Den information som lärare får genom formativ bedömning används bara i begränsad omfattning för didaktiska beslut om den framtida undervisningen. Det riskerar att leda till att undervisningen varken möter elevers lärandebehov eller ämnesplanens krav. Det visar en studie om skrivundervisning i gymnasiet.
Den brittiska läraren Lucy Crehan ville komma bakom rankinglistorna och beslöt sig för att åka runt till några av de länder som ligger högst i Pisa. Resultatet blev boken Cleverlands. Mats Björnsson läser en tänkvärd bok som han menar har något att säga den svenska skolan.
Ungt Nutida Inflytande i Kommunen (UNIK) är en metod speciellt framtagen för att fler ungdomar ska kunna påverka kommunala beslut. Metoden bygger på forskning från Örebro universitet och har utvecklats av studenter på Mälardalens högskola.
Många nyanlända upplever sig exkluderade i skolan. Skolan brister i att anpassa pedagogiken till barnens förutsättningar samtidigt som de har svårt att få kontakt med svenskspråkiga vänner. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap visar på behovet av förändring i synen på hur nyanlända tas emot av svensk skola.
Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.
Getting kids out in nature on a regular basis helps kids’ development. Some schools have partnerships with local parks but students in the Ferguson-Florissant School District have a district-owned nature center.
När barn och unga mobbas på internet är det ofta deras utseende som står i fokus. Flickor får höra att de ser feta ut, pojkar att de inte är tillräckligt muskulösa. "Men flickorna tar åt sig mer och reagerar ofta med att bli nedstämda och dra sig undan", säger psykologen och filosofie doktorn i psykologi…
Lyssna mer på barnen, prata mindre själv – och kom fram till en god etik tillsammans. Så lyder forskaren Elza Dunkels råd för vilket ”nätspråk” som är okej. Fritidspedagogen Camilla Kjell har intervjuat sina 6–9-åringar för att lära sig mer om deras sociala nätliv.
I spelade roller vågar barnen prova nya ord och blir mer medvetna om såväl talad som kroppslig kommunikation. Så resonerar pedagogerna på Glasbruksskolans fritidshem i Malmö där film används som ett verktyg för språkutveckling.
Kollegialt lärande utmynnade i en språkpolicy på fritidshemmen på Österslövs skola och Fjälkestads skola i Kristianstad. Det språkutvecklande arbetet fortsätter nu enligt mottot ”språkbad hela dagen.”