Hver tredje elev med autisme nægter at gå i skole. Det viser en ny undersøgelse blandt forældre til børn, der er inkluderet i almenklasser. Resultatet er identisk med en undersøgelse fra 2015. Skolerne forstår ikke børnene, siger autismeforeningens formand.

Til august opretter Katrinebjergskolen i Aarhus to 0. klasser efter den amerikanske metode Nest, hvor elever med autisme går i en almen klasse med særligt tydelige rammer for undervisningen. Skolen er den første i Europa, som afprøver metoden fra New York.

Man skal ikke se den enkelte elev som problemet. Det er undervisningen, der ekskluderer de elever, der har problemer. Sådan lyder det fra Michael Lyhne som har arbejdet med inkluderende læringsmiljøer - også i forhold til risikoen for radikalisering.

I et frikommuneforsøg har specialskolen Søgårdsskolen i Gentofte fordelt prøverne i 9. klasse over to år, så otte elever nu står med en fuld afgangsprøve. Forsøget bør føre til en ændring af loven, mener udskolingsleder Michael Zimmermann, som også ser perspektiver for andre elevgrupper.

Martin Göthberg, doktorand vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande får Ester Bomans stiftelse pris för 2016.

Fyra frågor till Ulrika Wolff, som nyligen befordrades till professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS.

De slutsatser författaren drar av avhandlingens resultat är att när man misstänker språkstörning hos ett flerspråkigt barn måste alltid båda språken bedömas. Man ska heller inte avråda från flerspråkighet bara för att barnet har en språkstörning.

Barn med ASD har ofta svårigheter med talets rytm och melodi och med gester. Även om svårigheterna är väl kända, så har man sällan studerat språkets ljudstruktur vad gäller barn med ASD. Det har varit utgångspunkten för Pia Nordgrens avhandling. (s.11)

Avhandlingens resultat ger en bild av den komplexitet som omger skolgången för indiska barn med autism. (s.10)

Vissa har bara lite ADHD,andra har mycket ADHD. För att kunna hjälpa alla barn med ADHD, måste man fråga barnen vad de behöver ha hjälp med. (s.6-7)

Socioemotionella program som används för att motverka mobbing och främja psykisk hälsa och som riktar sig till alla elever, oavsett om de har socioemotionell problematik eller inte, får negativa konsekvenser för de elever som de ursprungligen inte var ämnade för. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Syftet med Eva Norén Selenius avhandling "Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence: a longitudinal study of boys and girls" var att undersöka hur adhd-symptom i barndomen påverkade utvecklingen av psykosociala problem i tonåren.