Dela:

Ökat fokus på undervisningens innehåll

Fokus på ämnesinnehållet, snarare än enskilda elevers behov, lägger grunden för en mer inkluderande undervisning. Balli Lelinge har forskat om hur innehållsinkluderande undervisning kan utformas.

Balli Lelinge.

Balli Lelinge. Foto: Emil Malmborg

Forskning på fältet kan ha sina sidor. Under Balli Lelinges praktikutvecklande forskningsprojekt på en grundskola byttes 70 procent av lärarkollegiet ut.

– Forskningsarbetet förlöpte dock utan några större störningar. Det vittnar om en skola som på ett systematiskt sätt arbetade för att skapa en förändrad skolkultur. Projektet stod och föll inte med enskilda eldsjälar, säger Balli Lelinge.

Hans avhandling beskriver ett forskningsprojekt där lärare, fritidslärare och specialpedagoger tillsammans med forskare undersöker hur undervisningen kan utformas för att sätta innehållet i förgrunden i syfte att öka inkluderingen och måluppfyllelsen bland alla elever. I arbetet som pågick under två år användes undervisningsmodellerna Lesson och Learning Studies, där lärare arbetade systematiskt med planering, genomförande, utvärdering och revidering, i ett cykliskt förlopp.

Resultaten belyser tre faktorer som är särskilt betydelsefulla för att uppnå en mer innehållsinkluderande undervisning. Den första är utveckling av praktikgemenskaper – att lärarna tillsammans fokuserar på ”rätt saker”.

– Det innebär att först ta reda på vad i undervisningen som gör skillnad om eleverna lär sig eller inte och vad eleverna måste lära sig för att kunna något på ett visst sätt. Då öppnas möjligheter att planera för ett bestämt innehåll som främjar de kunskaper och förmågor lärarna vill att eleverna ska utveckla.

Den andra faktorn innebär att utmana synen på inkluderande undervisning. Balli Lelinge beskriver en gemensam professionell utvecklingsprocess där innehållet och lärandesituationen sätts i förgrunden i stället för enskilda elevers behov av särskilt stöd eller extra anpassningar.

– Med det här synsättet förflyttas fokus från att kategorisera enskilda elevers behov till undervisningsinnehållets tillgänglighet för alla elever.

Den tredje faktorn omfattar analys av både den planerade och den genomförda undervisningen.

– Det här är kanske det viktigaste momentet för att förstå vad som fungerar inkluderande i undervisningssituationen och vad som kan vara exkluderande.

För att få till en verklig och varaktig förändring krävs en organisation som möjliggör utveckling av nya arbetssätt, påminner Balli Lelinge och pekar framför allt på att lärare i högre utsträckning behöver få arbeta i lärarlag och regelbundet besöka varandras klassrum.

Därutöver schemalagd återkoppling mellan lärarna, och mellan lärarna och elever.

– Viktigt är också att skapa delaktighet så att alla tar ansvar för det här arbetet, inte bara förstelärare eller rektor.

Avhandlingen är i huvudsak ett kunskapsbidrag om hur innehållsinkluderande undervisning kan utformas med särskilt fokus på metodutveckling, undervisning och innehåll. Balli Lelinge tror ändå att alla som arbetar i och med skolan kan ha nytta av resultaten.

– Min förhoppning är att resultaten kan bidra till ökad medvetenhet om vikten av att arbeta mer vetenskapligt i skolan.

Av Susanne Sawander

Foto Emil Malmborg


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”I sociala medier hörs ofta kritiska röster om det orimliga i att kunna möta alla elevers behov av särskilt stöd och anpassningar. Lärarpanelen ser denna klassrumsforskning som ett utmärkt exempel på en väg ut ur detta dilemma; en praktikgemenskap där vi i stället talar konkret om det som är vårt professionella objekt – elevernas lärande.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Balli Lelinge

Bakgrund: Utbildad specialpedagog, förskollärare och dramapedagog. Arbetar vid fakulteten för Lärande och samhälle, samt institutionen Skolutveckling och ledarskap vid Malmö universitet med praktikutvecklande skolforskning.

Avhandling: Kollaborativ professionell utveckling för innehållsinkluderande undervisning: praktikutvecklande klassrumsforskning

Disputerade: 9 september vid Malmö universitet


Skolporten nr 6 2022.

Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 6/2022, ute 14 december!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-12-12 16:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-13 11:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro

Forskaren Elisabeth Åsén Nordström har undersökt hur läroprocessen ser ut för de lärare som blir pedagogiska handledare.

Kollegial handledning skapade bättre samarbete

Lill Langelotz forskning visar att kollegial handledning är ett framgångsrikt sätt för att skapa ett bra samarbete mellan lärare, men även mellan lärare och elever. Hennes avhandling kan ge inspiration till hur man organiserar kompetensutveckling utan att ta in experter utifrån.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Att leda digitalisering i förskolan – ett aktionsforskningsprojekt

”Det har verkligen varit berikande att få forska tillsammans med rektorerna”. Det säger Emelie Johansson, doktorand och utbildningsledare för Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet, som tillsammans med två rektorer medverkar på Framtidens Lärande Väst.

Här kan NPF-elever få stöd

Forskning visar att folkhögskolan är bra på att möta elever med tidigare skolmisslyckanden. På Sundsgårdens folkhögskola strax utanför Helsingborg får elever med NPF nya möjligheter.

Hur kan skolan stötta pojkarna?

Fredrik Zimmerman, universitetslektor i pedagogik, gör upp med teorin om att pojkar lyckas sämre i skolan på grund av en antipluggkultur. "Om pojkar får det pedagogiska stöd de behöver så gör de sina uppgifter", säger han.

Bokblogg: Skolutveckling för hållbart lärande – teoretiska och praktiska perspektiv

Med utgångspunkten att ”skolor är tillväxtplatser för människor och inte i första hand resultatproducerande enheter” presenterar författarna till boken en holistisk syn på skolutveckling med exempel från ett interaktivt skolutvecklingsprojekt, där de har samarbetat med två skolor. Om du tycker om att betrakta skolan ur ett helhetsperspektiv, så är boken givande läsning, skriver recensenten Mari Rex.

Forskare och kommuner storsatsar på undervisningen i anpassad skola

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska öka insikterna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Forskare och kommuner storsatsar på undervisningen i anpassad skola

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska öka insikterna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

En bra förskola är som huvudregel bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser