This article presents how a timeline can be used to improve the quality of qualitative and interdisciplinary child studies research with a focus on documents and archives. A particular case, Swedish school sex education from the 1880s until 2022, is used to present and describe the advantages of applying what we refer to as timeline-thinking…

For første gang har forskere forsøgt at finde ud af, hvordan skærmene bliver brugt i undervisningen ved selv systematisk at se på den konkrete undervisning. De mange observationer viser, at mobiler fylder utrolig lidt i undervisningen.

Den samiska identiteten är central för unga samer – som källa till stolthet men också som orsak till rasism och kränkningar. Särskilt utsatta är unga samiska kvinnor som drabbas oftare av depression och dålig hälsa än jämnåriga medsystrar. Det visar en ny rapport från Umeå universitet om unga svenska samers mående.

Transspråkande i klassrummet, där även flerspråkiga elevers förstaspråk används som en pedagogisk resurs, är en potentiellt värdefull resurs – men det krävs lärare som vågar bryta språknormer. Den slutsatsen drar Cristina Nordman i sin avhandling.

Rektor Ingela Netz och skolexperten Per Kornhall träffar Eva Hartell, forskningsledare i Haninge kommun samt affilierad fakultet Kungliga Tekniska högskolan. Vad är egentligen ResearchEd? Hur ska man bedöma och varför? Hur kan skolledarna vara gate keepers i utvecklingsarbetet? (webbradio)

Lärare, lärarutbildare och studenter betonar att bollspel i idrottsämnet ska vara något helt annat än bollidrott i klubbar. Det visar en ny avhandling. "Lärarstudenter är måna om inkluderande undervisning men den kan vara svårt att få till", säger forskaren Jan Mustell.

Elever på Språkintroduktion har fullt fokus på att lära sig svenska. Men engelskan då? Den har på ett olyckligt vis hamnat i skymundan, konstaterar forskaren Jenny Bergström. "Utan engelska klarar de sig inte i Sverige idag".

Förskolan har pekats ut som en viktig plats för att nyanlända barn ska integreras i det svenska samhället. Men den fria leken och det traditionella sättet att undervisa främjar inte alltid integration. Politikerna behöver här ta sitt ansvar. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I avsnittet diskuteras vad det beror på och vad som kan göras, liksom skillnaden mellan dyslexi och språkstörning. (webbradio)

I sin avhandling "Teachers’ perceptions of barriers and facilitators in implementing innovations for inclusive education" undersöker Lisa Fohlin hur lärare bäst kan stötta förändring för att skapa en inkluderande miljö i klassrummet.

Studien handlar om elevers stress i skolan i olika perioder och i olika grupper. Den bygger på uppgifter ur en enkätstudie som har följt elever i årskurs 6 och 9, födda 1992, 1998 och 2004. Syftet med studien var att kartlägga trender i stressnivåer och att analysera skillnader baserade på kön, socioekonomisk bakgrund, migrationsbakgrund, skolsvårigheter…