Dela:

Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor

Lågstadieläraren Ulrika Hansén skrev en utvecklingsartikel om ordspråk i skolan som publicerades på Skolportens hemsida. Nu har hennes arbete plockats upp av den finske hjärnforskaren Matti Bergström – och ska också bli ett läromedel.

Ulrika Hanséns utvecklingsartikel ”Att arbeta med ordspråk” handlar om att använda ordspråk som verktyg för att träna upp elevernas värderingsförmåga. Efter publiceringen av artikeln år 2009 på Skolporten.se har över 5 000 personer läst artikeln på nätet, och Ulrika Hansén har fått ett stort gensvar:

Ulrika Hansén

Ulrika Hansén har skrivit ett läromedel om att arbeta med ordspråk.

– Jag får privata mejl som värmer väldigt mycket, från allt från fritidspedagoger till gymnasielärare som har använt arbetssättet med sina elever. ”Det här är ett verktyg som hjälper eleverna till ett rikt och utvecklat språk” skrev en speciallärare, och flera har skrivit att det är ett verktyg man kan anpassa efter årskurs, berättar Ulrika Hansén, som arbetar som lågstadielärare på Boo Gårds skola i Nacka kommun.

Hon har fått föreläsa om arbetssättet för både lärarstudenter och svensklärare.

Den finske hjärnforskaren Matti Bergström har också hört av sig och tackat henne för hennes arbete, något som känns extra roligt för Ulrika Hansén eftersom hon själv lutat sig mot hans forskning om värderingsförmågan i sitt arbete.

– Jag fick ett jättefint mejl där han skrev att han refererar till min utvecklingsartikel i sin nya bok om den tredje hjärnan, barnhjärnan, vilket gjorde mig väldigt glad och var den finaste av bekräftelser för mig, säger hon.

Det hela startade med att en av Ulrika Hanséns elever inte ville komma in efter rasten eftersom hon hade gråtit och inte ville att de andra skulle se det. Då använde sig Ulrika Hansén av ordspråket ”gråten är själens tvättmaskin” för att eleven skulle förstå att det kanske inte var så farligt att gråta, och att det kunde kännas bättre efteråt.

– Det gav henne tröst, perspektiv och hjälp att hantera sin sorg.

Att använda just ordspråk passar väldigt bra i skolan, det blir som en ny känslomässig plattform att mötas på för diskussioner om rätt och fel, menar Ulrika Hansén. Hon har bland annat låtit elever rita och skriva utifrån ordspråk, och också redovisa inför varandra.

– Det är då nya möten uppstår, när man får ta del av andras tankegångar.

Ordspråksarbetet täcker flera delar i läroplanen, Lgr11, konstaterar Ulrika Hansén, bland annat värdegrunden, normer och värden, samt svenska. Det utvecklar läsförståelsen och barnen får träna på att tala, lyssna och samtala. Det tränar också barnens egen värderingsförmåga, att veta vad som är rätt och fel, menar hon.

Varför tror du att ditt arbete uppmärksammats så positivt?

– Därför att det här är ett arbetssätt som går via känslor, och det är något som barn kan relatera till. Det man lär sig via känslor är bestående kunskap. Fortfarande kommer det elever till mig och berättar hur de använder ordspråk nästan varje dag sinsemellan. Som ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”, det skapas ett lätt sätt att prata om saker utan att peka finger.

Ordspraksbild

En elevs teckning om ordspråket ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”.

Ulrika Hansén berättar om en äldre kille som hon tidigare haft som elev, som tröstade ett yngre barn på skolgården.

– Han var en tuffing, men han sa till knatten: ”Nu ska du gråta klart, för när du gråtit klart känns det bättre sen, för gråten är själens tvättmaskin”.

Enligt Matti Bergström grundläggs värderingsförmågan upp till 12 års ålder och därför är det extra viktigt att tala om moral och etik i de yngre åldrarna, men Ulrika Hansén tycker att det ofta saknas verktyg i skolan för att utveckla just värderingsförmågan.

– Det står i Lgr11 att vi ska jobba med värderingar, och det här ett lättanvänt och lustfyllt arbetssätt för det som alla kan vara med på. Samtidigt utvecklas den viktiga värderingsförmågan, som är en förmåga som måste tränas – den kan inte läras in som kunskap.

Nu ska hennes arbete bli ett läromedel, en elevbok för år 3 samt för år 4, bägge med lärarhandledning.

– I och med att artikeln har fått så stor spridning känner jag att jag faktiskt kan påverka, eftersom jag genom den kunnat ge andra lärare tillgång till arbetssättet, säger Ulrika Hansén.

Moa Duvarci Engman

 

Här hittar du Ulrika Hanséns utvecklingsartikel ”Att arbeta med ordspråk”:

Undervisning & Lärande nr 2 2009, ”Att arbeta med ordspråk” 

Sidan publicerades 2013-06-04 13:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-06-13 17:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Att göra alla delaktiga i utveckling

Med egensnickrade formler för delaktighet och transparenta processer kring tjänstefördelning var all personal på Risebergaskolan med på tåget när resan från en lågstadie- till en F-6-skola började. ”Som skolledare är jag till för att med ledstänger och tankestöttor i vardagen möjliggöra för de som jobbar med eleverna att må ännu bättre och göra ett ännu bättre jobb, säger rektor Peter Hansson.

Forskare: Flytt av elever påverkar inte betygen

Skolan Kronan i Trollhättan kämpade med niornas låga behörighet till gymnasiet – men att flytta elever till andra skolor påverkar oftast inte deras betyg, enligt forskaren Jonas Larsson Taghizadeh vid Uppsala Universitet som studerat 97 skolstängningar.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Ny kunskaps­sammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktions­nedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer problematisk skolfrånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att lära sig på hjärnans villkor – läraren Ela Strandberg skapade en webbplats för att underlätta läxläsning i hemmen

Att hjälpa barnen med läxorna, eller att själv som elev veta hur man ska komma ihåg allting, är inte lätt. En lämplig studieteknik är något som alla har nytta av i livet och webbplatsen Läroteket bidrar med verktyg för att hitta en studieteknik som fungerar.

Nytt stöd för gymnasiesärskolans arbete med arbetsplatsförlagt lärande

Studier visar att unga med en intellektuell funktionsnedsättning är en av de grupper som idag står längst ifrån arbetsmarknaden. I det ESF-finansierade projektet GR Samsär samverkar skolor, arbetsgivare och andra viktiga aktörer för att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad. Nu presenterar GR Samsär ett helt nytt metodmaterial som ska stötta skolorna i arbetet med arbetsplatsförlagt lärande (apl).

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Forskare följer skolstängningen som ska minska segregationen i Trollhättan

I dagarna är det dags för skolstart och ny termin. I år är det extra speciellt för de elever som tidigare gick på mellan- och högstadiet på Kronan liksom på Frälsegårdsskolan. Dessa skolenheter är nu stängda och eleverna flyttas från och med denna termin till andra skolor i Trollhättan, som ett sätt att minska segregationen i staden.

Virtuella elever ger tryggare lärare

Lärarstudenter som tränade på att undervisa virtuella elever fick större tilltro till sin förmåga som lärare. Det visar en studie från Linköpings universitet. På sikt kan övning i virtuell praktik leda till att lärarstuderande är mer förberedda när de kommer ut i yrkeslivet.

Forskningsutblick: Kommunikativa svårigheter påverkar skolresultat för elever med CP

Personer med cerebral pares, CP, når generellt lägre utbildningsnivå än personer utan CP. Förutom att CP kan inkludera intellektuell funktionsnedsättning som hämmar utbildningsnivån, visar studien även på att svårigheter med kommunikativa förmågor också är en bidragande orsak till sämre studieresultat för denna grupp. Något som skulle kunna avhjälpas med bättre kommunikativt stöd för elever med CP.

Ytlig kontakt ger negativa attityder hos skolelever

De elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och tvärtom: vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.  

Så läser du en avhandling

Akademiska texter kan upplevas som svåra att ta till sig, inte minst doktorsavhandlingar. Här kommer några tips på hur du kan läsa en avhandling på ett effektivt sätt.

Här testar elever på Mellringeskolan i Örebro den digitala läskompisen

”Om man vill läsa högt för någon, men inte har någon i närheten, då kan man läsa med den”, säger Anja Berg. Hon är en av eleverna på Mellringeskolan i Örebro, som är de första att testa ett nytt verktyg för att öka läsförståelse – den digitala läskompisen. Nu ska eleverna ska hjälpa forskaren Josefine Karlsson att hitta förbättringar.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.