den största utmaningen inte varit lärarkårens digitala kompetens, utan att få själva undervisningen att fungera. Men med rätt verktyg och elevernas vilja att anta utmaningarna finns en väg framåt – för än är prövningarna inte över. (webb-tv)

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)