Frälsning eller fåfäng förhoppning? Utbudet av digitala lösningar på skolans problem är större än någonsin tidigare. Resultaten har uteblivit men inte tillförsikten.  

Sedan en tid finns en osäkerhet kring hur lärare ska förhålla sig till elever i klassrummet. Vi har lämnat en auktoritär ledarroll och demokratiskt motiverat att eleverna mer fritt upptäcker och skapar kunskap utifrån sina egna positioner. Men vad ska läraren göra i stället?

Didaktisk utveckling är svårstyrd och trög, men följer samma mönster som Darwins utvecklingslära. För att förbättra undervisningen behöver vi göra upp med medelklassvärderingarna, se till att dåliga lärare blir bättre, inte vara rädda för att använda prov och tester – och ha fokus på att få alla elever med på vagnen.  

I barnehagen lærer barn å fortelle med uttrykk, engasjement og innlevelse. Når barna begynner på skolen, legger lærerne ofte mer vekt på hvordan fortellingen er bygget opp.

Allt fler lärare ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration visar docent Anders Ivarsson Westerberg i sitt forskningsprojekt ”Begravd i papper”. Forskningen visar att lärarna ungefär lägger 50 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter, säger han.

Händerna hos våra tidiga förfäder stimulerade tillväxten av deras små hjärnor. Utan aktiva, kreativa händer kan vi varken bygga ett samhälle eller skapa kultur. I dag måste inte minst skolan finna en balans mellan handens och teknikens möjligheter.

Elza Dunkels är en auktoritet på området nätanvändning och hennes forskning har ett tydligt brukar- och barnperspektiv. Det leder till att hennes resultat blir annorlunda än hos de forskare som ser nätanvändning som någonting som andra gör.

På Palo Alto high school i Kalifornien driver Esther Wojcicki ett mediaprogram där eleverna gör egna tidningar och tv-program från dag ett. De säljer annonser, gör research, skriver, gör layout och distribuerar. I boken "Moonshots in education", skriven tillsammans med Lance Izumi, berättar Wojcicki om sina undervisningsmetoder.

Kunskaperna om arbetsliv och sysselsättning efter skoltiden för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är näst intill obefintliga. I avhandlingen ”Sysselsättning och social rättvisa” presenteras unika resultat från en nationell registerstudie om efter(sär)gymnasial sysselsättning, som på flera sätt går emot vad man tidigare trott.

Tio år efter att en nationell strategi genomfördes i Norge för att förbättra barns hälsa, är skillnaderna fortfarande stora mellan olika grupper. Hälsa och välfärd är starkt påverkade av föräldrarnas inkomst och utbildning.

Suheer Sherif har studerat hur personer med utomeuropeisk bakgrund talar om sin framgångsrika skolgång och lärarens avgörande roll i deras liv. En resa hon själv gått igenom.

John Hatties forskningsresultat har påverkat synen på skolan över hela världen. Men om det är likvärdighet vi strävar efter bör vi använda ett annat mått på framgång än hans, hävdar Lars Lindblom, forskare vid Umeå universitet.