Efter pandemin förväntas universitetslärare kunna undervisa både på plats och på distans, något som kan påverka undervisningens kvalitet. Nu menar forskare att lärarna behöver få bättre möjlighet att fokusera på undervisningens kärna – innehållet.

Individuella vanor och för lite fokus på förbättringsprocesser och vetenskap - det förhindrar genomförandet av kollegialt lärande. Det menar månadens forskare Frida Harvey, i en nyligen publicerad artikel där sex grundskolor i Örebroområdet undersökts.

”Jag vill vara med och utbilda kompetenta samhällskunskapslärare som behärskar undervisningsinnehållet, i detta fall ekonomi, och som kan göra det tillgängligt för alla elever att lära sig oavsett utbildningsbakgrund.” Det säger Niclas Modig, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Är det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka…

This study applies transpositional grammar to decode the structure of meaning in MOOC video lectures, offering a fresh analytical lens for understanding multimodal learning materials.

Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd. Studien tar avstamp i vittnesmålen från Förskoleupprorets #pressat läge.

The present study focuses on the relationship between student teachers’ self-regulated learning (SRL) and technological pedagogical content knowledge (TPACK) development in a computer-based learning environment.

Sex tecknade filmer som illustrerar de grundläggande rättsstatsprinciperna - garantera demokrati och allas rättigheter och friheter. 

Hur förskollärare resonerar kring böckers olika funktioner vid högläsning analyseras. Dessa resonemang – baserade på inspelade fokusgruppsintervjuer – konceptualiseras teoretiskt utifrån ett sociokulturellt perspektiv som (re)mediering konstituerande boken som en särskild typ av artefakt. (pdf)

I artikeln undersöks hur elever positionerar sig och vilka kompetenser de använder i skapandet av digitala animationer i hybrida läraktiviteter. Syftet är att bidra med kunskap om centrala utgångspunkter för design av undervisning som innefattar hybrida läraktiviteter. (pdf)

Vi har undersökt tre grundlärares konstruktioner av textförväntningar på narrativt skrivande genom textnära återkoppling med den grafiska modellen Berättelseansiktet och lärarnas reflektioner. (pdf)

Syftet med artikeln är att öka kunskapen om hur elever i årskurs 3 och 4 erfar och hanterar beskrivningar i berättelser och vad de behöver urskilja för att utveckla detta kunnande ytterligare. (pdf)