Förskolläraren Birgit Allard började utveckla metoden Lärande lek redan 1991. Det handlar om att vara nära barnens egen lek och där hitta tillfällen att lära sig saker (webb-radio).
En del skolor har god beredskap att ta emot nyanlända elever medan andra behöver mer stöd och kunskap. Därför öppnar Skolverket nu en särskild telefonlinje där deras experter svarar och ger råd.
Att lägga skulden på offret är en vanlig mekanism när det gäller mobbning. Professor Robert Thornberg berättar om utfrysning som kallas relationell mobbning. Programledare Musse Hasselvall träffar Malin som är utfryst i sin gymnasieklass och är mitt i studentperioden (webb-tv).
Det behövs mer kunskap om autism för att skapa en skola som är tillgänglig för elever inom autismspektrumtillstånd. Stort fokus behöver läggas på skapandet av relation och bemötande av elev och problematik, visar Ulrika Brodins masteruppsats vid Umeå universitet.
I sin bok ”Learning to improve: How America’s schools can get better at getting better” målar författarna Bryk, Gomez, Grunow och LeMahieu upp en alternativ och forskningsbaserad bild av hur skolor kan utvecklas.
Det finns många appar och datorspel som säger sig förbättra vårt fokus, minne och intelligens. Här tar minnesmästaren Mattias Ribbing upp ny kritik från forskarvärlden som riktas mot hjärnträningsspel som Lumosity, Cogmed och Fit Brains.
Just nu genomför Skolinspektionen tillsyn i Specialpedagogiska skolmyndighetens samtliga nio specialskolor. Skolinspektionens uppdrag är att identifiera det skolorna behöver bli bättre på. Därför är underlagen viktiga i specialskolornas fortsatta utvecklingsarbete.
Utprövningsomgången av Läslyftet, en satsning på att utveckla kollegialt lärande för att förbättra elevers språk- läs- och skrivutveckling, har i de flesta avseenden fungerat väl.