Alva Myrdals engagemang spände över breda fält. Även hennes ideal hade en paradoxal vidd och rymde både den enastående fria individen och de många människornas beroende av varandra.

På Globala gymnasiet i Stockholm är det nio lärare som går eller har gått en forskarskola, och fler är på gång. Och de som är klara stannar kvar i undervisningen, vilket är unikt.

Astrid Lindgren har sedan 1970-talet intresserat forskare. Ett återkommande tema är vad hon hämtat från sitt eget liv och sin egen läsning och (åter)använt i sitt konstnärskap. Lika vanligt är det med bredare motivstudier.

Vilken rätt har vuxna att dokumentera barn i sociala medier? Och hur påverkar exponeringen barns självbild? Etiska dilemman, inte minst i förskola och skola, blir väl belysta i en ny antologi.    

I Pedagogiska magasinet nr 1/16 hävdade professor Inger Enkvist att svensk pedagogisk forskning är för dyr och för dålig. Doktoranden Åsa Ljunggren håller inte med – den pedagogiska forskningen borde i stället få större anslag, anser hon.  

Hur kunde jag inte veta att schweiziska kvinnor inte fick rösträtt förrän 1971? Hur kunde jag inte vet att det till slut gick så våldsamt till? Att rösträttskvinnorna i England till slut blev så desperata att de kastade gatsten genom skyltfönstren, vandaliserade golfbanor och sprängde hus.  

I början av 1800-talet blev det tekniskt möjligt att forsla stora, tunga skifferplattor och installera dem i klassrum. Griffeltavlan var född! Den innebar en revolution inom undervisningen, berättar Marius Wahl Gran, konstnär och bildlärare.  

Friktionen mellan teknik och profession blir tydlig när tveksamma eller kritiska lärare avfärdas som tröga och svårstyrda. Det skriver Thomas Karlsohn, som vill att ansvaret återbördas till lärarna själva.    

Fly eller illa fäkta? Stjäla mat från andra – eller rentav döda – för att själv överleva? Med rollspelet Karoliner och konfikter får Östersunds sjätteklassare en minnesvärd lektion.  

Frälsning eller fåfäng förhoppning? Utbudet av digitala lösningar på skolans problem är större än någonsin tidigare. Resultaten har uteblivit men inte tillförsikten.  

Sedan en tid finns en osäkerhet kring hur lärare ska förhålla sig till elever i klassrummet. Vi har lämnat en auktoritär ledarroll och demokratiskt motiverat att eleverna mer fritt upptäcker och skapar kunskap utifrån sina egna positioner. Men vad ska läraren göra i stället?

Didaktisk utveckling är svårstyrd och trög, men följer samma mönster som Darwins utvecklingslära. För att förbättra undervisningen behöver vi göra upp med medelklassvärderingarna, se till att dåliga lärare blir bättre, inte vara rädda för att använda prov och tester – och ha fokus på att få alla elever med på vagnen.