Musikläraren Heikki Carlsson på Ryaskolan i Göteborg utgår från elevernas musiksmak. Ouzama Lazkani, 15 år, skapar egna hiphop-beats och rappar om livet i förorten.

Dramapedagogen Miriam Lundqvist arbetar med lajv i skolan. Som pedagog och verksamhetsledare för Lajvverkstaden i Västerås bygger hon upp nya världar med eleverna.

Lärare tjänar på att utgå från sådant som eleverna intresserar sig för i vardagen, tycker bildläraren Maja Neumann. Som till exempel film – eller serier.

Slöjdläraren Marielle Fahlén låter gärna pop, graffiti och tatueringar ta plats på lektionerna. På Karinlundsskolan i Strängnäs gör sjuorna kuddar med textiltryck som inspirerats av poplåtar.

Att variera undervisningen och lyssna på elevernas önskemål, gör det lättare för eleverna att finna sitt eget uttryck. Det anser forskaren Anna Linge som undersökt vilka mekanismer som skapar en kreativ musikpedagogik.

Slöjd- och bildläraren Majvår Waljus blandar och ger i bloggen Hugin skapar loss.Majvår Waljus tror på att blanda ämnen och uttryck. En av skolans viktigaste utmaningar är att få ämnen att mötas i meningsfulla projekt, tycker hon. Bonustiden eleverna får när de arbetar med flera ämnen samtidigt är bara en av fördelarna.

För Ann-Christin Samuelsson är det viktigt att undervisningen är lustfylld och tränar elevernas kreativitet och ansvarskännande.

I ett nordiskt samarbete tittar forskare på vilka faktorer som utmärker skolor som har både goda resultat och en hög andel invandrade elever.– Det är tidigt ännu, men jag anar betydelsen av att skolorna satsat mycket på miljön runt eleverna och att lärarna ”äger” klassrummen, säger Johannes Lunneblad vid Göteborgs universitet.

Elever i svenskspråkiga skolor i Finland kommer oftast från hem med hög socioekonomisk status, men deras läsförmåga är sämre jämfört med jämnåriga i finskspråkiga skolor. Det hävdar forskaren Heidi Harju-Luukainen vid Helsingfors universitet.

Många forskare trivs med publicitet medan andra tycker att det är en plåga att bli utsatta för journalisternas intresse. Men medvetenhet om mediernas spelregler och goda förberedelser kan göra mötet med medierna givande, även för den ovilliga forskaren.

"Litteraturläsning i förskolan" är en bok om vikten av att barn tidigt får möta texter.

Döva barn får i allt högre grad så kallat cochleaimplantat, CI, vilket bidrar att deras föräldrar i större utsträckning väljer att låta barnen gå i skola tillsammans med hörande elever. Men ett allt för stort fokus hamnar på teknologin, vilket påverkar umgänget i skolan. Det menar forskaren Ingela Holmström.