Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om hur en intervention, med fokus på undervisning om tal och talrelationer i förskoleklass, kan utveckla matematikundervisning.
I artikeln undersöks didaktiska val i undervisning där matematik och hållbar utveckling möts. Undervisningens syfte var att uppmuntra förskolebarn att kollektivt resonera kring fördelningsproblem.
I denna studie arbetade förskoleklasselever med division genom problemlösning och problemformulering. Data kommer från en undervisningsaktivitet uppdelad på två tillfällen.
I artikeln presenteras och diskuteras förskoleklasselevers förmåga att se och använda talstrukturer för att bestämma antal, samt hur förmågan utvecklas efter att de deltagit i interventioner under ett läsår.
I den här artikeln presenteras en designstudie med målet att utforma en likvärdig matematikundervisning i förskoleklass i betydelsen att alla elever får tillgång till det matematiska innehållet och möjlighet att utveckla ett framgångsrikt förhållningssätt i och till matematikämnet.
Vetenskapsakademien tilldelar nu ett projekt för att studera inlärningssvårigheter hos barn med intellektuell funktionsnedsättning två miljoner kronor ur Aktiestinsens stiftelse. Bakom projektet finns Johan Lundin Kleberg, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.
Barn med utländsk bakgrund och barn med autism känner sig oftare exkluderade på skolgården. Men så skulle det inte behöva vara, menar forskaren Michelle Bergin som studerat hur barns rätt till lek och inkludering kan garanteras på rasterna.
Kan senare skolstart förebygga psykisk ohälsa hos unga? Det ska en sömnforskare ta reda på, genom att studera elever på Engelbrektskolan i Borås. "Vi vill bidra med mer kunskap", säger biträdande rektor Helén Frick.
Torben Freytag har arbetat som bild- och svensklärare i högstadiet i många år, och på senare tid även som lärarutbildare på SU. Han har också en bakgrund som musiker. I början av juni presenterade han sin licentiatuppsats, där han fördjupar sig i frågor som han själv har stora erfarenheter av.
Många lärare i naturvetenskapliga ämnen är fast i en akademisk tradition med faktakunskap i fokus, konstaterar Lina Varg i en ny avhandling. "Om de får bättre möjligheter till samarbete mellan stadierna och utformar sina lektioner på ett friare sätt kan de skapa en undervisning som passar dagens samhälle bättre", säger hon.
När ämnet idrott och hälsa fick 100 fler timmar per läsår 2019 började många skolor samarbeta mer intensivt med lokala idrottsföreningar. Forskaren Louise Lindkvist ser en fara i detta. "Det är problematiskt när en extern aktör får en så central roll i att forma undervisningen".