Många niondeklassare vet vad de ska göra för att må bra – men en del lyckas ändå inte leva så. Därför bör hälsoundervisningen se olika ut för olika elever, menar idrottsläraren Annika Ahlberg.

En liten lapp att fylla i gör eleverna mer motiverade. Det hävdar två lärare som granskat olika sätt att undervisa om köksredskap.

Välkommen till en heldagskonferens med inspirationsföreläsningar och erfarenhetsbyte!

På seminariet fördjupar vi oss i den akademiska stilen. Varför är vetenskapliga texter utformade på ett visst sätt? Vilken betydelse har stilen? Hur kan du göra din egen text mer akademisk? Hur skapas ”den röda tråden” i en text? Hur kan du bearbeta din text? Vi pratar också om vanliga språkfel.

Sex av tio elever i gymnasieskolans årskurs 3 planerar att inom tre år påbörja en högskoleutbildning. Bland kvinnorna är det omkring 65 procent som planerar att läsa vidare jämfört med runt 55 procent av männen.

Erase the myth that great penmanship is irrelevant and make writing fun for children of all ages with these resources.

Olika för olika eller lika för alla. Synen på vad som är rättvist på rätt vis skiljer sig, men känslan för den har vi med oss från början.

Barn med autisme har ofte språkvansker. Men ved å høre på ulike språklyder samtidig som de får se en liten dukke kan de bli bedre, viser svensk forskning.

Kvalitet i högskoleutbildningen är en viktig fråga. Men det är bekymmersamt när forskare uttalar sig tvärsäkert och generellt på basis av tolkningar av egna erfarenheter. Risken är att beslut fattas på bräcklig grund, skriver vicerektor Bengt-Ove Boström, som länge haft ansvar för kvalitetsfrågor vid Göteborgs universitet.

Hur kommer det sig att barbiedockor inte kan stå? Och varför är leksaksbilar så tydligt förknippade med pojkar? Svaret beror på normer och samhällets uppfattning om vad som är acceptabelt för pojkar och flickor att leka med, vilket i förlängningen speglar förväntningarna på könen i framtiden. Det anser Anna Isaksson, högskolan i Halmstad.

Universiteter tester hovedsakelig én type intelligens og favoriserer dermed visse personlighetstyper, skriver Solve Sæbø og Helge Brovold.

Ingen kvinna bland de 34 forskare som sökte en professur vid SLU och bara män bland slutkandidaterna när en ny rektor skulle utses på Karolinska institutet. Det är två exempel från de senaste åren på rekryteringar inom akademin.