Dela:

Ökat fokus på undervisningens innehåll

Fokus på ämnesinnehållet, snarare än enskilda elevers behov, lägger grunden för en mer inkluderande undervisning. Balli Lelinge har forskat om hur innehållsinkluderande undervisning kan utformas.

Balli Lelinge.

Balli Lelinge. Foto: Emil Malmborg

Forskning på fältet kan ha sina sidor. Under Balli Lelinges praktikutvecklande forskningsprojekt på en grundskola byttes 70 procent av lärarkollegiet ut.

– Forskningsarbetet förlöpte dock utan några större störningar. Det vittnar om en skola som på ett systematiskt sätt arbetade för att skapa en förändrad skolkultur. Projektet stod och föll inte med enskilda eldsjälar, säger Balli Lelinge.

Hans avhandling beskriver ett forskningsprojekt där lärare, fritidslärare och specialpedagoger tillsammans med forskare undersöker hur undervisningen kan utformas för att sätta innehållet i förgrunden i syfte att öka inkluderingen och måluppfyllelsen bland alla elever. I arbetet som pågick under två år användes undervisningsmodellerna Lesson och Learning Studies, där lärare arbetade systematiskt med planering, genomförande, utvärdering och revidering, i ett cykliskt förlopp.

Resultaten belyser tre faktorer som är särskilt betydelsefulla för att uppnå en mer innehållsinkluderande undervisning. Den första är utveckling av praktikgemenskaper – att lärarna tillsammans fokuserar på ”rätt saker”.

– Det innebär att först ta reda på vad i undervisningen som gör skillnad om eleverna lär sig eller inte och vad eleverna måste lära sig för att kunna något på ett visst sätt. Då öppnas möjligheter att planera för ett bestämt innehåll som främjar de kunskaper och förmågor lärarna vill att eleverna ska utveckla.

Den andra faktorn innebär att utmana synen på inkluderande undervisning. Balli Lelinge beskriver en gemensam professionell utvecklingsprocess där innehållet och lärandesituationen sätts i förgrunden i stället för enskilda elevers behov av särskilt stöd eller extra anpassningar.

– Med det här synsättet förflyttas fokus från att kategorisera enskilda elevers behov till undervisningsinnehållets tillgänglighet för alla elever.

Den tredje faktorn omfattar analys av både den planerade och den genomförda undervisningen.

– Det här är kanske det viktigaste momentet för att förstå vad som fungerar inkluderande i undervisningssituationen och vad som kan vara exkluderande.

För att få till en verklig och varaktig förändring krävs en organisation som möjliggör utveckling av nya arbetssätt, påminner Balli Lelinge och pekar framför allt på att lärare i högre utsträckning behöver få arbeta i lärarlag och regelbundet besöka varandras klassrum.

Därutöver schemalagd återkoppling mellan lärarna, och mellan lärarna och elever.

– Viktigt är också att skapa delaktighet så att alla tar ansvar för det här arbetet, inte bara förstelärare eller rektor.

Avhandlingen är i huvudsak ett kunskapsbidrag om hur innehållsinkluderande undervisning kan utformas med särskilt fokus på metodutveckling, undervisning och innehåll. Balli Lelinge tror ändå att alla som arbetar i och med skolan kan ha nytta av resultaten.

– Min förhoppning är att resultaten kan bidra till ökad medvetenhet om vikten av att arbeta mer vetenskapligt i skolan.

Av Susanne Sawander

Foto Emil Malmborg


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”I sociala medier hörs ofta kritiska röster om det orimliga i att kunna möta alla elevers behov av särskilt stöd och anpassningar. Lärarpanelen ser denna klassrumsforskning som ett utmärkt exempel på en väg ut ur detta dilemma; en praktikgemenskap där vi i stället talar konkret om det som är vårt professionella objekt – elevernas lärande.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Balli Lelinge

Bakgrund: Utbildad specialpedagog, förskollärare och dramapedagog. Arbetar vid fakulteten för Lärande och samhälle, samt institutionen Skolutveckling och ledarskap vid Malmö universitet med praktikutvecklande skolforskning.

Avhandling: Kollaborativ professionell utveckling för innehållsinkluderande undervisning: praktikutvecklande klassrumsforskning

Disputerade: 9 september vid Malmö universitet


Skolporten nr 6 2022.

Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 6/2022, ute 14 december!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-12-12 16:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-13 11:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro

Forskaren Elisabeth Åsén Nordström har undersökt hur läroprocessen ser ut för de lärare som blir pedagogiska handledare.

Kollegial handledning skapade bättre samarbete

Lill Langelotz forskning visar att kollegial handledning är ett framgångsrikt sätt för att skapa ett bra samarbete mellan lärare, men även mellan lärare och elever. Hennes avhandling kan ge inspiration till hur man organiserar kompetensutveckling utan att ta in experter utifrån.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Så utmanar du särskilt begåvade elever

Har du elever som behöver extra utmaningar för att stimuleras? Mona Liljedahl, specialpedagog och leg gymnasielärare, är aktuell med boken ”Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever” och ger här några tips för att utmana eleverna.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Handbok i praktiknära forskning

Den här antologin vill besvara frågan om vad utbildning på vetenskaplig grund innebär i praktiken inom förskola och skola. Det unika med boken, menar redaktörerna, är att det belyses utifrån flera olika nivåer. Om du är intresserad av praktiknära forskning är det här en läsvärd bok, skriver Torbjörn Hanö i en recension av boken Skola på vetenskaplig grund i praktiken.

Vägar till framgångsrik undervisning i programmering i grundskolan

Peter Vinnervik på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet besvarar i sin avhandling frågor som handlar om grundskollärares intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i sin undervisning.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Digitaliseringen krymper lärares expertroll

Med digitaliseringens intåg i skolan har utrymmet för lärarens roll som expert minskat. Det menar forskaren Johan Sandén. Nu har hans avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser