I antologin Pedagog­isk miljö i tanke och handling har Linda Linder, förskollärare och ateljerista, samlat texter som fokuserar på den pedagogiska miljön i förskolan. Boken ger konkreta exempel, kopplade till teori och läroplan, och kan fungera som inspiration och en praktisk handledning, skriver förskolläraren Helena Lückner.  

Madeleine Löwing, fil dr i matematikämnets didaktik, talar om kulturella och språkliga skillnader i matematik och nyanländas utmaningar i ämnet. Vad behövs för att en nyanländ elev ska få en bra start, och hur man kan gå till väga för att få en rättvis bild av elevens kunskaper? (webb-tv)

Om du kan bygga med lego, baka eller lägga pussel så kan du programmera, menar Ewa-Charlotte Faarinen, universitetsadjunkt i matematik och lärande. (webb-tv)

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, berättar om ny forskning som bland annat visar att intensiv, digitaliserad träning i matematik kan öka sexåringars kunskapsnivåer med upp till 15 procent. (webb-tv)

När elever får komma på lösningarna i matematik själva lär de sig mer än med traditionella övningar. Det visar Mathias Norqvists avhandling där han har studerat 300 elevers tankegångar när de löser matematiska problem.

Har du blivit barnens favorit och den som alla föräldrar gärna pratar med? Psykologen Mattias Lundberg tipsar om hur du kommer ur favoritfällan.

Författarna hänvisar ofta till aktuell forskning inom det specialpedagogiska området, samt till vad olika styrdokument säger om barn i behov av särskilt stöd. Den beskriver också hur verkligheten ser ut inom olika områden och olika svårigheter som kan uppstå, skriver Maria Kruse, förskollärare och specialpedagog.  

Stockholms universitet får uppdraget att samordna det vetenskapliga stödet till landets skolhuvudmän i arbetet med att skapa en likvärdig skola för alla elever.

I dagens skolpolitiska diskussioner är politikerna mestadels mycket selektiva. Som exempel tar de inte upp de segregerande konsekvenser av valfrihet och skoldifferentiering som bland annat kommit fram i Pisa. Det skriver bland andra Sverker Lindblad, pedagogikprofessor vid Göteborgs universitet, i en debattartikel.

Ska lärare prioritera elever som riskerar att bli underkända framför elever som kommer bli att godkända? Hur ska lärarna motivera alla elever, oavsett vilken nivå de ligger på (webb-tv)?

De svenska skolresultaten har blivit bättre i den senaste Pisa-undersökningen, men likvärdigheten mellan skolorna har blivit sämre och skillnaderna mellan olika skolors resultat ökar. Forskning från Göteborgs universitet visar att skolors organisation har betydelse för framgång, oavsett hur elevunderlaget ser ut.

I sin avhandling beskriver Hatice Zora hur det kan fungera när hjärnan matchar hörselintryck mot representationer av talade ord, så kallad lexikal access.