Dela:

Olika tillsammans

Både lärare och elever vann på att individanpassningar togs bort på Södermalmsskolan i Stockholm.
Mycket jobb och ansträngning har lett till att lärarna har lyckats få med alla elever i undervisningen. Foto: Emil Nordin

Mycket jobb och ansträngning har lett till att lärarna har lyckats få med alla elever i undervisningen. Foto: Emil Nordin

I ÅTTORNAS KLASSRUM på Södermalmsskolan i Stockholm pågår en svensklektion. Malin Behrenfeldt har genomgång inför morgondagens novellförfattande.

– Varför ska man förbereda sig när man ska skriva en novell?

Eleverna räcker upp handen. Malin Behrenfeldt skriver upp allt eftersom. Listan på egenskaper blir lång.

På ett bord står en box med noveller i nytryck och väntar på att bli lästa. Stig Dagermans Snöblandat regn. Elin Wägners De blå silkesstrumporna. Per Anders Fogelströms Avlägset mål. Men också modernare noveller som Sara Kadefors Till varje pris och Jonas Karlssons Ingenting.

Eleverna sitter i par, i fyragrupper och en och en, utifrån vad de själva föredrar. Men, alla sitter i klassrummet. Och alla verkar vara djupt engagerade i lektionen.

Annat var det för fem år sedan.

Då ägnade Malin och kollegan Marie en oproportionerligt stor del av sin arbetstid åt att individanpassa undervisningen.

De höll separata genomgångar efter lektionstimmarna, de la mycket energi på att kontrollera var eleverna befann sig i arbetet, det skulle användas individuella läromedel.

– Vi anpassade oss enormt mycket efter varje elev, och trots det kände vi oss maktlösa i förhållande till alla önskelistor och krav på anpassningar som fanns, förklarar Malin.

De båda lärarna kände sig stressade. Det gjorde även eleverna. Lektionerna ägnades åt att jaga eleverna med inlämningsuppgifter. En del hade svårt att komma igång. Andra låg långt före, eftersom de jobbade hemma. Ytterligare andra, som hade lätt för sig, ägnade lektionerna åt att socialisera.

”En nyckel var fasta ramar och strukturer – och att vi tog över ledarskapet helt”

GRUPPERNA VAR spretiga. Vissa var uppvarvade ”duktighetsministrar” med magkatarr. Andra hade svårt att fokusera och hade ett enormt behov av specialanpassningar.

– Nyckeln, insåg vi, var fasta ramar och strukturer. Så vi bestämde oss för att ta över ledarskapet fullt ut, säger Malin.

Marie och Malin började spåna. För naturligtvis vill en lärare ha kontroll. Frågan är bara hur.

– En viktig del av lösningen blev att ordna elevernas arbetsmaterial i mappar som förvaras i klassrummet. På så sätt behöver inte eleven oroa sig för att glömma saker hemma, säger Malin.

Genom att förvara elevernas böcker och anteckningsmaterial i klassrummet, försvann också möjligheten, eller det undermedvetet självvalda kravet, på att jobba hemma. Det innebar att lärarna fick koll på var eleverna befann sig, men också att risken för missförstånd kring hur en uppgift skulle utföras försvann. Inför varje lektion tar Malin Behrenfeldt fram det som ska användas och inleder lektionen med att tydligt gå igenom vad som förväntas under det kommande arbetspasset.

– Genom att vi tog över blev det enklare för eleven att ta till sig det vi förmedlade. Deras enda ansvar blev att infinna sig i klassrummet på rätt tid och vara delaktiga under lektionen, säger hon.

SJÄLVKLART BEFINNER sig eleverna fortfarande på olika nivåer i ämnena, men numera jobbar alla med samma uppgift samtidigt tack vare stödmallar och elevexempel, där övningarna är utformade så att eleven kan lyckas med dem på allt från A- till E-nivå.

– Uppgifterna vi arbetar med är gjorda för att passa alla, oavsett olikheter och svårigheter, och för att alla ska känna att det blir en lagom utmaning. Vi börjar med gruppgemensamma övningar och går sedan vidare till kortare skrivövningar.

Undervisningen och lärmiljön planeras utifrån den aktuella elevgruppen. Anpassningen blir på så sätt en del av planeringen, och lärmiljön anpassas alltså för att tillgodose samtliga elevers behov av kompensatoriska verktyg, tydlig lektionsstruktur och så vidare.

En annan nyckel blev att inreda klassrummet. Eleverna fick själva motivera och bestämma var de ville sitta – om de fick bäst arbetsro av att sitta tillsammans med andra eller avskärmat.

I BÖRJAN FÖRSTOD elever och föräldrar inte upplägget och eleverna smugglade ut material för att jobba hemma.

– För många var det en jobbig förändring, men efter en termin såg vi att elevernas fokus ökade, och att kunskapsnivån höjts.

För eleven Inez Asp-Kellner passar Malins och Maries sätt att arbeta på bra.

– Jag blir mindre stressad av det här. Trots att vi kör hårt på lektionerna blir det på något sätt samtidigt lugnare. Hon får medhåll av sin bänkkompis Isabel Lagerlöf.

– Först blev jag förvånad över att vi inte skulle få ta hem några uppgifter, men nu tycker jag att det funkar bra. I början trodde jag inte att vi skulle hinna färdigt på lektionerna, men nu märker jag ju att vi gör det. Dessutom hinner jag göra mer på fritiden nu.


Särskilt stöd eller extra anpassning?

Oavsett arbetssätt, kommer det alltid att finnas elever som behöver extra stöd. Ibland finns det behov av särskilt stöd, att en omfattande insats pågår under en längre tid. Extra anpassning görs av klassläraren under en kortare period och innebär åtgärder under ordinarie lektioner.

Särskilt stöd kan till exempel handla om att en elev har behov av undervisning i ett mindre sammanhang under någon eller flera lektioner i veckan, eller att en elev har tillgång till en elevassistent. Det handlar alltså om sådant stöd som kräver en åtgärdsplan och ett rektorsbeslut, medan extra anpassningar är sådant som ska rymmas inom ordinarie undervisning.


Forskaren: ”De har skapat en laganda”

Porträtt av Margareta Sandström, senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola.

Margareta Sandström, senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola

Margareta Sandström är senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola.

Vad är det med Malins och Maries sätt att arbeta som gett så bra resultat?

– Genom att differentiera undervisningen och ändå hålla ihop klassen har de åstadkommit en bra laganda och ändå hjälpt alla elever att komma till sin rätt.

Det låter enkelt, men läser man mellan raderna inser man att det krävts mycket för att utveckla den här modellen.

– För att en skola i längden och på ett hållbart sätt ska kunna differentiera undervisningen, krävs ett kontinuerligt samarbete mellan forskning och skolan.

Hur ska en skolas lärarlag få tid att kontinuerligt ta till sig ny forskning?

– Där behöver rektor kliva in och ta sitt ansvar. Det är rektorns uppgift och detta kan göras genom till exempel forskningsprojekt mellan skolan och högskola eller universitet.


Foto Emil Nordin

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 4/2020


Skolporten 1/2021.

Skolportens magasin – ute 11 februari 2021!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar.

Tema: Klimatkrisen. Enbart fakta verkar inte räcka till. Hur ska lärare och skola få eleverna att engagera sig mer varaktigt i klimatfrågor?

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Vi har en app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2021-03-09 12:48 av Ebba Reinolf


Relaterat

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar för lärares ledarskap, menar Jonas Nilsson, aktuell med boken Handbok i klassrumsledarskap som han skrivit med skolforskaren Martin Karlberg.

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Forskarintervju: Många elever med autism kommer inte vidare till gymnasiet

Genom stora mängder data visar Isidora Starks registerforskning att elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning som grupp har betydligt svårare än genomsnittet att klara de kriterier som behövs för att söka sig vidare till gymnasiet. Störst utmaningar har flickor och elever som också har adhd, visar hennes forskning.

Vilka lässtrategier fungerar i naturvetenskapliga ämnen för elever med svenska som andraspråk?

Lärare på Pauliskolan upplevde att många elever hade svårt att läsa och och ta till sig innehållet i läromedlen i kemi och andra naturvetenskapliga ämnen. Nu har resultaten från deras forsknings- och utvecklingsprojekt publicerats i syntesen från Lärarnas skolutvecklingskonferens och du hittar texten i temabloggen Lärdomar från Malmö.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

”Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang”

Sedan år 2009 har Sjöstadsskolan i Stockholm använt learning study-modellen, ett verktyg för att kollektivt analysera och förbättra undervisningen för att höja elevernas kunskaper och resultat.

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.