Denna artikel tar utgångspunkt i ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt som har bedrivits i samarbete mellan två forskare och tre förskollärare. (pdf)

I följande artikel diskuteras vad som karaktäriserar lärares handlingar som främjar elevers engagemang, i en lärandeverksamhet där de tillsammans med sina klasskamrater utforskar de geometriska begrepp som relaterar till begreppet cirkel. (pdf)

Ny teknik är något hotfullt och ofta farligt. Det är i alla fall bilden man kan få om man läser modern barnlitteratur. "Tekniken blir en allt större del av vardagen, även i litteraturen. Men samtidigt finns det ofta en oro eller ett dolt hot i tekniken," säger forskaren Jakob Olsson vid Karlstads universitet.

Genom att delta i ett praktiknära forskningsprojekt har förskolan Eriksbo Västergärde 12 tagit vara på den mångfald av språk som finns bland barn och pedagoger. "Språk och flerspråkighet är angelägna frågor. Att vara med i projektet har breddat och utvecklat undervisningen för barnen", säger Ann-Marie Eckermark, förskolans rektor.

Gymnasieelever som tror på sin förmåga att klara kommande matteuppgifter är mer aktiva i klassrummet, visar en ny avhandling. "För att även få med sig de osäkra eleverna behöver läraren skapa en miljö där alla känner sig trygga att göra fel", säger Erik Bergqvist, forskare vid Luleå tekniska universitet.

Allt fler skolor inför nu mobilförbud. Men redan när barnen är små påverkas barnens hjärnor av mobilanvändning. Det kan vara avgörande för barnens språkutveckling, enligt hjärnforskaren Katarina Gospic.

Unga män som sitter i fängelse kan ha svårt att reflektera kring de brott de begått, och hur brottsoffren blivit påverkade. Ju bättre föräldrar och andra viktiga vuxna i barnets omgivning klarar av att reflektera eller mentalisera, desto lättare är det för barnet att utveckla mentaliseringsförmågan.

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka hur skolmiljön påverkar elevers hälsa och framtida livschanser. Projektet är tänkt att förbättra skolklimat och prestationer genom att identifiera risker och skyddsfaktorer.

Fraværsforsker Maiken Marie Jordal mener det antakelig er det lettere å gjøre noe med fraværsproblemet om man ser på skolen.

Kaos i klassen bliver ikke løst ved at sende elever væk fra fællesskabet. Det er konklusionen i en ny ph.d.-afhandling fra Sigga Waleng. Hun mener, at uroen delvist skyldes, at skolen er underlagt politiske krav, der gør det svært for lærerne at lave den mest hensigtsmæssige undervisning.

28 procent av gymnasieeleverna lyckades inte avlägga examen 2020, vilket kan leda till större risk för arbetslöshet och utbildningsbegränsningar. Därför är det viktigt att forska om faktorer som kan öka gymnasieelevers chanser att klara sina studier.

Maria Lennartsdotter är doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och har analyserat vittnesmål under hashtagen #pressatläge. Hennes avhandling visar att förskolans personal är frustrerad. Och det kan få stora konsekvenser.