Forskning

Mest lästa avhandling 2021: Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Emma Laurin. Foto: Uppsala universitet

Föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser bär ett tungt ansvar för sina barns skolgång. Och barn med resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver. Det visar Emma Laurins doktorsavhandling som var förra årets mest lästa avhandling på Skolporten.se.

– Vad roligt, det var verkligen glädjande att höra, säger Emma Laurin om att hennes avhandling engagerat så många.

Hennes forskning visar att rätt kontakter, kunskap och förmåga att kunna tala för sig är en fördel, men absolut ingen garant, för att ens barn med NPF-diagnos ska få adekvat stöd i skolan. I avhandlingen Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm undersöker hon hur föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser hanterar sina barns väg genom skolan.

Resultaten visar att diagnoser kan ge utdelning i skolan i form av förståelse för barnen. Men det krävs att föräldrarna, som ofta sitter inne med djupa kunskaper om sitt barns diagnos, kan lägga tid och kraft på att förmedla den på ett trovärdigt sätt till skolpersonalen.

– Framför allt pekar många föräldrar på skolans brist på förståelse, både för barnens behov och för vad en NPF-diagnos innebär för familjen.

Här hittar du en artikel från Skolportens magasin om Emma Laurins forskning!

Susanne Sawander

Fakta/Mest lästa avhandlingen 2021

Avhandling: Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm

Forskare: Emma Laurin

Disputerade: 2021-06-04 vid Uppsala universitet

10 MEST LÄSTA AVHANDLINGARNA 2021 hittar du här!

Artikeln är publicerad i den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning 2021 – ute 31/3! Läs hela bilagan utan kostnad här!

Bilagan följer med Skolporten nr 2/2022 och sammanställer förra årets avhandlingar inom utbildningsvetenskaplig forskning.

Sidan publicerades 2022-04-07 13:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-11 13:19 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Intervju

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Intervju

Mindre fysisk aktivitet för vissa barn med CP

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

Forskning

Mindre gissande med datadrivet arbetssätt

Hur ska vi använda all data vi har? Vilken data behöver vi för att välja hur vi ska agera? I de frågorna tog drygt 100 lärare, rektorer och skolchefer avstamp när de inledde FoU-programmet Datadriven Skolförbättring. Efter tre år gissar de mindre, är mer självkritiska och agerar mer medvetet än tidigare.

Forskning

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Forskning

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Forskning

Samarbete ger rum för kreativitet

Skolan är i dag så detaljstyrd att det finns lite utrymme för kreativitet, till och med i de estetiska ämnena. Det anser Eva Hoff, docent vid Lunds universitet, som forskar om kreativitetens villkor i skolans värld.

Forskning

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Forskning

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Forskning

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskning

Forskningsutblick: Insatser för barn och ungdomar med dövblindhet

I studien har forskare undersökt vilka habiliterings- och rehabiliteringsinsatser för barn och ungdomar med dövblindhet som finns beskrivna i internationellt publicerade forskningsartiklar.

Forskning

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Forskning

Ny gästprofessor vill lära av det förflutna för en bättre framtid

Han har i mer än 30 år undervisat i historia och i sin forskning är han intresserad av att koppla samman det förflutna – med både nutid och framtid. Under majmånad är Jörg van Norden, professor i historiedidaktik, ny gästprofessor vid Örebro universitet.

Forskning

Vad är multimodalt berättande?

Enligt läroplanen ska varje barn ges förutsättningar att utveckla förmågan att kommunicera upplevelser i olika uttrycksformer. Kort sagt: Ges möjlighet till multimodalt berättande. Susanne Kjällander vet allt om varför det är så viktigt.

Forskning

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Forskning

Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop

Politiskt tal om att ”värna barnen” gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om ”barns bästa” – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria Brock.