Matsalen, korridorerna och fritidshemmet. Skolans viktigaste sociala arenor är också de minst tillgängliga för blinda elever.

Träning av arbetsminnet gör inte eleverna bättre på att läsa, skriva och räkna, enligt psykologen Petri Partanens studie.

Dr. Dylan Wiliam explores what the research tells us about learning styles. Dylan Wiliam is Emeritus Professor of Educational Assessment at University College London.

Rätt använd digital teknik i undervisningen gjorde att eleverna i årskurs tre förbättrade sina resultat rejält. Störst skillnad var det för pojkar i läsning och skrivning, visar en ny studie.

Högskolan i Halmstad inviger sitt 3D-labb, som i och med detta blir ett ackrediterat Fab Lab, och därmed en del av det globala nätverket kring Massachusetts Institute of Technology, MIT, i Boston.

Whether it is stem and leaf diagrams or school litter surveys, here are some resources to help your students understand and interrogate figures.

Math teachers in San Francisco are using Complex Instruction to see the brilliance in all their students and help them to see it too.

Elever i årskurs tre har förbättrat sina resultat efter att ha provat en metod som bygger på nytt digitalt samarbete. Detta visar en studie gjord av Annika Agélii Genlott och Åke Grönlund på Örebro universitet.

[6–9 ÅR] Hur gör man om man skulle vilja vara modigare, synas och höras mer i klassen? Blyge Emre vill lära känna den nya tuffa killen Ömer – som i sin tur tar för mycket plats för sitt eget bästa.

Att titta på är en viktig del i barns lärande, det konstaterar forskaren Åsa Harvard Maare, som spelat matematiska kort­spel tillsammans med barn på ett fritidshem.Åsa Harvard Maare är doktor i kognitionsvetenskap och lektor i visuell kommunikation vid Malmö högskola. I sin avhandling har hon studerat det informella lärandet kring sällskapsspel, närmare bestämt matematiska kortspel.

Hur ser vi egentligen på barn? Och hur ser barn på oss vuxna? Hur mycket lotsning och skydd behöver ett barn? Lars H Gustafsson skriver om konkreta situationer som ofta uppstår i mötet mellan barn och vuxna.

Den folkkäre ordakrobaten Lennart Hellsing har satt punkt men hans underfundiga diktverk lever vidare. Kulturskribenten Pia Huss ger sin bild av en yvig, levnandsglad, solidarisk och mångfacetterad författare.