Skolans nationella kunskapskrav tolkas på olika sätt av lärare, trots att riksdagen har stora förhoppningar om motsatsen. Anledningen är att kraven är vaga och väcker många frågor, något som leder till en slags vanmakt. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
När syften, normer och värden blir en delad angelägenhet i klassrummet finns förutsättningar för att eleverna utvecklar smak för naturvetenskap. Det visar en avhandling i didaktik av Per Anderhag vid Stockholms universitet.
Pupils in London do better at school than the rest of the country, but why? Sam Freedman, a former adviser to Michael Gove and now head of an education charity has called this “the biggest question in education policy”.
Skolelever i London gör bättre ifrån sig än elever i övriga Storbritannien. Många ställer sig frågan varför. Enligt ekonomiprofessorn Simon Burgess som forskat på frågan är svaret den etniska mångfalden bland huvudstadens elever.
För att nå framgång i skolan måste elever behärska de olika ämnesspråk som olika skolämnen omfattar. Men vilka möjligheter har elever att använda dessa ämnesspråk och hur påverkas kommunikationen av olika aktiviteter i undervisningen? Det har Anna Maria Hipkiss forskat om.
När kommunen Odder i Danmark stod inför beslutet att uppdatera infrastrukturen i form av datorer valde man att införa lärplattor istället för mer traditionella bärbara datorer i sina skolor.
‘If you can’t deal with knowing what the kids have been through, then you can’t stay in the job.’ Deputy headteacher Robin Jones-Ford on working in a special school.
Friskolesystemet i Australien har skapat så stora skillnader i lärares arbete att det nästan går att tala om två olika läraryrken: De lärare som jobbar på friskolor där eleverna högpresterar, respektive de som jobbar på offentliga skolor med lågpresterande elever.