Martin Göthberg, lärare i svenska och teater vid Mora gymnasium har tilldelats 50 000 kronor av Ester Bomans stiftelse för sin licentiatuppsats Pimpa Texten - En etnografisk studie av gymnasieelevers meningsskapande i dramatext. Juryn pekar på att Martin Göthberg är en mångsidig och dynamisk lärare som forskat kring hur arbetet med en teatertext påverkar elevers läsförståelse.
Lärare lägger för mycket tid på att presentera kunskapskrav och mål för eleverna. Det tar tid från viktiga diskussioner om ämnesinnehållet i relation till undervisningen, anser Rebecka Florin Sädbom, som forskat om samhällskunskap.
Boken "Klassrumsinteraktion och flerspråkighet: ett kritiskt perspektiv" kan liknas vid en lärarutbildning i miniformat med sitt rika innehåll. Såväl modeller som klassrumsanalyser visar väldigt tydligt hur vi kan arbeta för att gynna alla elevers språk- och kunskapsutveckling. Genom hela boken ger författarna ett helhetsperspektiv på flerspråkighet och lärande av ett andraspråk, skriver läraren Mia Asklöf.
Forskarskolorna för lärare skulle leda till utveckling av ämnena och undervisningen. Men det verkar gå trögt. Runt hälften av licentiaterna i svenska, språk och SO försvinner bort från skolans värld. De som är kvar har ofta oförändrade arbetsuppgifter.
Nittio minuter. Varje vecka. Så ofta ska lärarna som undervisar i samma ämne träffas för att planera sin undervisning. "Ämnesdidaktiskt kollegium är ett bra exempel på hur man får in ett vetenskapligt förhållningssätt i vardagen", säger Inga Andersson på Centralskolan i Falköping.
Pisa- och andra resultat visar sjunkande kunskapsnivåer hos svenska elever och i media talas det ofta om att skolan är i kris. I boken "Skola på vetenskaplig grund " visar författarna hur skolan kan utvecklas åt rätt håll igen genom god styrning, fortbildning av lärare och en förankring i vetenskapen.
Om undervisning kring hållbarhet i skolan ska lyckas måste eleverna utveckla kritiska kunskapsförmågor. Elevernas djupare kunskaper måste sättas på prov i nya situationer och på högre nivåer där de själva får ta ledningen. Det framkommer i en ny avhandling på Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola.
Patricia Diaz, lärare i spanska och engelska, har alltid låtit eleverna ge respons på varandras texter. Men när hon undervisade i engelska 7, på naturprogrammet på Mikael Elias gymnasium i Stockholm, kände hon att de behövde ta metoden till en ny nivå.