Dela:

Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor

Lågstadieläraren Ulrika Hansén skrev en utvecklingsartikel om ordspråk i skolan som publicerades på Skolportens hemsida. Nu har hennes arbete plockats upp av den finske hjärnforskaren Matti Bergström – och ska också bli ett läromedel.

Ulrika Hanséns utvecklingsartikel ”Att arbeta med ordspråk” handlar om att använda ordspråk som verktyg för att träna upp elevernas värderingsförmåga. Efter publiceringen av artikeln år 2009 på Skolporten.se har över 5 000 personer läst artikeln på nätet, och Ulrika Hansén har fått ett stort gensvar:

Ulrika Hansén

Ulrika Hansén har skrivit ett läromedel om att arbeta med ordspråk.

– Jag får privata mejl som värmer väldigt mycket, från allt från fritidspedagoger till gymnasielärare som har använt arbetssättet med sina elever. ”Det här är ett verktyg som hjälper eleverna till ett rikt och utvecklat språk” skrev en speciallärare, och flera har skrivit att det är ett verktyg man kan anpassa efter årskurs, berättar Ulrika Hansén, som arbetar som lågstadielärare på Boo Gårds skola i Nacka kommun.

Hon har fått föreläsa om arbetssättet för både lärarstudenter och svensklärare.

Den finske hjärnforskaren Matti Bergström har också hört av sig och tackat henne för hennes arbete, något som känns extra roligt för Ulrika Hansén eftersom hon själv lutat sig mot hans forskning om värderingsförmågan i sitt arbete.

– Jag fick ett jättefint mejl där han skrev att han refererar till min utvecklingsartikel i sin nya bok om den tredje hjärnan, barnhjärnan, vilket gjorde mig väldigt glad och var den finaste av bekräftelser för mig, säger hon.

Det hela startade med att en av Ulrika Hanséns elever inte ville komma in efter rasten eftersom hon hade gråtit och inte ville att de andra skulle se det. Då använde sig Ulrika Hansén av ordspråket ”gråten är själens tvättmaskin” för att eleven skulle förstå att det kanske inte var så farligt att gråta, och att det kunde kännas bättre efteråt.

– Det gav henne tröst, perspektiv och hjälp att hantera sin sorg.

Att använda just ordspråk passar väldigt bra i skolan, det blir som en ny känslomässig plattform att mötas på för diskussioner om rätt och fel, menar Ulrika Hansén. Hon har bland annat låtit elever rita och skriva utifrån ordspråk, och också redovisa inför varandra.

– Det är då nya möten uppstår, när man får ta del av andras tankegångar.

Ordspråksarbetet täcker flera delar i läroplanen, Lgr11, konstaterar Ulrika Hansén, bland annat värdegrunden, normer och värden, samt svenska. Det utvecklar läsförståelsen och barnen får träna på att tala, lyssna och samtala. Det tränar också barnens egen värderingsförmåga, att veta vad som är rätt och fel, menar hon.

Varför tror du att ditt arbete uppmärksammats så positivt?

– Därför att det här är ett arbetssätt som går via känslor, och det är något som barn kan relatera till. Det man lär sig via känslor är bestående kunskap. Fortfarande kommer det elever till mig och berättar hur de använder ordspråk nästan varje dag sinsemellan. Som ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”, det skapas ett lätt sätt att prata om saker utan att peka finger.

Ordspraksbild

En elevs teckning om ordspråket ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”.

Ulrika Hansén berättar om en äldre kille som hon tidigare haft som elev, som tröstade ett yngre barn på skolgården.

– Han var en tuffing, men han sa till knatten: ”Nu ska du gråta klart, för när du gråtit klart känns det bättre sen, för gråten är själens tvättmaskin”.

Enligt Matti Bergström grundläggs värderingsförmågan upp till 12 års ålder och därför är det extra viktigt att tala om moral och etik i de yngre åldrarna, men Ulrika Hansén tycker att det ofta saknas verktyg i skolan för att utveckla just värderingsförmågan.

– Det står i Lgr11 att vi ska jobba med värderingar, och det här ett lättanvänt och lustfyllt arbetssätt för det som alla kan vara med på. Samtidigt utvecklas den viktiga värderingsförmågan, som är en förmåga som måste tränas – den kan inte läras in som kunskap.

Nu ska hennes arbete bli ett läromedel, en elevbok för år 3 samt för år 4, bägge med lärarhandledning.

– I och med att artikeln har fått så stor spridning känner jag att jag faktiskt kan påverka, eftersom jag genom den kunnat ge andra lärare tillgång till arbetssättet, säger Ulrika Hansén.

Moa Duvarci Engman

 

Här hittar du Ulrika Hanséns utvecklingsartikel ”Att arbeta med ordspråk”:

Undervisning & Lärande nr 2 2009, ”Att arbeta med ordspråk” 

Sidan publicerades 2013-06-04 13:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-06-13 17:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Särbegåvade mörkar för att passa in

En antologi visar att särskilt begåvade elever i den svenska skolan kan mörka begåvning för att inte riskera att hamna utanför.  ”Ibland beskrivs det som att de bara sitter och väntar som hungriga fågelungar, men så är det ju inte,” säger Caroline Sims, forskare i ämnet vid Högskolan i Gävle.

Hur ser elevers preferenser ut inför val av gymnasieskola?

När elever ska välja gymnasieskola är kvaliteten på utbildningen viktig, men inte bara den. Elever med höga respektive låga betyg väljer delvis på olika sätt. Det visar en IFAU-rapport som bygger på en avhandling vid kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. (pdf)

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

SPSM med i skolforskningsprojekt som ska främja läsutvecklingen för elever som är döva

Skolforskningsinstitutet har beviljat Stockholms universitet närmare fyra miljoner kronor för ett nytt skolforskningsprojekt som ska främja läsningen för elever som är döva och har undervisning på svenskt teckenspråk. SPSM är med i projektet och håller även på att utveckla det svenska läromedlet som ska testas och utvärderas i samband med projektet.

Nya studenter dåligt förberedda för akademisk engelska

Nya studenter på högskolan har svårare med den engelska kurslitteraturen än som tidigare varit känt. Över hälften tycker att engelskan är jobbig och vissa får rentav ångest av den, visar ny forskning. ”Gymnasieskolorna måste bli bättre på att förbereda eleverna på vad som väntar”, säger Linda Eriksson vid Örebro universitet.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Hur kan vi utveckla grit hos elever?

Motivation är avgörande för att nå resultat och kämpa vidare. Den särskilda sortens motivation grit är det många inom skola som vill lära sig att utveckla och förstå sig på. Andreia Balan och Helsingborgs stads skolor har varit med och genomfört en studie där 130 elever i sjunde klass fick lära sig mer om grit genom medveten övning. Studien jämförde synsätt, prestationer och beteende hos eleverna och visar på en viss beteendeförändring hos eleverna.

​Ny forskning – så vill skolledare själva förbättra sin arbetsmiljö

I den nu aktuella rapporten föreslås åtgärder för att förbättra skolledares arbetsmiljö. Det är intervjuer med de deltagande skolledarna som ligger till grund för förslagen. Forskarna bedömer att förslagen kan främja skolledares hälsa och förbättra förutsättningarna för ledarrollen, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever. 

Hjärnforskaren: Gammellärare, kom tillbaka!

De elever som inte är födda med ­silversked i mun kan få svårt att lära sig att läsa i den utsträckning som krävs för att klara sig i livet, enligt hjärnforskaren Martin Ingvar. Han tycker att läsundervisningen i skolan är högst undermålig.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Hur arbetar jag med SKUA för nyanlända elever?

Mycket av det som har producerats om ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (förkortat SKUA) handlar om elever som har kommit en bit på väg i sin språkutveckling på svenska. Många av de metoder, modeller och arbetssätt som beskrivs går även att applicera i arbetet med elever som är nybörjare i svenska språket – men man behöver göra vissa anpassningar.

Så blir de passiva eleverna deltagande – forskarens metod

För att lärare ska kunna nå alla elever i klassrummet behöver de extern hjälp med att göra de passiva ­eleverna deltagande. Det är där intensiv­undervisningen kommer in, säger forskaren Görel Sterner.

Tid för pulshöjning ökade skolelevers koncentration

I forskningsprojektet ”Puls för lärande och hälsa” har elever i region Jönköping deltagit i pulshöjande fysisk aktivitet – 30 minuter, tre dagar i veckan – utöver skolämnet idrott och hälsa. Många elever upplevde att de fick lättare att koncentrera sig i skolan, att den fysiska aktviteten ökade elevernas motivation att vara med på lektionerna, och att många upplevde att klassrumsmiljön blev lugnare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer