Vem ska göra de extra anpassningarna? Läraren eller specialpedagogen? När ingen vill ta ansvar sätter skolorna i stället sitt hopp till ”superläraren”.

Många förknippar forskning med labbrockar, Darwin och tvärsäkra svar. Jörgen Holmbergs arbete på Högskolan i Gävle har en helt annan karaktär. ”Det leder inte till rätta svar, sådant finns inte när man jobbar med människor och lärande”, säger han.

På vilket sätt blir läroplanen vårt arbetsredskap i vardagen? Vad betyder det att ”förskollärare ska”? Per Edberg recenserar Läroplanen, barnen och jag av Leif Strandberg.

I dokumentationen av förskolans verksamhet sammanfaller ofta bilden av barnen med läroplanens bild av ”idealbarnet”. Det visar en ny studie.

Mira Banjac funderar över hur mycket vi vuxna kan om barnens lek och vad vi borde veta för att kunna hjälpa på bästa sätt.

Mathias Nyberg, förskollärare på Växthuset i Örebro, tipsar om hur man kan jobba med ljus och skugga.

Filurer, dinosaurier och människor – En barnsaga om evolutionen är en lättillgänglig bok, som ibland förenklar i onödan, tycker recensenten Sandra Hollstedt.

0 – 3 år ”Katten vandrade genom världen, med morrhår öron och tassar… och barnet såg en katt.”

Hur involveras barn bäst i sociala utredningar? Hur informeras föräldrar till ett nyfött barn med funktionsnedsättning? Varför har elever på praktiska program sämre fysisk status än elever på teoretiska program? En ny bok sammanställer forskning kring barn och ungdomar och ger svar på ett brett spektrum av aktuella frågor.

Någon tar ofta initiativ till lek, en annan blir aldrig inbjuden. Ett sätt att få syn på relation­erna i barngruppen är att skapa sociogram. Förskolläraren Anna Prahl tipsar om hur.

Utbildningsradions utbud av program upplever jag ofta som ganska bortglömt av oss som arbetar i förskolan.

Christian Balkenius, professor i kognitionsvetenskap och robotforskare, talar om likheter hos barn och robotar vid inlärning och vad man kan lära av detta i arbetet med att reproducera barns utveckling och inlärning i robotar.