Grunnskolar opplever stort utbyte av internasjonale samarbeid. Manglande ressursar står ofte i vegen for skolane som ikkje er aktive.

Svenska elever halkar efter i matematik. I svenska klassrum ägnar eleverna för mycket tid åt att traggla och memorera formler för matteuppgifter som de inte förstår. Det menar Johan Lithner som är professor i didaktik och matematik på Umeå universitet.

De fleste kjenner Alice i Eventyrland som en klassisk barnebok. Men forfatteren la inn massevis av skjult matematikk i boken.

Hver fjerde gutt og halvparten av alle jenter i videregående skole har depressive symptom. Likevel klarer mange å holde engasjementet oppe.

Anton Wigdén, 8 år, har teckenspråket som sitt första språk. En vecka per månad kommer han till Kristinaskolan, som är en teckenspråkig specialskola i Härnösand. Annars går han i Lillsjöskolan i Östersund.

För att barn ska nå läsförståelse och upptäcka det fantastiska med att läsa måste de få prata om vad de läser – men i den meningen är skolan en alltför tyst lärmiljö. Det menar Catarina Schmidt, som skrivit en doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet.

Inspiration. Det är ingen konst att odla och laga mat ute. Det är budskapet från Drömmarnas hus, som vill sänka tröskeln för pedagoger att börja arbeta utomhus. Ett nytt material ”Ett år i trädgården” tjänar som inspiration.

Det är inte lätt att uttrycka sig korrekt om människor med diagnoser. Ordet handikappad är numera underkänt av de flesta, men hur är det med funktionsnedsatt?

Är det svårt att arbeta med läroplanen? Inte ett dugg, enligt Ektorpsringens ”frita” i Norrköping. Här har målen förvandlats till äpplen och blivit en del av vardagen, både för barn och personal.

Skolgården har genomgått en stor förändring på Videdalsskolan i Malmö. En ny grön oas uppmuntrar till lek och lärande. – All pedagogik utgår från barnens motivation, säger Fredrika Mårtensson, forskare.

Lærerne opplever testing og kontroll som mistillit fra myndighetene, og vil ta ansvaret for å øke egen kompetanse.

I dagarna har den svenska skolan och kunskapsutveckling i ämnesundervisning åter stått i fokus. För gymnasieskolan har en återkommande fråga varit om alla ungdomar via ämnesundervisning ska få del av en gemensam kunskapsbas eller om kunskapen ska vara anpassad efter utbildningens inriktning.