Skolsköterskan Ninni Bark-Ahlberg berättar tillsammans med Annica Jakobsson, lärare för SFI, hur de skapade temadagar om svåra ämnen, som utsatthet, svåra livsval, grupptryck, trakasserier, sexuella övergrepp och missbruk inom familjen. Föreläsarna talar om hur man m arbetar med små resurser mot stora mål (webb-tv).

Psykologen Gunilla Carlsson Kendall talar om hur de kognitiva svårigheterna ser ut i vardagen, och hur man samtalar om det med barn och familj. Hon berättar även om betydelsen av hjärnans mognad och utveckling för förmågan att styra sitt tänkande (webb-tv).

Fysisk aktivitet kan ge bättre inlärningsförmåga. Igor Ardoris, pedagog och idrottslärare, berättar hur fysiska aktiviteter kan hälpa barn att hantera ilska, rädsla och negativa tankar. Vidare talar han om hur man kan integrera de fysiska och mentala övningarna under det dagliga arbetet (webb-tv).

Vad händer i skolan när balansen i undervisningen allt mer glider över mot mätbara ämnen som matematik, naturvetenskap och språk? Vilken roll spelar de nedprioriterade estetiska ämnena för lärandet och elevernas själsliga välbefinnande och syn på världen? Vi träffar Sven-Eric Liedman, Gustav Fridolin och Bertil Östberg (webb-tv).

Kärt barn har många namn sägs det: Tunghäfta, blyghet, fobi, talängslan eller att bli paralyserad. Men de här bekymren är knappast kära. För liten och stor kan de ställa till med mycket obehag.

Lärares presentation och uppföljning av läxor är lika viktig för undervisningen som själva uppgiftens innehåll, konstaterar Max Strandberg i en ny avhandling i didaktik.

Läxors kvalitet avgörs av hur de presenteras och följs upp i undervisningen. Det behövs mer forskning på området, visar en ny avhandling i didaktik.

Gymnasiesärskolan är komplex. Den ska anpassas efter individen samtidigt som den ska efterlikna gymnasieskolan. Spänningen avspeglas i elevernas uppfattning om skolan: den både skänker trygghet och skapar osäkerhet, visar Therése Mineurs avhandling.  

Att ge instruktioner kan vara knepigt. Särskilt om de uppfattas mer bokstavligt än vad som var tänkt.    

Olika lärarkategorier inom skolan har olika syn på hur arbetet med särskilt stöd ska se ut. Det visar en ny doktorsavhandling från högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Frågan om vilket betygssystem som bäst gynnar eleverna har åter blivit ­ aktuell. Är det dags att damma av de relativa betygen? Drygt en poäng. Så mycket har ­niornas meritvärde ökat med den sexgradiga skalan A–F. Det visar Skolverkets statistik över den ­första kullen som gick ut grundskolan med de nya bokstavsbetygen.

Om elever tycker sig vara delaktiga i klassrummet fördubblas sannolikheten för att de också upplever sig ha bra hälsa. Lika viktigt för att må bra är att känna starkt stöd från läraren och att ofta prata med föräldrarna. Det visar en ny doktorsavhandling.