3D-skrivaren gör små modeller av ett tågsätt som eleverna skapat från skiss till färdig konstruktionsritning. "Det liknar väldigt mycket hur man jobbar i verkliga livet", säger Anders Sellén, tekniklärare.
Nallen Simon som reser till världens alla hörn och fem klassrumsfjärilars resa från larv till puppa. Barnen i årskurs 2 på Ekbackens skola provar ibland en verklighetsbaserad pedagogik.
När Anneli Nielsen arbetade som idrottslärare och specialpedagog träffade hon ofta tjejer som hon hade svårt att förstå sig på. Nu vet hon bättre. Hennes avhandling "Ett liv i olika världar" bygger på intervjuer med tio unga kvinnor som upplevt stora svårigheter i och utanför skolan.
Efter att ha fått sin diagnos har Devika slutat jämföra sig med sina klasskompisar. Hennes självförtroende har blivit bättre och hon har till och med börjat skriva på en bok. (webb-tv)
I "Gymnasiet som marknad" berättar Lisbeth Lundahl om vikten av marknadsföring i skolvärlden. Detta blev viktigt sedan skolornas frihet och besluten att främja skolval började. I synnerhet gymnasieskolan är särskilt utsatt för stor konkurrens. (webb-tv)
Matematik- och NO-läraren Helena Kvarnsell har jobbat i ett en-en-klassrum sedan 2009. Här berättar hon om hur hon utvecklar sin undervisning med hjälp av digitala verktyg.
Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever att ha inflytande i undervisningen. Avsaknad av verkningsfulla stödinsatser tystar eleven och elevens tystnad försvårar möjligheten att ge adekvat hjälp. Det bekräftas i Barbro Johanssons longitudinella studie av tonårsflickors behov och erfarenheter.
Brita Malmcrona undervisar i engelska och svenska på Öckerö seglande gymnasieskola utanför Göteborg. Tanken är att havet ska fungera som ett sorts klassrum för eleverna. Hon menar att det inte går att jämföra att läsa om länder med att få uppleva och studera dessa på plats. (webb-tv)
Cecilia Åkesson och hennes två hundar är Sveriges första pedagogiska hundekipage. Tanken är att vara en extra injektion för elevers självkänsla, utveckling och lärande.
Skolans arbete med att förebygga psykisk ohälsa tar inte hänsyn till alla aspekter som skapar hälsa och ohälsa. Insatserna innebär dessutom att eleven förväntas både kontrollera och förändra såväl egna tankar och känslor som omgivning. Det visar Karin Gunnarssons avhandling.