Dela:

Olika tillsammans

Både lärare och elever vann på att individanpassningar togs bort på Södermalmsskolan i Stockholm.
Mycket jobb och ansträngning har lett till att lärarna har lyckats få med alla elever i undervisningen. Foto: Emil Nordin

Mycket jobb och ansträngning har lett till att lärarna har lyckats få med alla elever i undervisningen. Foto: Emil Nordin

I ÅTTORNAS KLASSRUM på Södermalmsskolan i Stockholm pågår en svensklektion. Malin Behrenfeldt har genomgång inför morgondagens novellförfattande.

– Varför ska man förbereda sig när man ska skriva en novell?

Eleverna räcker upp handen. Malin Behrenfeldt skriver upp allt eftersom. Listan på egenskaper blir lång.

På ett bord står en box med noveller i nytryck och väntar på att bli lästa. Stig Dagermans Snöblandat regn. Elin Wägners De blå silkesstrumporna. Per Anders Fogelströms Avlägset mål. Men också modernare noveller som Sara Kadefors Till varje pris och Jonas Karlssons Ingenting.

Eleverna sitter i par, i fyragrupper och en och en, utifrån vad de själva föredrar. Men, alla sitter i klassrummet. Och alla verkar vara djupt engagerade i lektionen.

Annat var det för fem år sedan.

Då ägnade Malin och kollegan Marie en oproportionerligt stor del av sin arbetstid åt att individanpassa undervisningen.

De höll separata genomgångar efter lektionstimmarna, de la mycket energi på att kontrollera var eleverna befann sig i arbetet, det skulle användas individuella läromedel.

– Vi anpassade oss enormt mycket efter varje elev, och trots det kände vi oss maktlösa i förhållande till alla önskelistor och krav på anpassningar som fanns, förklarar Malin.

De båda lärarna kände sig stressade. Det gjorde även eleverna. Lektionerna ägnades åt att jaga eleverna med inlämningsuppgifter. En del hade svårt att komma igång. Andra låg långt före, eftersom de jobbade hemma. Ytterligare andra, som hade lätt för sig, ägnade lektionerna åt att socialisera.

”En nyckel var fasta ramar och strukturer – och att vi tog över ledarskapet helt”

GRUPPERNA VAR spretiga. Vissa var uppvarvade ”duktighetsministrar” med magkatarr. Andra hade svårt att fokusera och hade ett enormt behov av specialanpassningar.

– Nyckeln, insåg vi, var fasta ramar och strukturer. Så vi bestämde oss för att ta över ledarskapet fullt ut, säger Malin.

Marie och Malin började spåna. För naturligtvis vill en lärare ha kontroll. Frågan är bara hur.

– En viktig del av lösningen blev att ordna elevernas arbetsmaterial i mappar som förvaras i klassrummet. På så sätt behöver inte eleven oroa sig för att glömma saker hemma, säger Malin.

Genom att förvara elevernas böcker och anteckningsmaterial i klassrummet, försvann också möjligheten, eller det undermedvetet självvalda kravet, på att jobba hemma. Det innebar att lärarna fick koll på var eleverna befann sig, men också att risken för missförstånd kring hur en uppgift skulle utföras försvann. Inför varje lektion tar Malin Behrenfeldt fram det som ska användas och inleder lektionen med att tydligt gå igenom vad som förväntas under det kommande arbetspasset.

– Genom att vi tog över blev det enklare för eleven att ta till sig det vi förmedlade. Deras enda ansvar blev att infinna sig i klassrummet på rätt tid och vara delaktiga under lektionen, säger hon.

SJÄLVKLART BEFINNER sig eleverna fortfarande på olika nivåer i ämnena, men numera jobbar alla med samma uppgift samtidigt tack vare stödmallar och elevexempel, där övningarna är utformade så att eleven kan lyckas med dem på allt från A- till E-nivå.

– Uppgifterna vi arbetar med är gjorda för att passa alla, oavsett olikheter och svårigheter, och för att alla ska känna att det blir en lagom utmaning. Vi börjar med gruppgemensamma övningar och går sedan vidare till kortare skrivövningar.

Undervisningen och lärmiljön planeras utifrån den aktuella elevgruppen. Anpassningen blir på så sätt en del av planeringen, och lärmiljön anpassas alltså för att tillgodose samtliga elevers behov av kompensatoriska verktyg, tydlig lektionsstruktur och så vidare.

En annan nyckel blev att inreda klassrummet. Eleverna fick själva motivera och bestämma var de ville sitta – om de fick bäst arbetsro av att sitta tillsammans med andra eller avskärmat.

I BÖRJAN FÖRSTOD elever och föräldrar inte upplägget och eleverna smugglade ut material för att jobba hemma.

– För många var det en jobbig förändring, men efter en termin såg vi att elevernas fokus ökade, och att kunskapsnivån höjts.

För eleven Inez Asp-Kellner passar Malins och Maries sätt att arbeta på bra.

– Jag blir mindre stressad av det här. Trots att vi kör hårt på lektionerna blir det på något sätt samtidigt lugnare. Hon får medhåll av sin bänkkompis Isabel Lagerlöf.

– Först blev jag förvånad över att vi inte skulle få ta hem några uppgifter, men nu tycker jag att det funkar bra. I början trodde jag inte att vi skulle hinna färdigt på lektionerna, men nu märker jag ju att vi gör det. Dessutom hinner jag göra mer på fritiden nu.


Särskilt stöd eller extra anpassning?

Oavsett arbetssätt, kommer det alltid att finnas elever som behöver extra stöd. Ibland finns det behov av särskilt stöd, att en omfattande insats pågår under en längre tid. Extra anpassning görs av klassläraren under en kortare period och innebär åtgärder under ordinarie lektioner.

Särskilt stöd kan till exempel handla om att en elev har behov av undervisning i ett mindre sammanhang under någon eller flera lektioner i veckan, eller att en elev har tillgång till en elevassistent. Det handlar alltså om sådant stöd som kräver en åtgärdsplan och ett rektorsbeslut, medan extra anpassningar är sådant som ska rymmas inom ordinarie undervisning.


Forskaren: ”De har skapat en laganda”

Porträtt av Margareta Sandström, senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola.

Margareta Sandström, senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola

Margareta Sandström är senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola.

Vad är det med Malins och Maries sätt att arbeta som gett så bra resultat?

– Genom att differentiera undervisningen och ändå hålla ihop klassen har de åstadkommit en bra laganda och ändå hjälpt alla elever att komma till sin rätt.

Det låter enkelt, men läser man mellan raderna inser man att det krävts mycket för att utveckla den här modellen.

– För att en skola i längden och på ett hållbart sätt ska kunna differentiera undervisningen, krävs ett kontinuerligt samarbete mellan forskning och skolan.

Hur ska en skolas lärarlag få tid att kontinuerligt ta till sig ny forskning?

– Där behöver rektor kliva in och ta sitt ansvar. Det är rektorns uppgift och detta kan göras genom till exempel forskningsprojekt mellan skolan och högskola eller universitet.


Foto Emil Nordin

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 4/2020


Skolporten 1/2021.

Skolportens magasin – ute 11 februari 2021!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar.

Tema: Klimatkrisen. Enbart fakta verkar inte räcka till. Hur ska lärare och skola få eleverna att engagera sig mer varaktigt i klimatfrågor?

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Vi har en app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2021-03-09 12:48 av Ebba Reinolf


Relaterat

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar för lärares ledarskap, menar Jonas Nilsson, aktuell med boken Handbok i klassrumsledarskap som han skrivit med skolforskaren Martin Karlberg.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Stöd för att göra ämnet idrott och hälsa mer tillgängligt

Lärare i ämnet idrott och hälsa har efterfrågat mer kunskap om hur de kan göra lärmiljön mer tillgänglig. Särskilt för elever som möter svårigheter i det sociala samspelet. Därför har Skolforskningsinstitutet, tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, tagit fram en forskningsöversikt med den inriktningen.

Snabba råd vid undervisning på distans

Vad bör en skolhuvudman, rektor eller lärare tänka på när undervisningen ska ges på distans till elever med funktionsnedsättning? Eva Rännar, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd.

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Lika värde nr 2, 2020

Lärmiljön ska fungera för alla barn, elever och vuxenstuderande, oavsett funktionsförmåga. För att lyckas med det kan man behöva hjälp utifrån. I det här numret av tidningen Lika värde kan du läsa om verksamheter som fått olika former av stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten i sitt utvecklingsarbete.

En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel

Bygg tillitsfulla relationer, arbeta med struktur och stöd, och skapa ett utvecklande klimat. Så kan idrottslärare utforma en tillgänglig undervisning för alla elever i ämnet idrott och hälsa, visar en ny forskningssammanställning som Skolforskningsinstitutet och Specialpedagogiska skolmyndigheten nu presenterar.

En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa

Bygg tillitsfulla relationer, arbeta med struktur och stöd, och skapa ett utvecklande klimat. Så kan idrottslärare utforma en tillgänglig undervisning för alla elever i ämnet idrott och hälsa, visar en ny forskningssammanställning som Skolforskningsinstitutet och Specialpedagogiska skolmyndigheten nu presenterar.

Lärlabbet : Språkstörning hos elever i mellanstadiet

Steget mellan lågstadiet och mellanstadiet är särskilt stort för elever med språkstörning, säger säger Annelie Westlund, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Arbeta extra mycket med elevernas ordförråd. Förklarar noga och repetera. Använd bildstöd, presentera inte för mycket text på en gång och var tydlig, säger läraren Emelie Rautio. (webb-tv)

Lärlabbet : Språkstörning hos elever i lågstadiet

Hur vet man att en elev har en språkstörning och inte bara är lite sen med språket? Ett tecken är om eleven har uttalssvårigheter, att eleven tappar ljud eller har svårt att hålla en röd tråd i en berättelse, säger skollogopeden Julia Andersson. Gör en kartläggning, säger Maria Wetterdal, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. (webb-tv)

Skola hemma – experterna : Anpassad undervisning på distans

För lärare som är vana att arbeta nära elever i behov av särskilt stöd kan det vara en utmaning att ens kunna nå dem på distans. Och hur gör man med återkoppling? Helene Fägerblad, Specialpedagogiska skolmyndigheten, delar med sig av konkreta råd och tips. Hennes fyra viktigaste punkter är prioritera, avgränsa, tydliggöra och återkoppla. (webb-tv)

Stöd för utveckling är tema för Lika värde-tidningen

Lärmiljön ska fungera för alla barn, elever och vuxenstuderande, oavsett funktionsförmåga. För att lyckas med det kan man behöva hjälp utifrån. I nya numret av tidningen Lika värde kan du läsa om verksamheter som fått olika former av stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten i sitt utvecklingsarbete.

Så stöttar du elever med språkstörning

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hur anpassar SPSM ditt läromedel?

Specialpedagogiska skolmyndigheten anpassar läromedel för elever med funktionsnedsättning.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.