Dela:

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång, konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Rätt kontakter, kunskap och förmåga att kunna tala för sig är en fördel – men absolut ingen garant för att ens barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, ska få adekvat stöd i skolan. Det konstaterar Emma Laurin, som i somras disputerade med en avhandling vid Uppsala universitet om hur föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser hanterar sina barns väg genom skolan. Avhandlingen Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm bygger bland annat på intervjuer med 35 mammor och tre pappor till barn med NPF-diagnos. Och resultaten visar att de här föräldrarna bär ett tungt individuellt ansvar för sina barns skolgång.

Emma Laurin. Foto: Uppsala universitet

– Skolan är ett svårnavigerat område, inte minst för att det är så stor skillnad på hur mycket resurser olika skolor har för den här elevgruppen. Ändå erbjuds de här föräldrarna sällan någon vägledning. Framför allt pekar många föräldrar på skolans brist på förståelse, för både barnens behov och vad en NPF-diagnos innebär för familjen, säger Emma Laurin.

Enligt skollagen behövs ingen diagnos för att få stöd i skolan. Men en neuropsykiatrisk diagnos har i regel betydelse för att förbättra barnens skolgång. Fast inte heller det är någon garanti för att barnet ska få det stöd som behövs.

– Diagnoser kan ge utdelning i skolan i form av förståelse för barnen. Men det krävs att föräldrarna, som ofta sitter inne med djupa kunskaper om sitt barns diagnos, kan lägga tid och kraft på att förmedla den på ett trovärdigt sätt till skolpersonalen, säger Emma Laurin.

Ett stort problem är också att ingen har överblick över vilka konsekvenser som skolpolitiska åtgärder, såväl nationella som kommunala, får för de här eleverna och deras familjer. Det sker ingen övergripande uppföljning om hur exempelvis förändringar kring resursskolor påverkar den här elevgruppen.

– Om lärare och rektorer tycker att skolan är snårig, vad ska då inte föräldrar tycka, undrar Emma Laurin, vars avhandling har lett vidare till fortsatt forskning, nu med fokus på problematisk skolfrånvaro utifrån elever och deras familjers perspektiv och erfarenheter.

Jiang Millington.

Jiang Millington. Foto: David Lagerlöf

Jiang Millington är förälder till barn med NPF-diagnos, författare, debattör, och medgrundare till nätverket Barn i behov, som i dag har runt 15000 följare på sociala medier. Hon känner väl igen sig i Emma Laurins forskning och beskriver föräldrars kamp för sina barn med NPF-diagnos som ett gerillakrig mot lärare och rektorer.

– Det absurda är att föräldrar och skola står på samma sida – båda vill ju barnet bästa. Men rektorer är ofta bakbundna av en budget som måste hållas och då kommer ofta de här barnen i kläm. Ansvaret måste i stället läggas på skolhuvudmännen, menar Jiang Millington.

Hon får medhåll av Emma Laurin som i sin avhandling även intervjuat rektorer. De pekade på att elever i behov av särskilt stöd, som på olika sätt kan vara kostsamma, kan utgöra ett riskmoment för skolorna när de kämpar för att behålla och förbättra sina positioner på skolmarknaden.

Det finns ljusglimtar, påminner Jiang Millington. Som att den allmänna medvetenheten om NPF-diagnoser har ökat. Och att lärarutbildningen från höstterminen 2021 innehåller kunskap om NPF.

– Att det nu också finns forskning som belyser föräldrars erfarenheter är oerhört viktigt, säger Jiang Millington.

Av Susanne Sawander

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 6/2021.

Köp lösnummer i webbshoppen här!


 

Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: LÄSNING OCH KREATIVITET

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-12-14 13:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-07 14:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Skolportens favorit: Praktiska frågor präglar samtal i lärarlagen

Lärarlagssamtal i skolan utmärks ofta av praktiska frågor, konstaterar forskaren Anna Norrström, som pekar på vikten av att utveckla samtalen för att rymma även djupare professionella frågor. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Forskaren: ”Rörelse måste in i förskolans läroplan”

Forskarna Ann-Christin Sollerhed och Jan-Eric Ekberg har lett en nordisk studie kring hur rörelse värderas i förskolemiljön. Studien visar att rörelse värderas lågt samtidigt som ingen tidigare generation har varit lika stillasittande som dagens barn. Utan krav i läroplanen går det inte längre att ta för givet att barn utvecklar den fysik och motorik som krävs för ett hälsosamt liv.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.

Unga önskar mer kunskap om sömn

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor och som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Ökat fokus på undervisningens innehåll

Att systematiskt analysera den egna undervisningen lägger grunden för en mer inkluderande undervisning. Det visar Balli Lelinge i sin avhandling som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism, visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser