Dela:

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång, konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Rätt kontakter, kunskap och förmåga att kunna tala för sig är en fördel – men absolut ingen garant för att ens barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, ska få adekvat stöd i skolan. Det konstaterar Emma Laurin, som i somras disputerade med en avhandling vid Uppsala universitet om hur föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser hanterar sina barns väg genom skolan. Avhandlingen Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm bygger bland annat på intervjuer med 35 mammor och tre pappor till barn med NPF-diagnos. Och resultaten visar att de här föräldrarna bär ett tungt individuellt ansvar för sina barns skolgång.

Emma Laurin. Foto: Uppsala universitet

– Skolan är ett svårnavigerat område, inte minst för att det är så stor skillnad på hur mycket resurser olika skolor har för den här elevgruppen. Ändå erbjuds de här föräldrarna sällan någon vägledning. Framför allt pekar många föräldrar på skolans brist på förståelse, för både barnens behov och vad en NPF-diagnos innebär för familjen, säger Emma Laurin.

Enligt skollagen behövs ingen diagnos för att få stöd i skolan. Men en neuropsykiatrisk diagnos har i regel betydelse för att förbättra barnens skolgång. Fast inte heller det är någon garanti för att barnet ska få det stöd som behövs.

– Diagnoser kan ge utdelning i skolan i form av förståelse för barnen. Men det krävs att föräldrarna, som ofta sitter inne med djupa kunskaper om sitt barns diagnos, kan lägga tid och kraft på att förmedla den på ett trovärdigt sätt till skolpersonalen, säger Emma Laurin.

Ett stort problem är också att ingen har överblick över vilka konsekvenser som skolpolitiska åtgärder, såväl nationella som kommunala, får för de här eleverna och deras familjer. Det sker ingen övergripande uppföljning om hur exempelvis förändringar kring resursskolor påverkar den här elevgruppen.

– Om lärare och rektorer tycker att skolan är snårig, vad ska då inte föräldrar tycka, undrar Emma Laurin, vars avhandling har lett vidare till fortsatt forskning, nu med fokus på problematisk skolfrånvaro utifrån elever och deras familjers perspektiv och erfarenheter.

Jiang Millington.

Jiang Millington. Foto: David Lagerlöf

Jiang Millington är förälder till barn med NPF-diagnos, författare, debattör, och medgrundare till nätverket Barn i behov, som i dag har runt 15000 följare på sociala medier. Hon känner väl igen sig i Emma Laurins forskning och beskriver föräldrars kamp för sina barn med NPF-diagnos som ett gerillakrig mot lärare och rektorer.

– Det absurda är att föräldrar och skola står på samma sida – båda vill ju barnet bästa. Men rektorer är ofta bakbundna av en budget som måste hållas och då kommer ofta de här barnen i kläm. Ansvaret måste i stället läggas på skolhuvudmännen, menar Jiang Millington.

Hon får medhåll av Emma Laurin som i sin avhandling även intervjuat rektorer. De pekade på att elever i behov av särskilt stöd, som på olika sätt kan vara kostsamma, kan utgöra ett riskmoment för skolorna när de kämpar för att behålla och förbättra sina positioner på skolmarknaden.

Det finns ljusglimtar, påminner Jiang Millington. Som att den allmänna medvetenheten om NPF-diagnoser har ökat. Och att lärarutbildningen från höstterminen 2021 innehåller kunskap om NPF.

– Att det nu också finns forskning som belyser föräldrars erfarenheter är oerhört viktigt, säger Jiang Millington.

Av Susanne Sawander

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 6/2021.

Köp lösnummer i webbshoppen här!


 

Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: LÄSNING OCH KREATIVITET

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-12-14 13:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-07 14:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Skolportens favorit: Praktiska frågor präglar samtal i lärarlagen

Lärarlagssamtal i skolan utmärks ofta av praktiska frågor, konstaterar forskaren Anna Norrström, som pekar på vikten av att utveckla samtalen för att rymma även djupare professionella frågor. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.

”Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang”

Sedan år 2009 har Sjöstadsskolan i Stockholm använt learning study-modellen, ett verktyg för att kollektivt analysera och förbättra undervisningen för att höja elevernas kunskaper och resultat.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism, visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

Så läser du en avhandling

Akademiska texter kan upplevas som svåra att ta till sig, inte minst doktorsavhandlingar. Här kommer några tips på hur du kan läsa en avhandling på ett effektivt sätt.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Lärarlagsmöten saknar ofta ett professionellt språk

Hur pratar lärarna med varandra på lärarlagsmöten och vad pratar de om? Det har Anna Norrström undersökt i en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet, som lades fram i mitten av april. ”Jag blev förvånad över att det så sällan blev diskussioner om lärarprofessionens centrala frågor.”

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

What role does social media use play in the youth mental health crisis? Researchers are trying to find out

Content, context and individual factors contribute to the effects of social media use, says research scientist David Bickham. While data shows potential harm from social media use, emerging research shows potential positive effects, and Bickham points out that there is a difference between the effects of watching TikTok videos and sending a direct message to a friend.