Lärande för hållbar utveckling – det har varit ledstjärnan för Malmö latin de tre senaste läsåren. Arbetet har skett i nära samarbete mellan skolledning, lärare och Naturskyddsföreningen.

Simon Ceder har nyligen lagt fram en avhandling om pedagogiska relationer i skolan – bortom människan, till djur och till teknik. I grunden är han gymnasielärare.  

Få har påverkat svensk förskoleforskning som Ingrid Pramling Samuelsson. Och hon har inga planer på att sluta.  

Jorryt van Bommel, lektor i matematikdidaktik, är en av tre forskare vid Karlstads universitet som under tre år ska studera hur lärare använder Facebook i sin kompetensutveckling. Syftet med projektet är att fördjupa kunskapen om lärarnas egna frågor och behov.  

Alva Myrdals engagemang spände över breda fält. Även hennes ideal hade en paradoxal vidd och rymde både den enastående fria individen och de många människornas beroende av varandra.

På Globala gymnasiet i Stockholm är det nio lärare som går eller har gått en forskarskola, och fler är på gång. Och de som är klara stannar kvar i undervisningen, vilket är unikt.

Astrid Lindgren har sedan 1970-talet intresserat forskare. Ett återkommande tema är vad hon hämtat från sitt eget liv och sin egen läsning och (åter)använt i sitt konstnärskap. Lika vanligt är det med bredare motivstudier.

Vilken rätt har vuxna att dokumentera barn i sociala medier? Och hur påverkar exponeringen barns självbild? Etiska dilemman, inte minst i förskola och skola, blir väl belysta i en ny antologi.    

I Pedagogiska magasinet nr 1/16 hävdade professor Inger Enkvist att svensk pedagogisk forskning är för dyr och för dålig. Doktoranden Åsa Ljunggren håller inte med – den pedagogiska forskningen borde i stället få större anslag, anser hon.  

Hur kunde jag inte veta att schweiziska kvinnor inte fick rösträtt förrän 1971? Hur kunde jag inte vet att det till slut gick så våldsamt till? Att rösträttskvinnorna i England till slut blev så desperata att de kastade gatsten genom skyltfönstren, vandaliserade golfbanor och sprängde hus.  

I början av 1800-talet blev det tekniskt möjligt att forsla stora, tunga skifferplattor och installera dem i klassrum. Griffeltavlan var född! Den innebar en revolution inom undervisningen, berättar Marius Wahl Gran, konstnär och bildlärare.  

Friktionen mellan teknik och profession blir tydlig när tveksamma eller kritiska lärare avfärdas som tröga och svårstyrda. Det skriver Thomas Karlsohn, som vill att ansvaret återbördas till lärarna själva.