Skolverkets stödmaterial för undervisning för särskilt begåvade elever.

Anders Nersäters forskningsreslutat har lett till direkt kompetensutveckling hos kollegorna på gymnasieskolan där han jobbar som historielärare. Forskningen i ämnesdidaktik gör han vid Jönköpings högskola.

Lärare behöver vara med och forska. Lärares erfarenhet och yrkeskunskaper måste involveras i forskningsprocessen för att den ska utveckla yrket. Det menar Ulla Runesson, professor i pedagogik. Hon är en av de du träffar på Lärarnas forskningskonvent.

Tanken är att dokumentet ska fungera som vägledning för pågående såväl som framtida tankeverksamhet och diskussioner angående European Agencys arbete med att stödja medlemsländerna i deras strävan efter att upprätta system för mer inkluderande undervisning.

Jacob Axdorph studerade till matematiklärare mot grundskolans senare år och gymnasiet på Mälardalens högskola 2015-2010. Vilka utmaningar ställdes Jacob inför och vilka lärdomar har han dragit av sina erfarenheter? Vad är det som engagerat och inspirerat honom på vägen?

Om någon hade sagt till skoltrötta Ingela Svärd att hon skulle plugga till lärare, skulle hon inte ha trott dem. Idag hämtar hon energi från sitt jobb som speciallärare.

För tredje året i rad stod Högskolan Dalarna som värd för Unga Forskares lokala utställning i Dalarna.

Många niondeklassare vet vad de ska göra för att må bra – men en del lyckas ändå inte leva så. Därför bör hälsoundervisningen se olika ut för olika elever, menar idrottsläraren Annika Ahlberg.

En liten lapp att fylla i gör eleverna mer motiverade. Det hävdar två lärare som granskat olika sätt att undervisa om köksredskap.

Välkommen till en heldagskonferens med inspirationsföreläsningar och erfarenhetsbyte!

På seminariet fördjupar vi oss i den akademiska stilen. Varför är vetenskapliga texter utformade på ett visst sätt? Vilken betydelse har stilen? Hur kan du göra din egen text mer akademisk? Hur skapas ”den röda tråden” i en text? Hur kan du bearbeta din text? Vi pratar också om vanliga språkfel.

Sex av tio elever i gymnasieskolans årskurs 3 planerar att inom tre år påbörja en högskoleutbildning. Bland kvinnorna är det omkring 65 procent som planerar att läsa vidare jämfört med runt 55 procent av männen.