Rapparen Petter, eller Petter Alexis Askergren, har öppet berättat om sina svårigheter att läsa och skriva när han gick skolan. Just nu är han aktuell med boken ”16 rader” (Brombergs bokförlag). I den berättar han om hur några av hans mest kända texter kom till.

I skolan fick Petra ofta ”dyssebryt” och kastade böcker omkring sig. Niklas har ”dyssedagar” då han är jättetrött efter att ha läst mycket. Båda två kallar sig dyssar eftersom det är ganska knepigt att läsa, skriva och uttala ordet dyslexi.

Som liten sågs kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki som lat och dum. Ingen visste då vad dyslexi var och han fick ingen förståelse. Känslor av mindervärde och osäkerhet hos dyslektiker kan bidra till kriminalitet, menar han.

På Tungelsta skola har en av sju elever i högstadiet svårt att läsa och skriva, det vill säga dyslexi. Lärarna arbetar metodiskt för att hjälpa och stötta barn med läs- och skrivproblem. Många elever från andra områden söker sig dit.

När rektorn Johan Ahlkvist kom till Tungelsta skola för fem år sedan fanns där redan ett stödcentrum för dyslektiker. Sedan dess har verksamheten utvecklats och många elever som har svårt att läsa och skriva söker sig hit.

Det finns stora brister i stödet till barn och unga med dyslexi – och det märks även när de blir vuxna. Ofta läser de då till och med sämre än när de gick i skolan. Det konstaterar forskaren Anna Fouganthine.

De højtbegavede elever på Horsens Byskole er især interesserede i naturvidenskab, og derfor laver to lærere særlige forløb indenfor it og fysik for at udfordre dem.

Et forskningsprojekt fra Aalborg Universitet har vist bedre resultater for specialelever, der er inkluderet i normalundervisningen, end for elever på specialskoler.

Lærere i folkeskolen har brug for den viden, specialskolerne ligger inde med, konkluderede forskere fornylig. To lærere fra Specialcenter Sigrid Undset er begyndt at tage ud til kolleger i almindelige klasser, men de kommer ikke som bedrevidende konsulenter.

Fyra gånger om året väljer Skolportens lärarpanel två doktorsavhandlingar som har praktisk relevans och stärker lärares professionalisering. Nyligen utsåg panelen två avhandlingar från institutionen för didaktik och pedagogisk profession, vid Göteborgs universitet.

Ökad beredskap att tolka signaler och agera i akuta situationer. Det är målet med kursen i hedersrelaterad problematik, som vänder sig till personal i skolan och förskolan. –Det är barns och ungdomars möjlighet till ett självständigt liv, som står på spel, säger Karin Careborg, universitetsadjunkt på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.