Hur kan kommunen säkerställa ett bra arbete för att öka skolnärvaron? Och hur kan skolorna stödjas i detta? Tydliga rutiner och skolans samverkan med andra aktörer i kommunen och landstinget är en viktig del för att lyckas. Läs hela SKL:s rapport här.

Det går att bryta ett negativt mönster av skolfrånvaro. Det visar bland annat Vänersborgs kommun i sin studie "Vänd frånvaro till närvaro". Vänersborg halverade den ogiltiga frånvaron i grund- och gymnasieskolan med bred samverkan och tydliga rutiner.

Två forskare vid Umeå och Göteborgs universitet har tillsammans med lärare och elever på Ersdungens skola i Umeå prövat en modell för att öka elevernas läsförståelse. Resultaten visar att eleverna förbättrat sin läsförståelse avsevärt. Idag besöker utbildningsminister Jan Björklund klassen.

A primary headteacher in a deprived area writes about the troubled lives of her pupils.

Det är lättare att vara taskig på nätet. Men vad är nätmobbning? Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, redogör för de tre kriterier som brukar räknas upp för definitionen av mobbning.

Var rör sig barn och unga på nätet och hur agerar de? Olle Cox är nätexpert på ungdomsnätverket Friends. Han menar att det som händer på nätet påverkar barn och unga starkt. Det är lättare att kränka någon på nätet.

Digitala medier är ett naturligt inslag i musikämnet. Men i bildämnet finns en större spänning mellan traditionella konstnärliga och digitala medier. Det visar ny forskning från lärarutbildningen vid Umeå universitet.

Virtuell teknik är till stor hjälp, men man får inte tappa den kroppsliga inlärningen. Det säger Ivve Martinez, danspedagog i Stockholms stads kulturskola.

Lacking an adequate benchmark for key stage 3 maths students, Dr Helen Drury joined forces with an exam board to devise her own.

Positivt ledarskap och elevinflytande är egentligen grundpelarna. Vinsten blir även bättre sammanhållning, trivsammare raster och mindre tid att skapa konflikter på. Det nya rastprojektet Lindblomskolan i Hultsfred får bara lovord från både elever och lärare.

Svensk matematikundervisning domineras av tyst ensamräkning. Vi pratar inte matematik. Dessutom har vi en kultur där eleverna inte förväntas jobba hårt. Det menar Attila Szabo, mattelärare, forskare och en av projektledarna för det nya matteprojektet Stockholmslyftet.

Mattelærerne gjør det ofte for enkelt for elevene sine, mener forsker. Får elevene for mange hint til hvordan de skal løse noe, sitter de igjen uten mye læringsutbytte.