Dela:

Olika tillsammans

Både lärare och elever vann på att individanpassningar togs bort på Södermalmsskolan i Stockholm.
Mycket jobb och ansträngning har lett till att lärarna har lyckats få med alla elever i undervisningen. Foto: Emil Nordin

Mycket jobb och ansträngning har lett till att lärarna har lyckats få med alla elever i undervisningen. Foto: Emil Nordin

I ÅTTORNAS KLASSRUM på Södermalmsskolan i Stockholm pågår en svensklektion. Malin Behrenfeldt har genomgång inför morgondagens novellförfattande.

– Varför ska man förbereda sig när man ska skriva en novell?

Eleverna räcker upp handen. Malin Behrenfeldt skriver upp allt eftersom. Listan på egenskaper blir lång.

På ett bord står en box med noveller i nytryck och väntar på att bli lästa. Stig Dagermans Snöblandat regn. Elin Wägners De blå silkesstrumporna. Per Anders Fogelströms Avlägset mål. Men också modernare noveller som Sara Kadefors Till varje pris och Jonas Karlssons Ingenting.

Eleverna sitter i par, i fyragrupper och en och en, utifrån vad de själva föredrar. Men, alla sitter i klassrummet. Och alla verkar vara djupt engagerade i lektionen.

Annat var det för fem år sedan.

Då ägnade Malin och kollegan Marie en oproportionerligt stor del av sin arbetstid åt att individanpassa undervisningen.

De höll separata genomgångar efter lektionstimmarna, de la mycket energi på att kontrollera var eleverna befann sig i arbetet, det skulle användas individuella läromedel.

– Vi anpassade oss enormt mycket efter varje elev, och trots det kände vi oss maktlösa i förhållande till alla önskelistor och krav på anpassningar som fanns, förklarar Malin.

De båda lärarna kände sig stressade. Det gjorde även eleverna. Lektionerna ägnades åt att jaga eleverna med inlämningsuppgifter. En del hade svårt att komma igång. Andra låg långt före, eftersom de jobbade hemma. Ytterligare andra, som hade lätt för sig, ägnade lektionerna åt att socialisera.

”En nyckel var fasta ramar och strukturer – och att vi tog över ledarskapet helt”

GRUPPERNA VAR spretiga. Vissa var uppvarvade ”duktighetsministrar” med magkatarr. Andra hade svårt att fokusera och hade ett enormt behov av specialanpassningar.

– Nyckeln, insåg vi, var fasta ramar och strukturer. Så vi bestämde oss för att ta över ledarskapet fullt ut, säger Malin.

Marie och Malin började spåna. För naturligtvis vill en lärare ha kontroll. Frågan är bara hur.

– En viktig del av lösningen blev att ordna elevernas arbetsmaterial i mappar som förvaras i klassrummet. På så sätt behöver inte eleven oroa sig för att glömma saker hemma, säger Malin.

Genom att förvara elevernas böcker och anteckningsmaterial i klassrummet, försvann också möjligheten, eller det undermedvetet självvalda kravet, på att jobba hemma. Det innebar att lärarna fick koll på var eleverna befann sig, men också att risken för missförstånd kring hur en uppgift skulle utföras försvann. Inför varje lektion tar Malin Behrenfeldt fram det som ska användas och inleder lektionen med att tydligt gå igenom vad som förväntas under det kommande arbetspasset.

– Genom att vi tog över blev det enklare för eleven att ta till sig det vi förmedlade. Deras enda ansvar blev att infinna sig i klassrummet på rätt tid och vara delaktiga under lektionen, säger hon.

SJÄLVKLART BEFINNER sig eleverna fortfarande på olika nivåer i ämnena, men numera jobbar alla med samma uppgift samtidigt tack vare stödmallar och elevexempel, där övningarna är utformade så att eleven kan lyckas med dem på allt från A- till E-nivå.

– Uppgifterna vi arbetar med är gjorda för att passa alla, oavsett olikheter och svårigheter, och för att alla ska känna att det blir en lagom utmaning. Vi börjar med gruppgemensamma övningar och går sedan vidare till kortare skrivövningar.

Undervisningen och lärmiljön planeras utifrån den aktuella elevgruppen. Anpassningen blir på så sätt en del av planeringen, och lärmiljön anpassas alltså för att tillgodose samtliga elevers behov av kompensatoriska verktyg, tydlig lektionsstruktur och så vidare.

En annan nyckel blev att inreda klassrummet. Eleverna fick själva motivera och bestämma var de ville sitta – om de fick bäst arbetsro av att sitta tillsammans med andra eller avskärmat.

I BÖRJAN FÖRSTOD elever och föräldrar inte upplägget och eleverna smugglade ut material för att jobba hemma.

– För många var det en jobbig förändring, men efter en termin såg vi att elevernas fokus ökade, och att kunskapsnivån höjts.

För eleven Inez Asp-Kellner passar Malins och Maries sätt att arbeta på bra.

– Jag blir mindre stressad av det här. Trots att vi kör hårt på lektionerna blir det på något sätt samtidigt lugnare. Hon får medhåll av sin bänkkompis Isabel Lagerlöf.

– Först blev jag förvånad över att vi inte skulle få ta hem några uppgifter, men nu tycker jag att det funkar bra. I början trodde jag inte att vi skulle hinna färdigt på lektionerna, men nu märker jag ju att vi gör det. Dessutom hinner jag göra mer på fritiden nu.


Särskilt stöd eller extra anpassning?

Oavsett arbetssätt, kommer det alltid att finnas elever som behöver extra stöd. Ibland finns det behov av särskilt stöd, att en omfattande insats pågår under en längre tid. Extra anpassning görs av klassläraren under en kortare period och innebär åtgärder under ordinarie lektioner.

Särskilt stöd kan till exempel handla om att en elev har behov av undervisning i ett mindre sammanhang under någon eller flera lektioner i veckan, eller att en elev har tillgång till en elevassistent. Det handlar alltså om sådant stöd som kräver en åtgärdsplan och ett rektorsbeslut, medan extra anpassningar är sådant som ska rymmas inom ordinarie undervisning.


Forskaren: ”De har skapat en laganda”

Porträtt av Margareta Sandström, senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola.

Margareta Sandström, senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola

Margareta Sandström är senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola.

Vad är det med Malins och Maries sätt att arbeta som gett så bra resultat?

– Genom att differentiera undervisningen och ändå hålla ihop klassen har de åstadkommit en bra laganda och ändå hjälpt alla elever att komma till sin rätt.

Det låter enkelt, men läser man mellan raderna inser man att det krävts mycket för att utveckla den här modellen.

– För att en skola i längden och på ett hållbart sätt ska kunna differentiera undervisningen, krävs ett kontinuerligt samarbete mellan forskning och skolan.

Hur ska en skolas lärarlag få tid att kontinuerligt ta till sig ny forskning?

– Där behöver rektor kliva in och ta sitt ansvar. Det är rektorns uppgift och detta kan göras genom till exempel forskningsprojekt mellan skolan och högskola eller universitet.


Foto Emil Nordin

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 4/2020


Skolporten 1/2021.

Skolportens magasin – ute 11 februari 2021!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar.

Tema: Klimatkrisen. Enbart fakta verkar inte räcka till. Hur ska lärare och skola få eleverna att engagera sig mer varaktigt i klimatfrågor?

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Vi har en app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2021-03-09 12:48 av Ebba Reinolf


Relaterat

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar för lärares ledarskap, menar Jonas Nilsson, aktuell med boken Handbok i klassrumsledarskap som han skrivit med skolforskaren Martin Karlberg.

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

De bidrar till att utveckla matteundervisningen

Grundskolans matematikutvecklare inspirerar och stöttar sina lärarkollegor att tänka nytt i klassrummet. ”Vi har ett genuint intresse för att undervisa i matematik och om hur elever lär sig. Det vill vi föra vidare till andra”, säger Margareta Laumann, lärare på Frölundaskolan.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Hur kan vi utveckla grit hos elever?

Motivation är avgörande för att nå resultat och kämpa vidare. Den särskilda sortens motivation grit är det många inom skola som vill lära sig att utveckla och förstå sig på. Andreia Balan och Helsingborgs stads skolor har varit med och genomfört en studie där 130 elever i sjunde klass fick lära sig mer om grit genom medveten övning. Studien jämförde synsätt, prestationer och beteende hos eleverna och visar på en viss beteendeförändring hos eleverna.

Skönlitterära böcker lär elever historia

För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna och få en känsla för historiens tid och rum. Men, med hjälp av skönlitterära berättelser har eleverna möjlighet att identifiera sig med karaktären i boken och på så sätt leva sig in i andra tidsepoker. Det menar forskare från Högskolan i Kristianstad.

Elever som mår bra lär sig lättare. Och unga som lär sig något nytt mår bättre. Hälsoparlamentet ger dina elever kunskap och konkreta verktyg för att må ­bättre, lära sig mer och skapa goda vanor för livet!

Elever som mår bra lär sig lättare. Och unga som lär sig något nytt mår bättre. Hälsoparlamentet ger dina elever kunskap och konkreta verktyg för att må ­bättre, lära sig mer och skapa goda vanor för livet!

Forskaren vid Mittuniversitet i Sundsvall: Detta fick eleverna tillbaka till skolan

Vad är det som gör att en elev som älskat att gå i skolan slutar att göra det? För första gången har en svensk studie tagit reda på hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever omfattande och lång skolfrånvaro.

Elever navigerar mellan undervisning och sociala medier i klassrummet

Elever som har sina smarttelefoner påslagna under lektionstid anstränger sig aktivt för att anpassa funktionerna i applikationerna och sättet de använder dem på till den pågående undervisningen. Applikationerna blir en del av klassrummet då eleverna använder dem för att kommunicera med varandra under lektionstid. Det är slutsatserna av en unik undersökning vid Åbo Akademi som fokuserade på användningen av applikationen Snapchat.

Källkritiken ska sitta i händerna

Professor Thomas Nygren jämför källkritik på nätet med att dreja i lera – det räcker inte med att se på för att lära sig. Han ser eleverna som digitala lärlingar. ”Man måste själv handgripligt få testa på att faktagranska information för att bli bra på det”, säger han.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Forskarintervju: Många elever med autism kommer inte vidare till gymnasiet

Genom stora mängder data visar Isidora Starks registerforskning att elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning som grupp har betydligt svårare än genomsnittet att klara de kriterier som behövs för att söka sig vidare till gymnasiet. Störst utmaningar har flickor och elever som också har adhd, visar hennes forskning.

Lektionsdesign för en undervisning som inkluderar alla elever

”Vi vill se en undervisning som bygger på att alla elever är inkluderade”, säger Susanne Lundberg, rektor på Nanny Palmkvistskolan i Helsingborg. Ett viktigt steg för att nå dit är att låta alla lärare på skolan utbildas i differentierad undervisning genom lektionsdesign. Det har förändrat deras arbetssätt och förbättrat alla elevers förutsättningar i sin kunskapsutveckling.

Vilka lässtrategier fungerar i naturvetenskapliga ämnen för elever med svenska som andraspråk?

Lärare på Pauliskolan upplevde att många elever hade svårt att läsa och och ta till sig innehållet i läromedlen i kemi och andra naturvetenskapliga ämnen. Nu har resultaten från deras forsknings- och utvecklingsprojekt publicerats i syntesen från Lärarnas skolutvecklingskonferens och du hittar texten i temabloggen Lärdomar från Malmö.

Så skapar du en bra relation med dina elever

Det är inte alltid lätt att veta hur du bygger en bra relation med dina elever. Föreläsaren John Steinberg, doktor i pedagogik med erfarenhet som rektor och universitetslektor, delar här med sig av sina bästa tips.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser