Dela:

Olika är bra

Att anpassa skolan efter elevers olikheter gynnar alla elevers lärande – inte bara dem som behöver stöd.

”Den här eleven fungerar inte i klassen.” Känns kommentaren igen? I skolorna som ingått i forsknings- och utvecklingsprogrammet Inkluderande lärmiljöer har den typen av uttalanden i dag nästan försvunnit.

– I stället funderar man över hur man bäst kan hjälpa eleven, säger Lisbeth Ohlsson, lektor i specialpedagogik vid Malmö högskola och en av forskningsledarna. Fokus har flyttats från den enskilda eleven till hela skolmiljön.

FoU-programmet syftar till att främja kunskapen om och utvecklingen av inkluderande lärmiljöer, som ska ge alla elever en god social och kunskapsmässig utveckling i skolan. Det startade år 2012 och drivs av det fristående forskningsinstitutet Ifous i samarbete med Malmö högskola.

Trettioen skolor från 12 kommuner ingår i arbetet, som består av två delar: en utvecklingsdel och en forskningsdel. Utvecklingsdelen handlar om fortbildning i inkluderande lärmiljöer för de medverkande skolorna och besök hos varandra. Forskningsdelen innebär att forskarna under tre års tid följer skolornas arbete med att uppnå en inkluderande lärmiljö som tillgodoser alla elevers behov.

– Det är inte lätt att möta elever som har olika förutsättningar att lära eller kommer från olika sociala och kulturella miljöer. Många lärare kan känna sig otillräckliga när det gäller att utveckla en mer inkluderande skolkultur, säger Lisbeth Ohlsson.

Själva begreppet inkludering har diskuterats mycket under projektets gång.

– Ordet kan väcka både funderingar och rädsla: Hur hjälper man bäst elever som befinner sig i svårigheter, utan att de känner sig exkluderade? Ska specialstöd i mindre grupper försvinna? Måste alla befinna sig i samma lokal hela tiden? Hur stimulerar jag dem som behöver större utmaningar i sitt lärande? Innebär det besparingar?
Gunnarsboskolan i Mullsjö är en av skolorna i projektet. Här har man länge diskuterat inkludering och hur man får alla elever att känna att de är en del av skolan.

– Vi såg att vi ofta fokuserade på elevens eller föräldrarnas svagheter eller svårigheter, i stället för på vad vi i skolan kunde förändra och göra annorlunda, för att möta eleverna på ett sätt som gör att de kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, säger Christina Lindblad, rektor på Gunnarsboskolan.

Karin Hermansson, FoU-ansvarig Ifous.

Karin Hermansson, FoU-ansvarig Ifous.

Karin Hermansson, FoU-ansvarig på forskningsinstitutet Ifous, som tagit initiativ till FoU-programmet, bekräftar behovet av att tala om inkluderande lärmiljöer, snarare än ”inkludering”.

– Genom att fokusera på lärmiljöerna betonar vi att det är skolan som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom, säger hon. Men kunskapen om barns skiftande behov ökar hela tiden. Därför behöver vi mer forskning och beprövad erfarenhet för att uppnå en skola där alla barn kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. En lyckad skolgång är det bästa skyddet mot social utslagning. Det är det vi vill bidra till i det här FoU-programmet.

De drygt 30 skolorna i projektet har alla valt lite olika fokus och didaktiska undervisningsverktyg för att uppnå målet att eleverna ska känna sig delaktiga och ingå i en gemenskap, både socialt och kunskapsmässigt.

Något som många skolor har gemensamt är dock kollegialt samarbete – att öppna dörrarna mellan klassrummen, bjuda in en kollega, hjälpas åt i klassen, prova olika idéer och diskutera resultaten: Hur gör vi det bättre nästa gång?

– Den fantastiska kraften i kollegialt lärande har blivit väldigt tydlig för mig. Vi har haft workshoppar där lärarna har berättat för varandra hur de arbetar. Det är oerhört tydligt att det är lättare att ta till sig något när en kollega säger det än när man hör det på en föreläsning av en extern person, säger Christina Lindblad.

Forskarna på Malmö högskola har följt inkluderingsarbetet på skolorna på nära håll, bland annat genom intervjuer och med hjälp av projektskolornas egen dokumentation. Ett tydligt resultat är förändringen i sättet att tänka – på alla nivåer.

– I stället för uttalanden som ”Jag klarar inte den här eleven” är det vanligare att pedagogerna säger ”Hur ska jag göra för att hjälpa den här eleven?”, berättar Lisbeth Ohlsson.

– Kollegialt stöd innebär att lärarna mår bättre, vilket även påverkar eleverna positivt. Det är inte lätt för lärare att klara allt när de är ensamma i klassrummet med en stängd dörr, konstaterar hon.

På elevnivå upplever man större trygghet och trivsel. Barnen är öppnare och accepterar olikheter hos varandra och klarar bättre att möta föränderliga förutsättningar i skolan.

– Det kan vara förödande om elever upplever sig som misslyckade och om de inte är delaktiga i gemenskapen, säger Lisbeth Ohlsson. Det gäller att inte differentiera eleverna, utan själva undervisningen, att ha en flexibilitet och öppenhet för olika elevers behov, även om det är en utmaning att formulera uppgifter som passar elever med så olika förutsättningar.

Men det finns inte en enda enkel lösning för att uppnå inkluderande lärmiljöer där ingen elev känner sig utanför, enligt forskarna.

– Hur det bäst ska göras beror på den enskilda skolan, på politikerna, på eleverna, på rektorn och på lärarna, säger Inger Assarson, som också är forskningsledare vid Malmö högskola.

Hon noterar att själva processen för inkluderingsarbetet har varit intressant att följa, eftersom arbetet har förändrats efter hand.

– Det sker hela tiden så mycket runt omkring – omorganisationer, rektorer som slutar, projektledare som försvinner eller 40 nyanlända elever på ett bräde.

Det kanske allra viktigaste resultatet är dock att forskningsprojektet har blivit ett slags plattform för diskussion kring värdegrunden.

– Projektet har bidragit till att lärarna blivit mer medvetna om betydelsen av inkluderande lärmiljöer som en del av demokratiseringsprocessen av skolan. Ett inkluderande synsätt genomsyrar all undervisning i de skolor som deltagit i projektet, säger Lisbeth Ohlsson.

Fredrik Plahn, rektor för Trollbäckens förskolor och skolor i Tyresö, som ingår i projektet, visar det handgripligen genom att måla sina naglar. För detta har han fått stor uppmärksamhet i medierna.

– Det handlar om den värdegrund vi vill ha i skolan. Du har rätt att vara den du är, accepteras för det och inkluderas, oavsett bakgrund eller svårigheter. Alla ska få känna sig delaktiga, säger han. Det var därför jag började måla naglarna.

Det treåriga forskningsprojektet Inkluderande lärmiljöer tar slut i höst, men det har satt i  gång många processer att jobba vidare med, understryker de båda forskarna.

– Det är viktigt att skolledningarna, kommunerna och politikerna ger legitimitet åt dessa frågor.

Av Eva Barkeman


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2015, beställ ditt ex här!

Skolporten_omslag_2_2016_stor

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin ute 21 mars!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2015-09-04 13:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-03-15 14:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering

Lärarna Kirsten Sunnerud och Lena Ekermo har tagit fram ett forskningsbaserat arbetsmaterial för att utveckla läs- och skrivutvecklingen på sin skola. Ett viktigt syfte var att underlätta samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapa inkludering för såväl lärare som elever.

”Det är verksamheten som är problemet när det inte fungerar”

Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända: Eleven är aldrig bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om utvecklingsarbetet.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Skapa tid för analys!

När hela skolan arbetar tvärprofessionellt blir det lättare att fånga upp saker i tid. Alla på skolan har viktiga pusselbitar att bidra med. Men hur gör man? ”Vi behöver titta på elevhälsan i varje vrå av verksamheten”, säger Petri Partanen, forskare i psykologi.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Ny forskning visar – undervisning i klassrummen är ineffektiv

Undervisningen i svenska högstadieklassrum är ineffektiv och lärarnas pedagogiska ledarskap har mer att önska. Det konstaterar sju forskare från Karlstads universitet i en nyutgiven bok och Michael Tengberg, redaktör för boken och professor i pedagogiskt arbete tror att forskningen kan komma att användas till undervisning.

”Det är inte du, det är organisationen”

”Vi kommer inte runt den ökade stressen genom att skicka första linjen-chefen på kurs. Vi måste skifta perspektiv från chefen själv, det handlar om att rigga organisationen”, säger Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Sug på det här, Skolinspektionen!

Om du som skolledare har blivit, just nu utsätts för eller tror att du kommer att utsättas för en inspektion kan jag rekommendera läsning av den här boken. Och riksdagsmän och utbildningsdepartementet: Läs den! Ni som arbetar på Skolinspektionen likaså. Det skriver Torbjörn Hanö i en recension av boken Check, check, check av Mats Alvesson och Maria Strannegård.

Ninni Wahlström: Fria skolvalet ger inte nöjdare föräldrar

Det fria skolvalet har i låg utsträckning infriat förväntningarna på ökat inflytande över skolan, och skolvalet har inte heller gett större nöjdhet hos föräldrar. Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, undrar om det är dags att ompröva en reform som inte nått sitt syfte.

Lektionsdesign för en undervisning som inkluderar alla elever

”Vi vill se en undervisning som bygger på att alla elever är inkluderade”, säger Susanne Lundberg, rektor på Nanny Palmkvistskolan i Helsingborg. Ett viktigt steg för att nå dit är att låta alla lärare på skolan utbildas i differentierad undervisning genom lektionsdesign. Det har förändrat deras arbetssätt och förbättrat alla elevers förutsättningar i sin kunskapsutveckling.

Lekprojektet som skapar delaktighet i hela kommunen

Att arbeta enskilt med varje förskola var inte att tänka på för Karlskogas fyra specialpedagoger. Istället har de involverat alla 27 förskolor för att stärka det förebyggande och främjande arbetet i kommunen.

Professor: Känns det lätt att plugga gör du nog fel

Känns det enkelt när du pluggar? Då finns det sannolikt bättre sätt. Enligt studier är det när vi får kämpa som det verkligen fastnar. Dessutom är vi odugliga på att känna när vi lär oss – och inte.

Skolhunden som öppnar dörrar

På Toftanässkolan jobbar labradoodlen Harry 1,5 år. Han har visat sig vara en fena på att få i gång läslusten hos barnen. Han är även en stor tillgång för skolbarn med språkstörningar, autism, eller social fobi. Det är helt enkelt extra roligt att komma till skolan när Harry är där.

Hur kan 7-2 vara samma som 7-2?

Hur man kan arbeta konsekvent med sin språkanvändning och vilken betydelse språkanvändningen har när lärare undervisar om subtraktion diskuteras i denna artikel. På grund av en rådande pandemi gick vi inte hela vägen in i mål, därför är ambitionen med denna text att visa hur vi arbetade, hur långt vi kom, hur vi tänkte arbeta vidare. Syftet med texten är därför att den ska dels ge en bild av hur man kan resonera om sin undervisning om subtraktion, dels ge en bild av hur man på ett kvalificerat sätt kan arbeta med att bli ännu tydligare i sin undervisning, skriver artikelförfattarna.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.