Att lägga skulden på offret är en vanlig mekanism när det gäller mobbning. Professor Robert Thornberg berättar om utfrysning som kallas relationell mobbning. Programledare Musse Hasselvall träffar Malin som är utfryst i sin gymnasieklass och är mitt i studentperioden (webb-tv).

I Birgitta Ljung Egelands avhandling berättar barn med migrationsbakgrund om hur det är att gå i skolan i en mindre ort i Sverige.

Det behövs mer kunskap om autism för att skapa en skola som är tillgänglig för elever inom autismspektrumtillstånd. Stort fokus behöver läggas på skapandet av relation och bemötande av elev och problematik, visar Ulrika Brodins masteruppsats vid Umeå universitet.

På Dysleximässan senare i oktober är Specialpedagogiska myndigheten representerad, där stödmaterial om dyslexi kommer att presenteras.

I sin bok ”Learning to improve: How America’s schools can get better at getting better” målar författarna Bryk, Gomez, Grunow och LeMahieu upp en alternativ och forskningsbaserad bild av hur skolor kan utvecklas.

Tillgång till dator räcker inte, det är undervisningen och lärarnas kunskaper som ger eleverna digital kompetens.

Det finns många appar och datorspel som säger sig förbättra vårt fokus, minne och intelligens. Här tar minnesmästaren Mattias Ribbing upp ny kritik från forskarvärlden som riktas mot hjärnträningsspel som Lumosity, Cogmed och Fit Brains.

Just nu genomför Skolinspektionen tillsyn i Specialpedagogiska skolmyndighetens samtliga nio specialskolor. Skolinspektionens uppdrag är att identifiera det skolorna behöver bli bättre på. Därför är underlagen viktiga i specialskolornas fortsatta utvecklingsarbete.

Utprövningsomgången av Läslyftet, en satsning på att utveckla kollegialt lärande för att förbättra elevers språk- läs- och skrivutveckling, har i de flesta avseenden fungerat väl.

Could a standard set of rubrics be used to assess in-class student work for cross-cutting skills like writing, critical thinking, problem-solving and quantitative analysis?

Skolämnet svenska som andraspråk har en kort historia och har ofta varit ifrågasatt. En avhandling i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet visar att ett inkluderande, delvis nytt och förändrat svenskämne kan vara att föredra.

Min uppfattning är också att när verktyg eller hjälpmedel bara är ett erbjudande så behöver de inte ha ett lika gediget forskningsstöd som om de görs obligatoriska, säger Ola Helenius, biträdande föreståndare för NCM.