Ju fler samtal ett barn får höra och vara delaktiga i desto rikare ordförråd och bättre språkutveckling. Det visar en ny världsomspännande forskningsstudie. "Språket står i ett direkt samband med läs- och skrivutveckling och skolprestation", säger Iris-Corinna Schwarz, Stockholms universitet.

De fyra f:en – fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är grunden för den svenska skolan. Förvirrande, anser Stefan Sellbjer, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet. "Bäst före datum är sedan länge passerat och det är dags för utrangering".

Det blir bra när lärare i grupp, med stöd av forskare inom informatik, interaktionsdesign och didaktik, tar fram digitala undervisningsappar. Forskning från Högskolan i Halmstad visar att det kan vara avgörande att lärare involveras från början till slut i den teknik de ska använda i skolan.

Barns rädsloreaktioner fungerar delvis annorlunda än vuxnas. Här förklarar psykologen och forskaren Tove Wahlund det som sker i barns hjärnor vid rädsla – till exempel när de hör på tv att det kan bli krig i Sverige.

KRONIKK: Studentaktiv undervisning fratar meg, foreleseren, det aller beste jeg vet; nemlig å forlese. Men kanskje lærer studentene bedre?

Läs rapporten Samtal om undervisningsutveckling i förskolan – En studie om att balansera praktiskt yrkeskunnande. Rapporten kan bidra till samtal och reflektion om hur undervisning iscensätts utifrån relationen och balans mellan innehåll, arbetssätt och socioemotionella aspekter. (pdf)

Barns mänskliga rättigheter står i fokus i Ann Quennerstedts forskning. Förskola och skola jobbar ofta med rättigheter – utan att riktigt veta om det. Hon menar att det behövs större fokus i forskningen, i styrdokument och i lärarutbildningen för att lärare ska kunna hitta en systematik i att undervisa om barns och elevers rättigheter.

Psykisk hälsa och självkänsla kan förbättras om mindre tid läggs på sociala medier. Det visar en studie där unga vuxna begränsade användningen till en halvtimme om dagen.

Dagens sexualundervisning på högstadiet behöver breddas med fler representationer av funktionsvariationer, intersexuella variationer och asexualitet. Lärare behöver också välkomna oväntade inspel från eleverna i klassrumsundervisningen. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Läsförståelsen bland svenska elever når bottennoteringar och läsningen i svensk skola sjunker drastiskt. Läraren Karin Herlitz menar att planerad bokläsning under lektionstid är avgörande för att vända den negativa trenden.

Språkutveckling, läsengagemang och inte minst glädje. Det kan dialogisk högläsning av bilderböcker i klassrummet bidra till, enligt forskarna Catarina Schmidt och Sara Hvit Lindstrand. 

Effekten blev tydlig när över 200 elever deltog i en studie med litteraturläsning i skolan, kombinerat med lässtrategiundervisning och boksamtal i skolan och hemmen. Eleverna upplevde att de blev bättre läsare. "Att eleverna läste ofta och regelbundet, stöttade av vårdnadshavarna, var avgörande", säger Lena Manderstedt, Luleå tekniska universitet.