Narsissistiske, urealistiske «curlingbarn». Vi snakker ofte nedlatende om ungdomsgenerasjonen, men de vanlige betegnelsene passer ikke og kan gjøre at vi svikter de unge, mener flere forskere på området.

Forskere har utviklet et eget skjema som læreren kan bruke når hun vurderer elevene. Det tar ikke mer enn to minutter per elev og gir en pekepinn på hvilke ferdigheter læreren, eleven og foreldrene kan jobbe med.

”Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” står det i Skollagen. Under politikerveckan i Almedalen håller Högskolan i Borås ett seminarium om varför den vetenskapliga grunden anses så viktig för skolan, samt vilka möjligheter och utmaningar som följer utvecklingen mot en starkare forskningsförankring.

Begrepp som resultat och kvalitet kan vara problematiska i skoldebatten. Många centrala mål i läroplanen om exempelvis kritiskt tänkande och att fostra demokratiska medborgare fångas inte upp av vanliga mätningar, eftersom de indikatorer som används inte gäller dessa breda mål. Det visas i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet.

Förskolan har positiva effekter på både barns psykiska hälsa och deras studieresultat i ämnen som språk och matematik. Det visar en sammanställning som Folkhälsomyndigheten låtit göra tillsammans med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Vad är egentligen undervisning i matematik? Det har Andreas Eckert vid Linnéuniversitetet undersökt i sin doktorsavhandling. Han menar att matematik kan ses som något läraren och eleverna skapar tillsammans i situationen i klassrummet, och att undervisning är en process där även läraren utvecklar sitt sätt att undervisa.

Hur upplever föräldrar utvecklingssamtal i förskolan? I denna artikel presenteras några resultat från ett större forskningsprojekt om utvecklingssamtal i förskolan. I intervjuer uttrycker föräldrar att de anser utvecklingssamtalen som meningsfulla på olika sätt.

Att fortbilda sig samtidigt som man jobbar heltid och har små barn kan vara knepigt. För läraren Stina Rangmar blev det möjligt tack vare en distanskurs.

I Sverige fanns en statlig förhandsgranskning av läromedel mellan åren 1938 – 1991. I en ny bok ges ny kunskap om konsekvenserna av denna förhandsgranskning för skolans historieämne.

På Göteborgs universitet ska en stor kartläggning göras av forskning om våldsbejakande extremism. Syftet är att få ett bättre kunskapsunderlag för strategier kring hur radikalisering och rekrytering bör motverkas.

Mälardalens högskolas (MDH) breda kompetens kring nyanländas lärande och svenska som andraspråk tas till vara av Skolverket som gett högskolan i uppdrag att ge flera kurser för att stärka kompetensen hos skolpersonal.