Dela:

Olika tillsammans

Både lärare och elever vann på att individanpassningar togs bort på Södermalmsskolan i Stockholm.
Mycket jobb och ansträngning har lett till att lärarna har lyckats få med alla elever i undervisningen. Foto: Emil Nordin

Mycket jobb och ansträngning har lett till att lärarna har lyckats få med alla elever i undervisningen. Foto: Emil Nordin

I ÅTTORNAS KLASSRUM på Södermalmsskolan i Stockholm pågår en svensklektion. Malin Behrenfeldt har genomgång inför morgondagens novellförfattande.

– Varför ska man förbereda sig när man ska skriva en novell?

Eleverna räcker upp handen. Malin Behrenfeldt skriver upp allt eftersom. Listan på egenskaper blir lång.

På ett bord står en box med noveller i nytryck och väntar på att bli lästa. Stig Dagermans Snöblandat regn. Elin Wägners De blå silkesstrumporna. Per Anders Fogelströms Avlägset mål. Men också modernare noveller som Sara Kadefors Till varje pris och Jonas Karlssons Ingenting.

Eleverna sitter i par, i fyragrupper och en och en, utifrån vad de själva föredrar. Men, alla sitter i klassrummet. Och alla verkar vara djupt engagerade i lektionen.

Annat var det för fem år sedan.

Då ägnade Malin och kollegan Marie en oproportionerligt stor del av sin arbetstid åt att individanpassa undervisningen.

De höll separata genomgångar efter lektionstimmarna, de la mycket energi på att kontrollera var eleverna befann sig i arbetet, det skulle användas individuella läromedel.

– Vi anpassade oss enormt mycket efter varje elev, och trots det kände vi oss maktlösa i förhållande till alla önskelistor och krav på anpassningar som fanns, förklarar Malin.

De båda lärarna kände sig stressade. Det gjorde även eleverna. Lektionerna ägnades åt att jaga eleverna med inlämningsuppgifter. En del hade svårt att komma igång. Andra låg långt före, eftersom de jobbade hemma. Ytterligare andra, som hade lätt för sig, ägnade lektionerna åt att socialisera.

”En nyckel var fasta ramar och strukturer – och att vi tog över ledarskapet helt”

GRUPPERNA VAR spretiga. Vissa var uppvarvade ”duktighetsministrar” med magkatarr. Andra hade svårt att fokusera och hade ett enormt behov av specialanpassningar.

– Nyckeln, insåg vi, var fasta ramar och strukturer. Så vi bestämde oss för att ta över ledarskapet fullt ut, säger Malin.

Marie och Malin började spåna. För naturligtvis vill en lärare ha kontroll. Frågan är bara hur.

– En viktig del av lösningen blev att ordna elevernas arbetsmaterial i mappar som förvaras i klassrummet. På så sätt behöver inte eleven oroa sig för att glömma saker hemma, säger Malin.

Genom att förvara elevernas böcker och anteckningsmaterial i klassrummet, försvann också möjligheten, eller det undermedvetet självvalda kravet, på att jobba hemma. Det innebar att lärarna fick koll på var eleverna befann sig, men också att risken för missförstånd kring hur en uppgift skulle utföras försvann. Inför varje lektion tar Malin Behrenfeldt fram det som ska användas och inleder lektionen med att tydligt gå igenom vad som förväntas under det kommande arbetspasset.

– Genom att vi tog över blev det enklare för eleven att ta till sig det vi förmedlade. Deras enda ansvar blev att infinna sig i klassrummet på rätt tid och vara delaktiga under lektionen, säger hon.

SJÄLVKLART BEFINNER sig eleverna fortfarande på olika nivåer i ämnena, men numera jobbar alla med samma uppgift samtidigt tack vare stödmallar och elevexempel, där övningarna är utformade så att eleven kan lyckas med dem på allt från A- till E-nivå.

– Uppgifterna vi arbetar med är gjorda för att passa alla, oavsett olikheter och svårigheter, och för att alla ska känna att det blir en lagom utmaning. Vi börjar med gruppgemensamma övningar och går sedan vidare till kortare skrivövningar.

Undervisningen och lärmiljön planeras utifrån den aktuella elevgruppen. Anpassningen blir på så sätt en del av planeringen, och lärmiljön anpassas alltså för att tillgodose samtliga elevers behov av kompensatoriska verktyg, tydlig lektionsstruktur och så vidare.

En annan nyckel blev att inreda klassrummet. Eleverna fick själva motivera och bestämma var de ville sitta – om de fick bäst arbetsro av att sitta tillsammans med andra eller avskärmat.

I BÖRJAN FÖRSTOD elever och föräldrar inte upplägget och eleverna smugglade ut material för att jobba hemma.

– För många var det en jobbig förändring, men efter en termin såg vi att elevernas fokus ökade, och att kunskapsnivån höjts.

För eleven Inez Asp-Kellner passar Malins och Maries sätt att arbeta på bra.

– Jag blir mindre stressad av det här. Trots att vi kör hårt på lektionerna blir det på något sätt samtidigt lugnare. Hon får medhåll av sin bänkkompis Isabel Lagerlöf.

– Först blev jag förvånad över att vi inte skulle få ta hem några uppgifter, men nu tycker jag att det funkar bra. I början trodde jag inte att vi skulle hinna färdigt på lektionerna, men nu märker jag ju att vi gör det. Dessutom hinner jag göra mer på fritiden nu.


Särskilt stöd eller extra anpassning?

Oavsett arbetssätt, kommer det alltid att finnas elever som behöver extra stöd. Ibland finns det behov av särskilt stöd, att en omfattande insats pågår under en längre tid. Extra anpassning görs av klassläraren under en kortare period och innebär åtgärder under ordinarie lektioner.

Särskilt stöd kan till exempel handla om att en elev har behov av undervisning i ett mindre sammanhang under någon eller flera lektioner i veckan, eller att en elev har tillgång till en elevassistent. Det handlar alltså om sådant stöd som kräver en åtgärdsplan och ett rektorsbeslut, medan extra anpassningar är sådant som ska rymmas inom ordinarie undervisning.


Forskaren: ”De har skapat en laganda”

Porträtt av Margareta Sandström, senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola.

Margareta Sandström, senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola

Margareta Sandström är senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola.

Vad är det med Malins och Maries sätt att arbeta som gett så bra resultat?

– Genom att differentiera undervisningen och ändå hålla ihop klassen har de åstadkommit en bra laganda och ändå hjälpt alla elever att komma till sin rätt.

Det låter enkelt, men läser man mellan raderna inser man att det krävts mycket för att utveckla den här modellen.

– För att en skola i längden och på ett hållbart sätt ska kunna differentiera undervisningen, krävs ett kontinuerligt samarbete mellan forskning och skolan.

Hur ska en skolas lärarlag få tid att kontinuerligt ta till sig ny forskning?

– Där behöver rektor kliva in och ta sitt ansvar. Det är rektorns uppgift och detta kan göras genom till exempel forskningsprojekt mellan skolan och högskola eller universitet.


Foto Emil Nordin

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 4/2020


Skolporten 1/2021.

Skolportens magasin – ute 11 februari 2021!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar.

Tema: Klimatkrisen. Enbart fakta verkar inte räcka till. Hur ska lärare och skola få eleverna att engagera sig mer varaktigt i klimatfrågor?

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Vi har en app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2021-03-09 12:48 av Ebba Reinolf


Relaterat

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar för lärares ledarskap, menar Jonas Nilsson, aktuell med boken Handbok i klassrumsledarskap som han skrivit med skolforskaren Martin Karlberg.

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Matematiska begreppen som ställer till det för eleverna

De flesta lärare, lärarstudenter och elever kan inte ge exempel på när man använder de matematiska begreppen median och typvärde. ”För att skapa en djupgående förståelse måste läraren ta sig tid att prata om begreppen med sina elever”, säger forskaren Karin Kihlblom Landtblom.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Här kan NPF-elever få stöd

Forskning visar att folkhögskolan är bra på att möta elever med tidigare skolmisslyckanden. På Sundsgårdens folkhögskola strax utanför Helsingborg får elever med NPF nya möjligheter.

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna”, säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Forskaren: ”Skippa anpassningar för varje elev”

Lärare som har tjugo individuella anpassningar i en och samma klass. Andra som planerar tre olika undervisningsupplägg till en lektion. Elever som isoleras med meningslösa memoreringsuppgifter. Många lärare och skolor har svårt att hantera extra anpassningar, visar didaktikprofessor Anders Jönssons forskning.

Vägledning i yngre åldrar – 4 frågor till Anders Lovén

En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Skolan bidrar till diagnoser

Kärnan i lärarens ledarskap är rutiner, regler, relationer – och ämneskunskaper. Det säger forskaren Martin Karlberg, som själv har jobbat som lärare i åtta år. ”Mitt största misstag var att jag nöjde mig med att vissa elever inte störde andra. Jag ställde lägre krav på deras lärande.”

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

De bidrar till att utveckla matteundervisningen

Grundskolans matematikutvecklare inspirerar och stöttar sina lärarkollegor att tänka nytt i klassrummet. ”Vi har ett genuint intresse för att undervisa i matematik och om hur elever lär sig. Det vill vi föra vidare till andra”, säger Margareta Laumann, lärare på Frölundaskolan.

Hur kan vi utveckla grit hos elever?

Motivation är avgörande för att nå resultat och kämpa vidare. Den särskilda sortens motivation grit är det många inom skola som vill lära sig att utveckla och förstå sig på. Andreia Balan och Helsingborgs stads skolor har varit med och genomfört en studie där 130 elever i sjunde klass fick lära sig mer om grit genom medveten övning. Studien jämförde synsätt, prestationer och beteende hos eleverna och visar på en viss beteendeförändring hos eleverna.

Skönlitterära böcker lär elever historia

För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna och få en känsla för historiens tid och rum. Men, med hjälp av skönlitterära berättelser har eleverna möjlighet att identifiera sig med karaktären i boken och på så sätt leva sig in i andra tidsepoker. Det menar forskare från Högskolan i Kristianstad.

Elever som mår bra lär sig lättare. Och unga som lär sig något nytt mår bättre. Hälsoparlamentet ger dina elever kunskap och konkreta verktyg för att må ­bättre, lära sig mer och skapa goda vanor för livet!

Elever som mår bra lär sig lättare. Och unga som lär sig något nytt mår bättre. Hälsoparlamentet ger dina elever kunskap och konkreta verktyg för att må ­bättre, lära sig mer och skapa goda vanor för livet!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser