Hur upplever studenter med utomeuropeisk bakgrund den svenska lärarutbildningen? Det har Zahra Bayati tagit reda på.

Konferensen ”Kunskap i gemenskap” lockade över 300 fritidspedagoger till högskolan i Jönköping. Här följer en summering av statsskreteraren Bertil Östbergs inledning, samt konferensens tre huvudtalare.

Med storlektioner och improvisation bygger dramapedagogen Åsa Söderling Kajic upp nya rum med sina elever. Det allra roligaste i jobbet som lärare är att bli överraskad, säger Åsa Söderling Kajic.

Marie Koch har undersökt vad som händer när traditionellt hantverk flyttas ut till stadsmiljön – i form av textilgraffiti. Den nya kunskapen kan leda till en förändrad syn på slöjdämnet.

Fritidshemmet kan vara en trygg plats för barn vars föräldrar ligger i skilsmässa. Där finns vuxna som ser och kan lyssna.

Researchers put focus on the pecularities of spoken language in new online game for kids and high schoolers.

Faced with a needed high school math materials update, Hillsboro School District is looking to buy Chromebooks, lightweight mobile computers, in place of new textbooks. Four teachers are in the midst of a six-week pilot study to determine how well students in six of their classrooms respond to the technology.

Living in poor, crime-plagued neighborhoods is a significant predictor of physical, verbal, and online bullying, according to a recent study of middle- and high-school students by Michigan State University.

Får svenska lärare för lite tid att undervisa och tvingas eleverna arbeta för mycket på egen hand? I Vetandets världs serie om skolan handlar det denna gång om lärarrollens betydelse för elevernas kunskaper.

Matematikläraren Cecilia Eriksson tilldelades Ingvar Lindqvist-priset 2012. Sedan dess har hon fått stå i centrum och berätta vad som händer i klassrummet och hur pedagogiskt utvecklingsarbete kan bedrivas (webb-tv).

Hur får man eleverna att verkligen förstå matten? Yvonne Liljekvist har i sin avhandling tittat på sambandet mellan olika typer av matteuppgifter och hur eleverna lär sig. Uppgifter där eleverna själva konstruerade lösningen var mest effektiva.

Her er det unormale pludselig det normale, og den personlige og sociale selvtillid kan bygges op, ofte med markante faglige udviklingsløft til følge. Sådan opleves det for mange unge ordblinde at gå på efterskole, og det kan man læse veldokumenteret om i en ny bog fra Roskilde Universitetsforlag.