Betyget F riskerar att skapa mer utanförskap och sänka kunskapsnivån i Sverige. Det menar betygforskaren Alli Klapp på Göteborgs universitet som föreslår att man borde ta bort underkänt ur betygsskalan.

Teachers are finding that when they explicitly teach deep reading strategies geared to digital media, students can access and comprehend complex texts.

En kreativ undervisning förbättrar barns lärande. Det menar Anne Bamford, professor i pedagogik, som föreläste på universitet i samband med fredagens temadag Kreativt lärande.

Alla vinner på inkludering. Det gynnar dem som har det svårt men fördelarna är många för alla elever. David Mitchell, adjungerad professor vid University of Canterbury i Christchurch i Nya Zeeland, är på besök i Stockholm.

Att cykla några kilometer till jobbet ute på Frösön tycker jag ger en skön start på dagen.

En bok värd att återkomma till, perfekt att ha handledning kring. Det skriver Veronica Ferm, som gillar fokuset på förhållningssätt.

Med sin förra bok ville Petter Alexis Askergren inspirera unga till läsning. Nu tänker han göra dem till författare.

Nära en femtedel av landets niondeklassare ligger i riskzonen för att få underkänt i matematik. Behöver det verkligen vara så? Vi letar svar hos forskare, rådgivare och lärare.

Dyskalkyli är omdiskuterat. Frågan om eleven har diagnosen eller inte riskerar att stå i vägen för möjligheten att utvecklas, menar forskaren Rickard Östergren.

Vadå tiokamrater? För ett halvår sedan fick tioåriga Lukas Eriksson leta länge för att hitta dem. Intensivmatte löste upp knutarna.

Det är stor skillnad på att lära ut teckenspråk och takk, skriver Åsa Rosqvist och Jessika Forsberg. Takk – tecken som alternativ och kompletterande kommunikation – är i dag en väl ansedd och förhållandevis enkel metod som blir allt vanligare, framför allt inom förskola och skola.

Specialpedagogik nr 5 2016 Omognad, matteskräck och dyskalkyli. Det kan finnas många orsaker till varför en elev har svårt med matematiken. Men många av problemen går att hitta i lärmiljön.